Tematrio - Inledningar

Dags att kika på författare som fångar läsarens intresse omedelbart. Det finns vissa klassiska öppningsmeningar man aldrig glömmer. Och en del som kanske inte ännu blivit klassiska. Berätta om tre minnesvärda inledningar!

1. Anna Karenina av Lev Tolstoj. "Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis." De höga förväntningar denna klassiska inledningsmening skapar, infrias med råge. I romanen finns många slags olyckliga familjer och individer, olyckligast av dem alla är nog Anna, som slits mellan kärlek till älskaren och kärlek till sonen.

2. Tant Theodora av Patrick White. "Men gamla mrs Goodman dog ändå till sist." Den gamla mrs Goodman, som omtalas i inledningsmeningen, är Theodoras mor, en kvinna som sällan sade något positivt om dottern. Ändå stannade Theodora hos modern och vårdade henne till slutet. Tant Theodora är ett personporträtt av en människa som aldrig lyckas passa in i samhället eller nå fram till andra människor på djupet. Under barndomen avvisas hon konstant av modern, i ungdomen gifter sig den man hon hyser intresse för med systern och i medelåldern förlorar Theodora till slut helt kontakten med verkligheten.

3. Easter Parade av Richard Yates. "Ingen av systrarna Grimes skulle få ett lyckligt liv, och i efterhand föreföll det alltid som om problemen började med föräldrarnas skilsmässa. Denna inträffade år 1930, då Sarah var nio och Emily fem." Romanens inledning ger läsaren en tämligen klar bild av Sarahs och Emilys framtida liv, ändå kan man inte låta bli att hoppas att allt ska gå bra. Författaren skapar på ett mycket lyhört sätt personer, vars livsöden verkligen engagerar läsaren. Man sitter där och hoppas och önskar dem allt gott, trots de bristfälliga förutsättningarna.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Önskar att ...

Så här skulle jag vilja tillbringa dagen, men jobbet kallar trots att jag är trött och lite hängig.

Mumin del 5 - Stora boken om Mumin

"Stora boken om Mumin" av Tove Jansson, utgiven av Alfabeta Bokförlag, 2008

Stora boken om Mumin är en omfattande antologi som innehåller valda delar ur kapitelböckerna, de tre bilderböckerna Vem ska trösta knyttet?, Hur gick det sen? och Den farliga resan, en tecknad serie Mumin och den gyllene svansen, lite recept, sångtexter och ett Muminlexikon.

Den stora behållningen med boken är i mitt tycke bilderböckerna. Tove Janssons illustrationer är helt underbara och stimulerar såväl barns, som vuxnas fantasi. Dock är det lite tråkigt att man förenklat illustrationerna i Hur gick det sen?. Dessa brukar innehålla hål som ger ett extra djup i berättelsen; både i konkret och symbolisk mening.

Serien var i mitt tycke intressant, det var mitt första möte med Mumin i detta format. Tove Jansson har verkligen förmåga att gestalta och kommentera vår samtid på sitt eget, unika sätt.

Antologin innehåller dessutom utdrag ur kapitelböckerna. Ibland fungerar det bra, men vissa av böckerna bör helt enkelt läsas i sin helhet för att berättelserna ska få mening. Och även där det fungerar bra, kan man fundera över hur man valt ut berättelserna. För mig är det oförklarligt att man inte tagit med Det osynliga barnet, som jag anser vara en fantastisk gestaltning av ett angeläget, växande problem i vår samtid. Men naturligtvis är det omöjligt att med ett litet urval göra alla läsare nöjda.

Jag har svårt att avgöra om detta är en bok som främst tilltalar oss redan frälsta - trots att vi då har vissa kritiska synpunkter - eller om man främst ska se den som ett alternativ för den oinvigde, som är nyfiken på Muminvärlden.

Sammantaget får jag lov att säga att trots att intentionen var god, når man inte ända fram med Stora boken om Mumin. De olika delarna hänger inte samman och de gör inte Muminvärlden riktigt rättvisa. Men förhoppningsvis väcker boken ändå läsarens nyfikenhet och vilja att läsa böckerna i sin helhet.

Ansökningsdags

Då var det dags att anmäla sig till höstterminens studier. Jag är lite osäker på om jag kommer att hinna plugga till hösten, men slänger i alla fall in en ansökan. Den här gången tänker jag testa en av Linnéuniversitetets kurser. Jag har sökt två olika; en "B-kurs" i litteraturvetenskap och en kurs som handlar om Litteratur och existentiella frågor. Linnéuniversitetets distanskurser ser ut att vara upplagda på ett bra sätt, men man vet ju aldrig förrän man provat. Tidigare har jag läst en distanskurs i Umeå och en i Göteborg, båda med lite blandade intryck. Framför allt är det diskussioner jag saknar, det tycks inte vara så lätt att få till det on-line. I Göteborg saknade jag dessutom variation. Jag hade hoppats få ta del av föreläsningar. Har någon av er erfarenheter av att plugga på distans? Berätta gärna om bra och mindre bra upplevelser.

Poesidagen 5

Då avslutar jag årets Poesidag genom att tillsammans med Tomas Tranströmer hälsa våren välkommen.