Fast idag ska ni få höra lite om vår ponny Florenzo le Beau. Han är en 7-årig vallack, som vi köpte för ett par månader sedan. Varken jag eller maken har tidigare haft häst så det har varit ett stort äventyr och en stor omställning. Visst ja, jag måste nog nämna en person till, dottern brukar påpeka att det väl är hennes häst. Och det är det ju, men han är också en familjemedlem. Enzo, som han kallas, är världens snällaste C-ponny, han gillar att hoppa och han har ett fint steg. Han är också en lite lat gottegris, som man måste vara bestämd mot ibland. Jag tycker ju helt klart att det är enklare att "uppfostra" barn, men sakta men säkert lär jag mig att tolka hästens signaler. Det är mycket spännande att ha ansvar för en så stor varelse, som ändå är helt beroende av oss. Dottern och Enzo har tävlat lite sedan han flyttade till oss, än så länge på låga höjder. Men han har hoppat enstaka hinder på 1.20 hos förra ägaren så han kan. Om ett par veckor är det dags att tävla igen, håll en tumme för oss då.
tisdag 22 maj 2018
Tackar och presentation av Florenzo le Beau
Tack så mycket för alla uppmuntrande gratulationer både här och på Fejjan. I fortsättningen kommer detta att vara en mer blandad blogg, men med huvudfokus på läsning. Det är ju ändå det jag har mest lust att skriva om.
Fast idag ska ni få höra lite om vår ponny Florenzo le Beau. Han är en 7-årig vallack, som vi köpte för ett par månader sedan. Varken jag eller maken har tidigare haft häst så det har varit ett stort äventyr och en stor omställning. Visst ja, jag måste nog nämna en person till, dottern brukar påpeka att det väl är hennes häst. Och det är det ju, men han är också en familjemedlem. Enzo, som han kallas, är världens snällaste C-ponny, han gillar att hoppa och han har ett fint steg. Han är också en lite lat gottegris, som man måste vara bestämd mot ibland. Jag tycker ju helt klart att det är enklare att "uppfostra" barn, men sakta men säkert lär jag mig att tolka hästens signaler. Det är mycket spännande att ha ansvar för en så stor varelse, som ändå är helt beroende av oss. Dottern och Enzo har tävlat lite sedan han flyttade till oss, än så länge på låga höjder. Men han har hoppat enstaka hinder på 1.20 hos förra ägaren så han kan. Om ett par veckor är det dags att tävla igen, håll en tumme för oss då.
Fast idag ska ni få höra lite om vår ponny Florenzo le Beau. Han är en 7-årig vallack, som vi köpte för ett par månader sedan. Varken jag eller maken har tidigare haft häst så det har varit ett stort äventyr och en stor omställning. Visst ja, jag måste nog nämna en person till, dottern brukar påpeka att det väl är hennes häst. Och det är det ju, men han är också en familjemedlem. Enzo, som han kallas, är världens snällaste C-ponny, han gillar att hoppa och han har ett fint steg. Han är också en lite lat gottegris, som man måste vara bestämd mot ibland. Jag tycker ju helt klart att det är enklare att "uppfostra" barn, men sakta men säkert lär jag mig att tolka hästens signaler. Det är mycket spännande att ha ansvar för en så stor varelse, som ändå är helt beroende av oss. Dottern och Enzo har tävlat lite sedan han flyttade till oss, än så länge på låga höjder. Men han har hoppat enstaka hinder på 1.20 hos förra ägaren så han kan. Om ett par veckor är det dags att tävla igen, håll en tumme för oss då.
Etiketter:
Bloggsnack,
Utomämnes
söndag 20 maj 2018
10 år idag
Det senaste året har det verkligen varit lite si och så med bloggandet. Och t o m med läsandet vissa perioder. Nu har jag precis kommit i gång att läsa igen, men det är oerhört viktigt att jag läser det jag vill utan krav. Annars blir jag sittande framför TVn i stället. Och skrivandet behöver också kännas meningsfullt.
Vad ska jag nu göra med bloggen? Kan man ens förändra en blogg som man haft i tio år? Jag hoppas det för jag inser att jag inte kommer att kunna fortsätta massläsa för att massrecensera. Och jag undrar om man skulle kunna skriva även om annat än litteratur. Jag jobbar ju i skolan och har ibland lust att berätta lite om vad jag gör där. Dessutom har ju familjen nyligen köpt en ponny och mycket tid spenderas i stallet varje dag. Kanske kunde jag skriva lite om det också? Skulle mina läsare vara intresserade av det?
Etiketter:
Bloggsnack
onsdag 16 maj 2018
En norsk Topplista
1. Isslottet av Tarjei Vesaas är en underbar liten berättelse om den gryende vänskapen mellan två elvaåriga flickor, Siss och Unn. De har precis börjat lära känna varandra när Unn försvinner på isen, och Siss blir som frusen inuti. Det här är en otroligt vacker, nyanserad, vemodig skildring, som på ett finstämt sätt fångar det sköra i en ny vänskap.
3. Ut och stjäla hästar av Per Petterson handlar om den 67-årige Trond som dragit sig undan från omvärlden och bosatt sig i en lite stuga i skogen. Han försöker bygga upp en ny tillvaro i lugn och ro, långt borta från livet som stadsbo och minnena av den avlidna hustrun. Språket är vackert, stämningen lågmäld och melankolisk och miljöskildringarna sensuella.
4. Hedda Gabler av Henrik Ibsen handlar om en ung nygift kvinna som obönhörligt, genom lögner och ränkspel, driver både sig själv och de närstående mot en annalkande katastrof. Hedda är en spännande karaktär som kan beskrivas på många sätt. Är hon helt enkelt en personlighetsstörd "ond" narcissist, en kvinna som blivit sviken och hämnas? Eller ska hennes beteende ses som en reaktion på dåtidens inskränkta kvinnoliv som maka och mor? På senare tid har den feministiska tolkningen dominerat, Hedda ses som en kvinna som förtvivlat kämpar för att få utrymme att leva. Som Victoria Benedictsson uttryckte det: ”Detta avskyvärda att icke få vara människa endast kvinna, kvinna, kvinna!”
5. Egalias döttrar av Gerd Brantenberg roar och och synliggör träffsäkert samhällets maktstruktur. I landet Egalia är det kvinnorna som har makten och männen som arbetar i hemmet och tar hand om barnen. Kvinnorna går ut i krig, männen lockar skägget. Hysteriskt roligt med allvarlig underton.
Etiketter:
Utmaningar
måndag 14 maj 2018
Tematrio - Hetta
1. Flykten av Jesús Carrasco är en bok jag läste med vånda och jag minns den som en skrämmande berättelse om människans ondska och hennes vägran att avsäga sig sin anständighet. En ung pojke ligger gömd i en grop och darrar av skräck inför att bli hittad av de män från byn som går skallgång efter honom. Till slut tvingas han ge sig ut i hettan för att söka efter något att dricka. Mycket bra bok!
2. I Gräset sjunger av Doris Lessing plågas den vita kvinnan Mary av den olidliga hettan. Lessing gestaltar i sin berättelse om Mary både en kvinnas och systems sammanbrott. Också suveränt bra, men vedervärdigt jobbig samtidigt.
3. Det vita huset i Simpang av Hanna Nordenhök speglar kolonisationens osunda utsugning av land och befolkningen. En ung svensk flicka anländer till Nederländska Ostindien för att förenas med sin holländske make. Hon blir omedelbart sjuk av solen och hettan och tycks aldrig riktigt återhämta sig. Stämningen är sockersöt och klibbig, dagarna släpar sig fram i ett rus av opium, genever och förbjuden sinnlighet.
Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
Etiketter:
Tematrio
onsdag 9 maj 2018
Nykomlingar
Fina nykomlingar i bokhyllan.Båda lästa, längtan att äga dem ledde till inköp. Böcker för omläsning.
Etiketter:
Bokinköp
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)


