Hunger

Jag läser Kerstin Ekmans Hunden och förundras över hennes förmåga att få mig totalt uppslukad av en i grunden enkel berättelse om en hunds upplevelser. Ekman lyckas verkligen få mig att se världen med hundens ögon och uppleva hundens vedermödor. Jag kan känna hundens omedvetna längtan efter värme, trygghet och moderns slick i mungipan. Läsningen påverkar både hjärtfrekvens och andning. Enkelt och genialiskt! När jag kommer till detta stycke om hunger är det inte utan att jag kan känna ett visst sug i maggropen:

"Först är hungern en drivare som gör benen långa och kör nosen i marken. Sen blir han en piskare. Han snärtar de ömtåliga öronen med ljud, djupt inne i sömnen ger han dem en släng. Han lägger ut vittringar som snabbt är förlorade. En gnagare och plågare är han. Han bor inne i kropppens värkande håla. Skrovet i tovig päls, benen som flänger, klorna som river och skrapar är bara hungerns skepnad som den tar på sig. Ingenting annat finns därinne. Bara hungern." (sid 32)

Klassikersommar

Under sommaren utmanade jag mig själv att läsa klassiker och planen var att läsa Den store Gatsby, Anna Karenina och Madame Bovary. Det gick inte riktigt enligt planerna, men en del blev ändå läst under sommaren.

Den store Gatsby av F Scott Fitzgerald

Den store Gatsby är en av den moderna litteraturens mest uppmärksammade romaner, bland annat känd för skildringen av den dekadenta tidsandan efter första världskrigets slut. Romanen innehåller dock också ett porträtt av en kompromisslös man som förtärs av kärlekslängtan. "Som båtar mot strömmen kämpar vi framåt och drivs ständigt tillbaka till det förflutna."


Dr Jekyll & Mr Hyde av Robert Louis Stevenson

Dr Jekylls liv präglas av slitningar mellan det goda och det onda. Till slut manifesteras ondskan i Mr Hyde, som alltmer tar makten över Dr Jekyll. Vännerna oroar sig, men kan inte ana hur fasansfull sanningen är... Läsning av denna välkända kortroman var en positiv överraskning, berättelsen har ett djup som inte kommer fram i filmatiseringarna.


Anna Karenina av Lev Tolstoy

"Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis." De höga förväntningar denna klassiska inledningsmening skapar infrias med råge. Miljöskildringarna och tidsandan fascinerar samtidigt som man blir berörd av Annas längtan och kärlek. Trots att boken skrevs redan på 1870-talet känns den aktuell.

Om den kära Anna har jag ännu endast läst ett par hundra sidor, hon får kanske hänga med ända fram till jul. Och Emma Bovary får finna sig i att ställas in i bokhyllan igen - oläst.

Läste ni några klassiker i sommar?

Tematrio - Tegelstenar

Var går egentligen gränsen mellan en normaltjock bok och en tegelsten? Ja, det får ni avgöra själva. Inspirerad av mitt långdragna läsande av Anna Karenina är i alla fall veckans tema tegelstenar. Berätta om tre minnesvärda tegelstenar!

1. En annan av de "tunga" ryska tegelstenarna är Brott och straff, som handlar om Raskolnikov, en fattig före detta student, som planerar och genomför ett mord på en avskyvärd pantlånerska. Den här romanen är en mycket intressant psykologisk studie, som känns förvånansvärt nutida.

2. Tegelstenar tycks ofta handla om krig och/eller kärlek, så gör även Borta med vinden. Alla har väl sett filmen om den egensinniga Scarlett O'Hara, aristokraten Ashley Wilkes och charmören Rhett Butler. Detta är en storslagen film/roman om inbördeskriget i Amerika, om svåra livsvillkor, obändig livsvilja och våldsam passion. Boken skildrar detaljerat soldaternas och de civilas umbäranden, ibland i så hög grad att man tycker sig kunna känna blodstanken och krutröken. Jag tycker att både boken och filmen är mycket bra.

3. En av de riktigt tunga i min bokhylla är Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset. Det här är en mycket fin kvinnoskildring, som utspelar sig på 1300-talet. Romanen rymmer kvinnors tankar, känslor och erfarenheter. Här finns den passionerade kärleken, drömmar, ideal och svek. Och moderskapet med alla dess sorg- och glädjeämnen.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Bokshopping på ICA

Jag brukar väl inte direkt överösa matvarubutikerna med lovord för deras breda boksortiment i vanliga fall, men idag är ett undantag. I vårt ICA hittade vi många fina böcker idag -- fast inte till mig utan till dottern. Böckerna i Ekorrserien är fina och säljs till ett högst rimligt pris, 45 kronor styck. Vi slog till på hela fyra stycken, Sagan om den nyfikna abborren av Elsa Beskow, Pelle Svanslös fiskar strömming av Gösta Knutsson, Adjö herr Muffin av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm samt När pappa visade mej världsalltet av Ulf Stark och Eva Eriksson. Mycket att läsa för en rimlig summa pengar, tycker jag.

Kraken

Kraken av Boel Werner, utgiven av OPAL bokförlag, 2010.

När Boel bara är en liten plutt får hon en krake. I djurboken läser hon att krakarna kommer från Krakelonien, de kan flyga, spruta eld och de är kallblodiga allätare. Men Boels krake gillar mest att äta kakor. Ofta krigar Boel och kraken på en sten - kraken vinner alltid. Under vintern vägrar kraken att gå ut, så Boel får i stället läsa tjocka böcker för den. När våren kommer upptäckter Boel att hon blivit starkare, hon kan nu dra med sig kraken. Kraken lyckas dock rymma och lever nu i frihet i skogen. Boel hälsar på honom ibland, det går bra bara hon har något rep med sig.

Man behöver ju inte vara barnpsykolog för att älska berättelsen om den inre kraken/draken som till slut måste få leva i frihet, men kanske blir man som barnpsykolog extra lyrisk över en bok som denna. Jag minns när jag själv lärde känna min inre drake och upptäckte att den inte var så farlig som jag trott. I arbetet med barnterapier handlar det ofta om att hjälpa barnen komma i kontakt med sina inre krakar och sin inre styrka. Den här underbara boken ska jag ta med till jobbet och läsa för barnen.

Boken om Boel och Kraken är således mycket uppskattad både av mig och av dottern. Texten fångar på ett nyanserat sätt barns sätt att tänka och den gestaltar så fint barns olika omedvetna sidor. Illustrationerna är färgglada, uttrycksfulla och underhållande. De kompletterar texten perfekt. Berättelsen om kraken passar barn från tre års ålder, uppåt vill jag inte sätta någon gräns. Jag vill verkligen rekommendera den här fina, kloka berättelsen till er alla.