Nu är det verkligen slut på alla julhelger och dags att återgå till vardagen. Jag har varit sjuk stor del av ledigheten och är lite orolig över hur jag ska klara att jobba. Som tur är har jag en bra arbetsplats.
Söndag betyder som vanligt att det är dags att hänga med på utmaningen "En smakebit på søndag", som administreras av Astrid Terese på bloggen Betraktninger. Många bokbloggare deltar och delar varje vecka ett avsnitt ur valfri bok. Utan spoilers, såklart! Det här är ett kul sätt att få tips. Den här veckan blir det ett citat ur en bok jag länge längtat efter att läsa, Lucrezias porträtt av Maggie O'Farrell. Romanen handlar om storhertigen de Medicis dotter Lucrezia och utspelar sig i Florens på 1550-talet.
"En öde, gudsförgäten plats
La fortezza, nära Bondeno, 1561
LUCREZIA INTAR SIN plats vid det långa matbordet, vars polerade yta blänker som vatten och dignar av fat, uppochnedvända bägare och en liten flätad grankrans. Hennes make sitter inte på sin vanliga plats vid andra kortänden, utan bredvid henne, så nära att hon skulle kunna luta huvudet mot hans axel om hon skulle vilja. Han är i färd med att vika upp sin servett, rätta till en kniv och flytta ljuset närmare dem när det plötsligt går upp för henne med besynnerlig skärpa, som om en bit färgat glas placerats framför hennes ögon, eller möjligen avlägsnats från dem, att han tänker döda henne."
