BookCrossing

Nu har jag äntligen fått min BookCrossing saker och tänker omedelbart skrida till verket. Om ni inte vet vad BookCrossing är, klicka på bilden till vänster för info. Turligt nog ska vi dessutom ut och resa idag så jag kan frisläppa böckerna på lite olika ställen (jag skriver senare exakt var jag lagt dem och hoppas att någon som läser här hittar dem).

Jag ville "klä" böckerna lite fint inför deras resor, så jag beställde ett "release kit". Nu ska det väl i alla fall vara enkelt att se att detta inte är borttappade saker, utan böcker på resa.

Efter lite funderande bestämde jag mig för att frisläppa två böcker av Maeve Binchy. Jag har inte läst dem, men brukar vanligen tycka att böcker av henne är läsvärda. Dessutom beslutade jag mig för att frisläppa Skuggorna och regnet av Håkan Nesser, som jag har i dublett. Den boken är riktigt bra!

Hoppas nu att någon lässugen person hittar böckerna och registrerar detta på BookCrossing så att jag kan följa mina böcker ut i världen.

I min bokhylla

Nu har jag äntligen listat alla mina böcker. Eller rättare sagt alla mina skönlitterära böcker, facklitteratur är väl av mindre intresse i det här sammanhanget. Jag valde att återskapa min bokhylla hos Bokhyllan trots att jag där saknar möjligheten att skapa egna intressanta kategorier utifrån t ex författarens kön och nationalitet. Men, detta får duga tills jag orkar göra ett Excel ark i stället.

Som synes har jag 367 böcker för tillfället. Jag trodde de var färre efter den senaste urrensningen. Och av dem är 45 olästa. Det är för många olästa, i mitt tycke, och desutom väntas paket från Bokus. Max 10 % oläst tycker jag är rimligt, innan jag får lov att införskaffa fler. Nu är ju dilemmat att en del av de olästa böckerna stått där i många år. Och jag kommer nog aldrig att få lust att läsa dem. Så för att få lov att köpa fler böcker måste jag nog göra mig av med några till. Detta tänkte jag göra via BookCrossing.

Betygssättningen blir också lite orättvis (men jag är ju i o f s av den åsikten att betygssättning sällan tillför något värdefullt) eftersom det är många år sedan jag läste en del av böckerna. Så många böcker har helt enkelt betyget 3 för att jag inte minns dem så väl. Några böcker har således troligen oförtjänt höga betyg och relativt många har nog egentligen lite för låga.

Nåväl, för den nyfikne kan nu mina böcker beskådas om man klickar på bilden där uppe till vänster. Bilden har jag ritat och den föreställer mitt skrivbord och en av mina bokhyllor (som kan beskådas på foto några inlägg längre ner). Man kommer numer också till min bokhylla om man klickar på ovan visade bild i högermarginalen.

Ernest Hemingway - ett författarporträtt

Om Ernest Hemingway finns mycket att säga. Men, det mesta (allt?) har ju redan sagts, dessutom av människor långt mer kunniga i ämnet än jag. Därför skriver jag här endast ner lite intressanta fakta om hans liv och hans författarskap.

Ernest föddes den 21 juli 1899 strax utanför Chicago i USA, som nummer två i en syskonskara om sex barn. Fadern var läkare, modern var skolad operasångerska, som gav upp sin karriär för äktenskapet. Familjen var protestanter av medelklass, med konservativa värderingar om en stark kyrka, hårt arbete, fysisk träning och gott självförtroende. Fadern var en entusiastisk sportutövare och aktiverade barnen med jakt, fiske och fotvandringar. För modern var gott uppförande viktigt och hon försökte lära Ernest spela cello. Enligt vissa källor var modern en dominant kvinna som förtryckte maken och barnen.

Under skolåren engagerade sig Ernest i olika sporter, med gott resultat, men framför allt stod det tidigt klart att han var en utmärkt skribent. Efter avslutad skolgång började Ernest som lärling på tidningen Kansas City Star. Det var där han utvecklade sitt karaktäristiska sätt att skriva (korta meningar, aktiva verb, äkthet, komprimerad text, klarhet och närhet). Här lades grunden för det som kallas "Isbergstekniken" eller "Teorin om utelämnandet":

"Om en författare känner till tillräckligt om det han skriver, då kan han utelämna delar av detta och då vet han att läsaren, om författaren är ärlig och sann i sin historia, kommer att känna och uppleva det utelämnade som om författaren ändå hade skrivit om det. För trögheten av ett isbergs rörelse består endast till en åttondel av det som är synligt. Men om författaren inte känner till tillräckligt om det han skriver och utelämnar delar av detta då gör han bara tomma hål i sin berättelse."

Under första världskriget tjänstgjorde Ernest som ambulansförare vid Röda Korset. Han blev träffad av österrikisk artilleribeskjutning och fick svåra skador i ben och fötter. Trots detta lyckades han bära en annan ambulansförare i säkerhet. För detta blev han senare dekorerad som krigshjälte. Under sin sjukhusvistelse blev han djupt förälskad i en några år äldre sjuksköterska, Agnes von Kurowsky. Hon var dock bekymrad över åldersskillnaden och bröt senare förhållandet.

Vid hemkomsten talade och skrev Ernest om den gängse glorifieringen av kriget. I litterära kretsar framstod nu Paris som händelsernas centrum. Ernest träffade och gifte sig med den förmögna Elizabeth Hadley Richardson, fick ett kontrakt med tidningen Toronto Daily Star och tog båten till Europa. I Paris blev Ernest vän med avantgardistförfattarna Ezra Pound och Gertrude Stein, som båda kom att påverka hans skrivande i hög grad. Han besökte Pamplona för att se tjurrusningen och tjurfäktningarna, vilka imponerade stort på honom. 1926 gavs boken Och solen har sin gång ut. Detta är Romanen med stort R om den förlorade generationen, om en grupp rotlösa unga människor i 20-talets Europa.

1923 föddes äldste sonen John. 1927 skildes Ernest och Elizabeth och senare samma år gifte Ernest om sig med modejournalisten Pauline Pfeiffer. De lämnade året därpå Paris för Key West i Florida. Ernest och Pauline fick två söner, Patrick och Gregory, födda 1928 och 1931. De cirka tio åren Ernest levde i Key West var de mest produktiva i hans liv. Han skrev varje morgon och åkte motorbåt, fiskade och roade sig med sina vänner på kvällarna. 1929 publicerades den mycket framgångsrika romanen Farväl till vapnen, som bygger på Ernests och Agnes' relation under kriget. Ernests far begick självmord 1928 efter en tid av depression och felspekulation. Detta kunde Ernest aldrig förlåta fadern.

1933 reste Ernest på safari i Afrika, vilket inspirerade honom att skriva Afrikas gröna berg. 1937 reste han till Spanien för att rapportera om det spanska inbördeskriget. Där träffade han korrespondenten Martha Gellhorn, som han senare gifte sig med. Ernest var nu dryga 40 år gammal och hade blivit Papa med alla. Han var en kraftfull, charmerande man som engagerade sig starkt i allt han företog sig. Han lämnade få kvinnor oberörda. Vid återkomsten från Spanien flyttade Ernest och Martha till ett stort hur i Havanna, Cuba. Inspirerad av sin tid i Spanien skrev han romanen Klockan klämtar för dig, som kom ut 1941. På våren 1944 reste Ernest till Europa för att rapportera om andra världskriget. I London träffade han Mary Welsh, som kom att bli hans fjärde hustru.

1951 påbörjade Hemingway historien som skulle komma att bli Den gamle och havet. Det var en historia han tidigare hört berättas och den handlade om en gammal kubansk fiskare som fångat en enorm svärdfisk. Boken gavs ut 1952. 1954 fick Ernest Nobelpriset i litteratur för bland annat Den gamle och havet.

1954 överlevde Ernest, osannolikt nog, två flygplanskrascher, dock med omfattande skador till följd. Ernest och Mary flyttade 1960 till Idaho för att få lugn och ro. Ernests liv började dock närma sig slutet. Han led av svåra depressioner och paranoia. Han kunde inte längre skriva, han började dricka allt mer och han behandlades med elchocksterapi. 1961 tog Ernest sitt liv.

(Information hämtad från Wikipedia, The Hemingway Resource Center och Joan Didion). 

Mina bokhyllor

Det var ju meningen att jag skulle lista det som finns i mina bokhyllor, men än så länge har jag skjutit upp det tråkiga arbetet. I stället tänkte jag visa själva bokhyllorna. Det tvingade mig dessutom att röja lite i dem så det ser prydligt ut :o)

I den här stora bokhyllan finns en del faktaböcker (mestadels om blommor och trädgårdsskötsel), lexikon, årsböcker och skönlitteratur A - L. I underskåpen är det fullproppat av lite udda litteratur och dubletter.

Denna hylla sväljer en hel del böcker. Vi köpte den avlutad och skev för att dörrarna hade orginalglas från 1880-talet. Sedan fixade vi till den och fyllde den. Här finns skönlitteratur M - Ö.

Det här är så klart dotterns bokhylla. Här samsas böcker, målarsaker, pussel och lite pyssel fint. Det är roligt att se hur hon redan tar efter mig och vill "läsa" mycket.

Nu hoppas jag att ni andra som bloggar om böcker visar era bokhyllor så vi lär känna varann lite närmare :o)

Sommarpratare Lena Andersson

Nu har jag tagit mig tid att lyssna till Lena Anderssons sommarprat. Jag har läst en av hennes böcker, Var det bra så? och då jag tidigare bloggade om den skrev jag:

"Lotta Svensson växer upp i förorten under 70-talet. Retoriken talar om jämlikhet, men i höghuset där Lotta bor stinker det piss i de trasiga hissarna. Boken är ett träffsäkert angrepp på de som vill klä alla konflikter i etniska termer och vägrar erkänna den underliggande misären. Ebba Grön i bokform."

Som sommarpratare talar Lena om sin uppväxt, sina tidiga tankar kring skrivande och litteratur och om sina erfarenheter från sportens värld. Intressant, tänkvärt och i min smak. Rekommenderas!