Under mars har vi besökt Libanon, Israel och Iran, jag hoppas att böckerna passat er. Här kommer snart att komma direktlänkar till alla resenärernas inlägg om böcker från det andra resstoppet, det blev lite för sent att fixa allt i kväll. Lämna gärna länkar till era inlägg i kommentarerna så blir det lättare för mig att hitta dem. Glöm inte att besöka, läsa och diskutera hos era medresenärer.
Om Hur man botar en fanatiker har följande resenärer skrivit:
Cecbers blogg
Ett hem utan böcker
Lilla O
Lyrans Noblesser
Paperback lover
Om Krigets skola har följande resenärer skrivit:
Cecbers blogg
Lyrans Noblesser
Mikaelas läs- och skrivblogg
Tekla Maräng en livsnjutarblogg
Violens boksida
Om Persepolis har följande resenärer skrivit:
Cecbers blogg
Ciccis bokblogg
Dolly; det läsande fåret
Klaras plats
Lilla O
Mirthful's bookblog
Tekla Maräng en livsnjutarblogg
Theresans
Violens boksida
Sammanfattningar om resstoppet i Mellanöstern har skrivits av:
Camillas blogg
Cecbers blogg
Lyrans Noblesser
Om andra intressanta böcker från Mellanöstern har följande resenärer skrivit:
Ciccis bokblogg
Maritas bibliotek
Vänligen puffa på mig om jag missat någon.
onsdag 31 mars 2010
Sammanfattning - Mellanöstern
Etiketter:
Jorden Runt
Mitt resstopp i Mellanöstern
Årets restopp i Mellanöstern blev lite utdraget och fyllt av bra böcker. Jag läste två av de planerade böckerna och har de senaste månaderna läst ytterligare två böcker från/om området.
Krigets skola av Alexandre Najjar (Libanon).
I Krigets skola berättar författaren med humor och värme om sin uppväxt i Beirut. Han skildrar kriget från barnets synvinkel och beskriver krigets vardag. Skolorna stängdes, de rådde brist på vatten och el, bomberna föll och sysslolösheten var förödande. Författarens styrka ligger i att kunna gestalta de här konkreta situationerna så att man får förnimmelser av hur det var att leva i kaosets Beirut. Romanen är lättläst och borde läsas av många.
Hur man botar en fanatiker av Amos Oz (Israel).
I denna underfundiga lilla skrift beskriver författaren en utbredd farsot fanatismen. Symtomen på fanatism är ett svart-vitt synsätt kombinerat med bristfällig inlevelseförmåga och intensiv önskan att hjälpa andra att förstå sitt eget bästa. Verksam medicin mot detta tillstånd är humor och litteratur, gärna i kombination. Författaren beskriver även den komplicerade relationen mellan israeler och palestinier och föreslår en kompromiss för att lösa konflikterna.
Efter attentatet av Yasmina Khadra (Algeriet).
Den palestinske Amine bor och är yrkesverksam i Israel. Han har en framgångsrik man som gjort karriär som läkare, han är lyckligt gift och han lever gott liv långt från de tragiska händelser som dagligen utspelar sig i hans hemby. Ett självmordsattentat vänder upp och ner på allt då det visar sig att Amines hustru misstänks vara inblandad. Handlingen är intressant och engagerande, personbeskrivningar och språk är hyfsat bra.
Att läsa Lolita I Teheran av Azar Nafisi (Iran).
Nafisis självbiografiska roman handlar om kvinnor i ett repressivt samhälle, som protesterar genom att läsa förbjuden litteratur. Boken ger en mycket fyllig bild av både den politisk-religiösa och den individuella livssituationen i Iran i samband med den islamiska revolutionen och kriget mot Irak. Samtidigt finns här mängder att referenser och analyser av västerländsk litteratur med romanen Lolita i spetsen. Intressant, men något ojämn.
Krigets skola av Alexandre Najjar (Libanon).
I Krigets skola berättar författaren med humor och värme om sin uppväxt i Beirut. Han skildrar kriget från barnets synvinkel och beskriver krigets vardag. Skolorna stängdes, de rådde brist på vatten och el, bomberna föll och sysslolösheten var förödande. Författarens styrka ligger i att kunna gestalta de här konkreta situationerna så att man får förnimmelser av hur det var att leva i kaosets Beirut. Romanen är lättläst och borde läsas av många.
Hur man botar en fanatiker av Amos Oz (Israel).
I denna underfundiga lilla skrift beskriver författaren en utbredd farsot fanatismen. Symtomen på fanatism är ett svart-vitt synsätt kombinerat med bristfällig inlevelseförmåga och intensiv önskan att hjälpa andra att förstå sitt eget bästa. Verksam medicin mot detta tillstånd är humor och litteratur, gärna i kombination. Författaren beskriver även den komplicerade relationen mellan israeler och palestinier och föreslår en kompromiss för att lösa konflikterna.
Efter attentatet av Yasmina Khadra (Algeriet).
Den palestinske Amine bor och är yrkesverksam i Israel. Han har en framgångsrik man som gjort karriär som läkare, han är lyckligt gift och han lever gott liv långt från de tragiska händelser som dagligen utspelar sig i hans hemby. Ett självmordsattentat vänder upp och ner på allt då det visar sig att Amines hustru misstänks vara inblandad. Handlingen är intressant och engagerande, personbeskrivningar och språk är hyfsat bra.
Att läsa Lolita I Teheran av Azar Nafisi (Iran).
Nafisis självbiografiska roman handlar om kvinnor i ett repressivt samhälle, som protesterar genom att läsa förbjuden litteratur. Boken ger en mycket fyllig bild av både den politisk-religiösa och den individuella livssituationen i Iran i samband med den islamiska revolutionen och kriget mot Irak. Samtidigt finns här mängder att referenser och analyser av västerländsk litteratur med romanen Lolita i spetsen. Intressant, men något ojämn.
Etiketter:
Jorden Runt,
Litteratur Asien
Krigets skola
Krigets skola av Alexandre Najjar, utgiven av Elisabeth Grate Förlag, 2009.
Det första jag slås av när jag läser den här berättelsen om livet i Beirut under kriget, är att jag har glömt. Hur har jag kunnat glömma? Det här kriget präglade världen under mina sena tonår och det var påtagligt även för mig. Det var skrämmande att tänka på att grannar helt plötsligt blev fiender och att man inte kunde röra sig fritt i sin hemstad. Själva konflikten var omöjlig att förstå, falangerna var så många och Israel understödde alla konflikter som utspelade sig utanför det egna landets gränser. Kanske är det helt enkelt så att vi glömt därför att efter Beirut kom Balkan. Då utspelade sig fasorna ännu närmare och nyhetsrapporteringen blev än mer detaljerad och påträngande.
I Krigets skola berättar författaren med humor och värme om sin uppväxt i Beirut. Han skildrar kriget från barnets synvinkel och beskriver krigets vardag. Skolorna stängdes, de rådde brist på vatten och el, bomberna föll och sysslolösheten var förödande. Bokens höjdpunkt skildrar mycket konkret hur den unga huvudpersonen riskerade livet under tolv sekunder på en bro för att nå flickvännens stadsdel. En annan minnesvärd episod berättar hur VM i fotboll 1982 fick kriget att avstanna. Både den östra och den västra stadsdelen (som naturligtvis höll på olika lag) ville se matchen. Författarens styrka ligger i att kunna gestalta de här konkreta situationerna så att man får förnimmelser av hur det var att leva i kaosets Beirut.
Krigets skola är en kort roman med ett stort, viktigt innehåll. På ett mycket lättläst sätt skapar författaren en förståelse hos läsaren av krigets vardag. Texten är ofta saklig och reflekterande, ibland vemodigt tillbakablickande eller fylld av bitsk ironi.
Hur man botar en fanatiker av Amos Oz läses ofta under gymnasietiden. Jag skulle vilja föreslå att man kombinerar den boken med Krigets skola för att ge eleverna en konkret bild av krigets vansinne.
Det första jag slås av när jag läser den här berättelsen om livet i Beirut under kriget, är att jag har glömt. Hur har jag kunnat glömma? Det här kriget präglade världen under mina sena tonår och det var påtagligt även för mig. Det var skrämmande att tänka på att grannar helt plötsligt blev fiender och att man inte kunde röra sig fritt i sin hemstad. Själva konflikten var omöjlig att förstå, falangerna var så många och Israel understödde alla konflikter som utspelade sig utanför det egna landets gränser. Kanske är det helt enkelt så att vi glömt därför att efter Beirut kom Balkan. Då utspelade sig fasorna ännu närmare och nyhetsrapporteringen blev än mer detaljerad och påträngande.
I Krigets skola berättar författaren med humor och värme om sin uppväxt i Beirut. Han skildrar kriget från barnets synvinkel och beskriver krigets vardag. Skolorna stängdes, de rådde brist på vatten och el, bomberna föll och sysslolösheten var förödande. Bokens höjdpunkt skildrar mycket konkret hur den unga huvudpersonen riskerade livet under tolv sekunder på en bro för att nå flickvännens stadsdel. En annan minnesvärd episod berättar hur VM i fotboll 1982 fick kriget att avstanna. Både den östra och den västra stadsdelen (som naturligtvis höll på olika lag) ville se matchen. Författarens styrka ligger i att kunna gestalta de här konkreta situationerna så att man får förnimmelser av hur det var att leva i kaosets Beirut.
Krigets skola är en kort roman med ett stort, viktigt innehåll. På ett mycket lättläst sätt skapar författaren en förståelse hos läsaren av krigets vardag. Texten är ofta saklig och reflekterande, ibland vemodigt tillbakablickande eller fylld av bitsk ironi.
Hur man botar en fanatiker av Amos Oz läses ofta under gymnasietiden. Jag skulle vilja föreslå att man kombinerar den boken med Krigets skola för att ge eleverna en konkret bild av krigets vansinne.
"En dag utan bombningar, en bro utan krypskyttar, en natt utan strömavbrott, en väg utan avspärrningar, en klar himmel utan raketer … för mig är allt sådant numera liktydigt med lycka."
Etiketter:
Bokrecensioner,
Jorden Runt,
Litteratur Asien,
Recensionsböcker
tisdag 30 mars 2010
Tematrio - Häxor
1. Ledsen att jag lägger beslag på Harry Potter, men jag har inte så stort urval. Om någon har missat att läsa serien om Harry Potter, pojken som visade sig vara en trollkarl, tycker jag att ni ska åtgärda detta. Jag läser inte mycket fantastik, men att läsa Harry Potter är som att stiga in i en parallell värld. Jag är nördig nog att kunna reglerna i Quidditch och jag har även kunnat namnen på alla lärarna i Hogwarts.
2. Nästa serie om häxor kan jag i ärlighetens namn inte rekommendera. Den här serien ger stereotypa bilder av både de magiska och de vanliga människorna. Men, den roade mig under tonåren. Serien jag talar om är naturligtvis Isfolket av Margit Sandemo. Jag misstänker att många av er läst den.
3. I Roald Dahls Häxorna får man lära sig att riktiga häxor använder vanliga kläder och ser ut som vem som helst. Men de hatar barn! Det här är skräckbuskis som passar både äldre barn och vuxna med barnasinnet kvar.
"Instruktioner"
Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
Etiketter:
Tematrio
Pris till Oksanen
Sofi Oksanen vinner Nordiska rådets litteraturpris 2010 för verket Utrensning. Stort grattis!
Ur bedömningskommitténs motivering:
"Sofi Oksanens roman Utrensning utspelar sig på två tidsplan i Estland, men dess teman kärlek, svek, makt och maktlöshet är tidlösa. Utrensning vibrerar av spänning: outtalade hemligheter och djupt skamliga dåd brer ut sig som ett nätverk över boken och tvingar läsaren att läsa vidare. Med ett sällsynt exakt och drabbande språk beskriver Oksanen vad historien gör med den enskilda människan och historiens närvaro i nuet."
Ur bedömningskommitténs motivering:
"Sofi Oksanens roman Utrensning utspelar sig på två tidsplan i Estland, men dess teman kärlek, svek, makt och maktlöshet är tidlösa. Utrensning vibrerar av spänning: outtalade hemligheter och djupt skamliga dåd brer ut sig som ett nätverk över boken och tvingar läsaren att läsa vidare. Med ett sällsynt exakt och drabbande språk beskriver Oksanen vad historien gör med den enskilda människan och historiens närvaro i nuet."
Etiketter:
Litteratur Europa,
Litteraturpriser
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)