torsdag 20 februari 2020
Mitt i Arv och miljö
Etiketter:
Litteratur Europa
onsdag 19 februari 2020
GHS
Etiketter:
Utomämnes
tisdag 18 februari 2020
The Song of Achilles
Handlingen i The Song of Achilles är välkänd och ändå helt ny. Berättelsen om kriget mellan grekerna och trojanerna har jag läst i många olika versioner, men aldrig förut gestaltat på ett så engagerande, kärleksfullt sätt. Huvudperson och berättare är Patroklos, inledningsvis en ung gosse som inte lyckas göra fadern nöjd. I ett bråk med andra pojkar går det så illa att Patroklos far förvisar honom till kung Peleus hov. Där lär han känna Peleus son, den gyllene Akilles. Trots, eller kanske tack vare, sina olikheter blir pojkarna bästa vänner och, med åren, älskande. Akilles mor, havsnymfen Thetis, är inte särskilt förtjust i sonens val av partner, men viktigare för henne är att försöka förhindra Akilles förutsagda öde. Till slut hamnar han dock ändå i Agamemnons här, i strid mot Troja.
Handlingen är engagerande och spännande, men den största behållningen finner jag i gestaltningen av den kärleksfulle Patroklos, som hängivet vill göra allt för Akilles, samtidigt som han också måste följa sitt eget samvete. Det är inte alltid lätt att älska en stor hjälte, som ibland drabbas av hybris. Miller levandegör karaktärerna och skapar fängslande miljöer där de välkända, förutsagda händelserna slutligen äger rum. Sammantaget är The Song of Achilles lättläst, medryckande, brutal och ömsint.
THE SONG OF ACHILLES
Författare: Madeline Miller
Uppläsare: Frazer Douglas
Förlag: Harper Audio/Storytel
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Elzas bokhylla, Lacrimamens
Etiketter:
Antiken,
Bokrecensioner,
Litteratur Nordamerika
måndag 17 februari 2020
Utmaning: Authors & Characters - Josef
Utmaning Authors & Characters: Josef
Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, vara olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.
Min läsupplevelse av Processen är framför allt mycket känslosam. Jag blir oerhört frustrerad över att det inte finns logiska lagar och regler kring hur en process ska gå till, jag blir förvirrad över att tid och rum ibland inte fungerar realistiskt – en prygling sker i ett skräprum och när K kommer tillbaks nästa dag är scenariot oförändrat - och jag blir upprörd över att K inte reagerar så starkt och på ett sätt man kan förvänta sig. Som läsare fångas jag av den maktlöshet K känner och jag drabbas av overklighetskänsla. Handlingen utspelar sig dock kronologiskt.
Karaktärerna i Processen är påtagligt skissartade och tycks mer fungera som funktioner eller symboler. Även huvudpersonen Josef K skildras på ett distanserat sätt, han tänker och handlar, men det är svårt att ta till sig vad han känner. Det går inte att identifiera sig med honom på djupet. Romanen är berättad i tredje person och ger sken av att skildra verkligheten med många konkreta beskrivningar. Kontrasten mellan den enkla, ”vardagliga” formen och det absurda innehållet är stor. Man kan ju undra varför någon läser så här jobbiga böcker. Svaret är enkelt; den är suverän.
Etiketter:
Utmaningar
fredag 14 februari 2020
Hjärtsjukvård
Ja, idag är det Alla Hjärtans Dag och jag har fått besked att mitt hjärta är friskt. Så kändes det inte i förrgår när jag åkte till akuten med bröstsmärtor. Men inte trodde jag att det var ngt allvarligt, inte förrän läkaren kom och sa att jag skulle läggas in och hjärtövervakas med misstanke om infarkt. Jorden snurrar rätt fort när man får sådana besked. Igår gjordes ultraljud och angiografi och allteftersom kunde allvarliga tillstånd uteslutas. Ingen infarkt. Ingen kärlkramp. Och nu har jag kommit hem. Blåstucken och utmattad, inte mycket klokare kring varför jag hade ont eller varför provsvar var för höga, men med vetskap att mitt hjärta klappar som det ska. Och med vetskap om att svensk vård fungerar ypperligt när det som bäst behövs. En eloge till akuten och avd 57 på CSK.
Etiketter:
Utomämnes
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)





