tisdag 23 september 2014

Tematrio - räkneord

Jag är helt dagvill så här inför Bokmässan. Igår skrev jag om tisdagslyriken och höll helt på att missa Tematrion. Därför blir det ett lite lättare tema idag - räkneord. Berätta om tre romaner eller noveller som innehåller räkneord.

1. 1984 av George Orwell är en klassisk dystopi. 1984 utspelar sig i en framtid, där världen genomlidit ett världskrig och styrs av tre totalitära stater. Winston Smith är medborgare Oceanien, han är tjänsteman vid Sanningsministeriet, där man arbetar med att ändra historiska fakta så att de stämmer överens med aktuella "sanningen". Berättelsen om Winston är en skräckvision om makt och ondska. 1984 är en skrämmande aktuell roman, som handlar om hur makthavarna förslavar människorna genom att förändra deras sätt att tänka.

2. Barn 312 av av Hans-Ulrich Horster är en av de böcker som stått längst i min bokhylla. Boken handlar om ett litet barn som kommit ifrån sina föräldrar under andra världskriget och om en mor som ställs inför ett svårt val. Jag är inte så säker på att jag skulle gilla boken idag, men jag tyckte mycket om den i de tidiga tonåren.

3. Sju stenar till den otrogna hustrun av Vénus Khoury-Ghata. I en liten, avlägsen by vid öknens rand väntar den gravida trebarnsmamman Noor på sitt straff, hon är skyldig till äktenskapsbrott och dömd att stenas till döds. En dag kommer en fransk kvinna, en hjälparbetare till byn och engagerar sig i Noors öde. Kvinnornas liv sammanflätas på ett oväntat sätt. En fruktansvärd berättelse skriven på ett underbart poetiskt, sagobetonat språk.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

måndag 22 september 2014

Flykten valde oss - Stig Dagerman

Flykten valde oss

Fågeln väljer flykten. Vi valde den icke.
Flykten valde oss. Därför är vi här.
Ni som ej blev valda – men ändå frihet äger,
hjälp oss att bära den tunga flykt vi bär!

Bojan väljer foten. Vi valde att vandra.
Natten var barmhärtig. Nu är vi här.
Ni är för många, kanske den frie trygge säger.
Kan vi bli för många som vet vad frihet är?

Ingen väljer nöden. Vi valde den icke.
Den valde oss på vägen. Nu är vi här.
Ni som ej blev valda! Vi vet vad frihet väger!
Hjälp oss att bära den frihet som vi bär!

Stig Dagerman
Dagsedlar (21.4 1953)

Jag kommer att publicera dikter med angeläget innehåll här lite då och då framöver i förhoppning om att poeters ord kan tränga in till hjärtan som inte påverkas av förnuftigt resonerande. Kom gärna med tips på dikter!

söndag 21 september 2014

Bokmässepepp

 
Den här helgen drar bokmässepeppen igång på allvar på Kulturkollo. Missa inte alla glada tillrop från bokmässeveteraner, alla skeptiska inlägg från o-sociala bokläsare och alla tips från bokmässeaktuella författare. Själv ägnar jag mig mer åt Ulysses än åt att planera Bokmässan idag. Men på torsdag, då är jag på!

lördag 20 september 2014

Snygga Thiong'o

 
Det är inte så ofta jag fotar mina recex nuförtiden, men det är å andra sidan inte ofta de är så här snygga heller. Hjälp mig nu och håll lite tummar för Thiong'o i nobelspekulationerna.

onsdag 17 september 2014

Kafkas Processen

Dags för en omläsning av Processen, denna gång som en del i litteraturkursen. Min läsupplevelse av Processen är framför allt mycket känslosam. Jag blir oerhört frustrerad över att det inte finns logiska lagar och regler kring hur en process ska gå till, jag blir förvirrad över att tid och rum ibland inte fungerar realistiskt – pryglingen sker i ett skräprum och när K kommer tillbaks nästa dag är scenariot oförändrat - och jag blir upprörd över att K inte reagerar så starkt och på ett sätt man kan förvänta sig. Som läsare fångas jag av den maktlöshet K känner och jag drabbas av overklighetskänsla. Handlingen utspelar sig dock kronologiskt. Karaktärerna i Processen är påtagligt skissartade och tycks mer fungera som funktioner eller symboler. Även huvudpersonen Josef K skildras på ett distanserat sätt, han tänker och handlar, men det är svårt att ta till sig vad han känner. Det går inte att identifiera sig med honom på djupet. Romanen är berättad i tredje person och ger sken av att skildra verkligheten med många konkreta beskrivningar. Kontrasten mellan den enkla, ”vardagliga” formen och det absurda innehållet är stor. Man kan ju undra varför någon läser så här jobbiga böcker. Svaret är enkelt; den är suverän.