Kallifatides gestaltar en karaktär som om och om igen försöker göra goda gärningar, men som ideligen misslyckas. Utan att begripa varför. Inledningsvis känner jag som läsare empati med huvudpersonen och hans strävan. Men i takt med slaktande, skövlande och massvis av våldtäkter blir dock Herakles mer och mer ett monster, även för mig. Trots att han egentligen är en offer för gudarnas maktspel, svartsjuka och hämndbegär.
”Han hade velat göra världen till en bättre plats att leva i. Ingenting tydde på att han lyckats. Mycket ont hade han åstadkommit. Inte heller det syntes. Världen var lika vacker som alltid.”
HERAKLES
Författare: Theodor Kallifatides
Förlag: Albert Bonniers (2013)
Uppläsare: Reine Brynolfsson på Storytel
Köp: Adlibris, Bokus







