Vem är du i Mumindalen?

Det finna massor av olika karaktärer i Tove Janssons böcker om Muminfamiljen och deras vänner. En del av dem bor i Mumindalen, men andra måste man kanske ge sig ut på rysliga äventyr för att finna. Vem av dem är du?

Berätta lite om vem du är (eller kanske skulle vilja vara) i Mumindalen och kommentera gärna här så att vi kan hitta era inlägg!

How many roads ....

Blowing in the wind 
How many roads must a man walk down
Before they call him a man
How many seas must a white dove sail
Before she sleeps in the sand
How many times must the cannonballs fly
Before they are forever banned
The answer, my friend, is blowing in the wind
The answer is blowing in the wind

How many years must a mountain exist
Before it is washed to the sea
How many years can some people exist
Before they're allowed to be free
How many times can a man turn his head
And pretend that he just don't see
The answer, my friend, is blowing in the wind
The answer is blowing in the wind

How many times must a man look up
Before he can see the sky
How many years must one man have
Before he can hear people cry
How many deaths will it take till he knows
That too many people have died
The answer, my friend, is blowing in the wind
The answer is blowing in the wind

The answer, my friend, is blowing in the wind
The answer is blowing in the wind

Nobelpriset i litteratur 2016 tilldelas Bob Dylan

Nej, det hade jag aldrig gissat. Nobelpriset i litteratur 2016 tilldelas Bob Dylan med motiveringen "som skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen". Vad jag tycker vet jag faktiskt inte, jag är mest oerhört överraskad. Har ju aldrig läst, med däremot lyssnat mycket på Dylan. Och visst är det i ärlighets namn lite roligt att Akademien överraskar.

Ngũgĩ wa Thiong'o, en Nobelpriskandidat

Både 2010 och 2014 har jag försökt tilldela Ngũgĩ wa Thiong'o Nobelpriset utifrån sjunkande odds på vadslagningslistorna. Nu sjunker oddsen igen, men frågan är om det verkligen betyder något i sammanhanget. I vilket fall skulle jag bli glad om Ngũgĩ wa Thiong'o verkligen presenteras som pristagare i morgon och jag kan ju passa på att skriva lite om honom hur det nu än blir med priset.

Ngũgĩ wa Thiong'o anses vara Kenyas störste författare. Han föddes 1938 och tillhör folkslaget kikuyu. Framträdande i Ngũgĩ wa Thiong'os romaner och pjäser är kritik mot orättvisor och politisk korruption. Ett centralt tema handlar om vad som händer med människor när de skiljs från sina förfäders land, vilket Ngũgĩ wa Thiong'o själv upplevt, i samband med att hans far förlorade sin mark till en vit farmare. För sin regimkritik har Ngũgĩ wa Thiong'o suttit fängslad och han lever sedan 1982 i exil.

Jag har läst två romaner av författaren, båda faktiskt oerhört bra. Floden mellan bergen är en berättelse om myter som kolliderar, om de vitas makt och de svartas kamp för att bevara sin identitet. Det är en historia som både fokuserar på starka mäns egenintresse och kollektivets behov av ledare. Författaren skildrar en komplex situation utan att förenkla och romantisera. En blomma av blod är en osentimental, gripande, vass satir om kolonisationens effekter på samhället och individen. En krävande, intensiv och mycket läsvärd roman.

Vi får väl se i morgon om det är Kenyas tur att få en Nobelpristagare, jag håller en liten tumme för det.

Hennes nya namn, Elena Ferrante del 2

När jag läste första delen i Neapelkvartetten blev jag helsåld och jag har otåligt väntat på del två, Hennes nya namn. Bok 2, Ungdomsår. Hösten har präglats av massor av spekulationer om Ferrantes identitet och nu har det avslöjats att böckerna är skrivna av en relativt okänd översättare vid namn Anita Raja. Mig kvittar det totalt vem det är som skrivit böckerna, men jag tycker att det är skönt med författare som tydligt visar att de inte vill överexponeras i media, utan relatera till läsarna via sina texter. Som sagt har jag väntat otåligt och frågan är om läsningen var värd all väntan? Kort svar: JA!

Första delen i sviten, Min fantastiska väninna, recenserad här, utspelar sig i Neapels fattigkvarter på 50-talet, där Elena Greco och Lila Cerrullo växer upp och blir vänner för livet. Deras vänskap är dock från första början komplicerad och fylld av rivalitet, kärlek och lojalitet. Lila är en oerhört begåvad flicka som inte tillåts läsa vidare. I stället gifter hon sig tidigt. Elena får möjlighet att studera, men känner sig alltid lite underlägsen sin fantastiska väninna. Flickornas uppväxt är fylld av vardagens våld i ett land som nyligen varit i krig, ett land vars traditioner präglas av vendettor. Deras frihet är starkt beskuren av ett djupt rotat patriarkalt system och starka traditioner där släkten bör följa släktens led och skomakarn ska bli vid sin läst.

Hennes nya namn tar vid där den första delen slutade, d v s mot slutet av Lilas bröllopsfest. Lila tror att hon kan göra vad som helst, men redan under bröllopsnatten visar det sig att hennes giftermål med Stefano Carracci är ett stort misstag. Han misshandlar och våldtar henne brutalt. Lila blir kvar i Neapel och lever ett traditionellt liv, medan Elena lyckas, med hjälp av Lila, bryta sig loss och flytta till Pisa för att studera. Denna klassresa är svår för Elena att hantera, hon känner sig inte hemma i den nya miljön. Och hon har hela tiden en känsla av att det inte är hon, utan Lila, som borde leva det nya livet.

Jag använde ord som suverän och fängslande om första delen i Neapelsviten och därför känner jag mig nu lite ordlös. För andra delen är helt enkelt ännu bättre, trots att den är lite tonårsaktigt ordrik här och var. Som läsare har man landat i miljön och författarens gestaltning av de unga kvinnornas inre och yttre liv blir hela tiden mer och mer intressant och komplex. Inte minst beskriver författaren Lilas sviktande hälsotillstånd, hennes ”gränsupplösning” på ett nyanserat sätt.

Den stora behållningen med Neapelsviten hittills är framför allt skildringen av den oerhört komplicerade vänskapsrelationen, men romanerna handlar också om en bildningsresa, en klassresa och ett försök att att förändra en identitet. Fett bra, får jag väl dra till med, för att förnya mina beskrivande ord. Läs!

Titta gärna på boktrailern för att få lite italienkänsla.

HENNES NYA NAMN
Författare: Elena Ferrante
Översättare: Johanna Hedenberg
Förlag: Norstedts (2016)
Serie: Neapelkvartetten (del 2)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Anna, Den läsande kaninen