Sömnlösa av Jon Fosse

Om en norrman hade tilldelats Nobelpriset i år hade det varit förargligt att inte ha läst honom. Därför läste jag en novell - Sömnlösa - av Jon Fosse. Novellen är en variation av berättelsen om Josef och Maria som letar efter någonstans att vila och föda barnet. Asle och Alida har tvingats lämna sin hembygd och söker husrum i Bjørgvin. Men ingen vill ta emot dem. Berättelsen tar hela tiden omtag, de långa meningarna väller fram och fyller sida efter sida, gränsen mellan nu och då, insida och utsida suddas ut. Och det regnar.

Floden mellan bergen av Ngũgĩ wa Thiong’o

Floden mellan bergen av Ngũgĩ wa Thiong’o, i översättning av Philippa Wiking, utgiven av Modernista, 2014

Folket i bergsbyarna Makuyu och Kameno har splittrats, i Makuyu bestämmer den frälste Joshua, i Kameno styr Chege som värnar om stammens traditioner. Chege väntar på stammens frälsare och hoppas att det kanske är hans egen son Waiyaki. För att stärka pojken och förbereda honom inför den kommande striden låter Chege Waiyaki studera den vite mannens kunskap i skolan. Men Waiyaki lär sig inte bara det fadern skulle önskat. Joshuas döttrar slits även de mellan den nya kristna tron och stammens seder. Framför allt dottern Muthoni vill vara med om omskärelseriten och blir en riktig kvinna. Den andra dottern Nyambura lockas också av stammen och allra mest av Waiyaki.

Floden mellan bergen är en berättelse om myter som kolliderar, om de vitas makt och de svartas kamp för att bevara sin identitet. Det är en historia som både fokuserar på starka mäns egenintresse och kollektivets behov av ledare. Vid upplevt hot radikaliseras båda sidorna och det blir allt svårare att prata om försoning, samverkan och ömsesidig respekt. Författaren skildrar en komplex situation utan att förenkla och romantisera. De vitas religion och seder är inte onda, men den eviga sanningen måste försonas med stammens traditioner. Stammen måste få ha kvar sina rötter annars blir människornas själar stympade.

Fångade i denna konflikt står ett ungt par som drömmer om kärlek, om enighet och om kunskap. Vackert skildras den gryende, försiktiga förälskelsen som kontrast mot de röster som höjs i stridsberedskap. Ska de unga våga stå upp för sin kärlek?

Floden mellan bergen är en bok alla som önskar förstå mer om kolonisationens effekter och traditionens betydelse. Det är dessutom en roman som fängslar och berör. Läs den.

Andra som läst är och dagarna går, Violen.

Ghurba av Rawia Morra

DIKT:

Den som aldrig varit
innanför
måste få leva
som en måne

den som aldrig varit
hemma måste få fly
i tid


DIKT:

Flyktvägen
blir ditt hem
när du minst anar
och de blödande fötterna
blir vingar.

ur Ghurba (Främlingskap) av Rawia Morra.

Tematrio - Titelfråga

Förutom ordklasser finns det ju andra intressanta aspekter av språket. Idag ska vi fokusera på frågetecknet. Berätta om tre bra böcker med frågtecken i titlarna!

1. Kan du säga schibbolet? av Marjaneh Bakhtiari läste jag också nyligen. Och jag gillade verkligen blandningen av allvar och humor samt att författaren inte drar sig för att skildra svåra frågor om invandrades situation i Sverige.

2. Är detta en människa? av Primo Levi analyserar hur människan kan förmås att utföra otänkbara handlingar, under vissa betingelser. Författarens beskriver detaljerat en mängd olika situationer där människan ställs inför omöjliga val. Och han berättar om olika strategier att tillskansa sig fördelar och överleva i ett koncentrationsläger.

3. Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron handlar om Helena, som överlevde förintelsen och nu lever som ensamstående förälder i Tel Aviv. Hennes liv präglas av erfarenheterna från förintelsen, hon lever som om tiden inte existerade. Att växa upp med en så svårt traumatiserad mor gör livet otryggt och oförutsägbart för dottern, samtidigt som moderns kärlek och omsorg tydligt märks i hennes strävan att ge Elisabet en "vanlig" familj och ett "normalt" liv.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

I väntan på Godot - Samuel Beckett

 

Samuel Beckett (1906-1989) tillhörde den närmaste kretsen kring James Joyce och många av hans verk låg i linje med tidigare verk av Joyce, Proust och Faulkner. Det existentiella och absurda låg i tiden och Becketts debutpjäs från 1952 – I väntan på Godot – blev omåttligt populär.

I väntan på Godot handlar om Vladimir (Didi) och Estragon (Gogo) som väntar längs en vägkant vid ett träd på någon vid namn Godot. De tycks inte veta vem Godot är, de vet heller inte när han kan tänkas komma eller exakt var. Översittaren Pozzo och hans slav Lucky dyker upp och försvinner igen. En ung pojke kommer med bud från Godot, som är förhindrad att komma. I morgon kommer han dock alldeles säkert ... Dag två upprepas det mesta, men flera av karaktärerna minns inget av gårdagen.

”Beckett har lyckats med en teoretisk omöjlighet, skriva ett stycke där inget händer, ändå sitter publiken klistrad vid sina stolar. Dessutom, eftersom andra akten nästan är en repris av den första, har han lyckats skrivit en pjäs där inget händer, två gånger”, skrev teaterkritikern Vivian Mercier. Och handlingen i dramat är verkligen i det närmaste obefintlig. Upprepningen i andra akten och karaktärernas minnesförlust ger dessutom en känsla av förvirring och tidlöshet. Didi och Gogo har väntat sedan urminnes tider och de kommer att vänta i all evighet. Genom deras passivitet manifesterar sig tillvarons hopplöshet och meningslöshet.

Dialogen är dramats höjdpunkt. Didi och Gogo samtalar oavbrutet i fragmentariska, ofullständiga meningar. Dessutom har de svårt att förstå varandra, de talar snarare förbi varandra än med varandra. Den komiska effekten av detta är obetalbar. Didi och Gogo gnatar och grälar som ett gift gammalt par. Trots alla missförstånd, och all irritation, är värmen mellan dem påtaglig. Deras samtal tycks få dem att uppleva någon form av mening i tillvaron, åtminstone för stunden.

Det är slumpen som styr och människorna lever sina liv i passivitet och meningslöshet, tycks dramat förmedla. Men detta tunga budskap förmedlas åtminstone med en stor portion humor och med många möjligheter att tolka innehållet utifrån eget huvud.