1. Under litteraturpluggandet stötte jag på en 1880-talsförfattare jag inte tidigare hört talas om - Alfhild Agrell. Hon var samtida med de mer välkända Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler. Agrell skrev framför allt samhällskritisk dramatik - s k tendensdramatik. I traditionell litteraturhistoria har hon ofta förbisetts, men nyare feministiska läsningar beskriver ett medvetet författarskap av stort intresse. Jag skrev ett litet arbete om Agrell som sista deltenta - hoppas jag blir godkänd.
2. Vibeke Olsson är en av mina "gamla" favoriter. Det första jag läste av henne var den underbara serien och slavar, härskare, krigare och kristna i kejsartidens Rom. En annan favorit är den mycket tänkvärda Molnfri bombnatt som beskriver andra världskriget sett med en ung tysk flickas ögon. På senare tid har jag läst de tre första delarna om Bricken, en ung sågverksflicka i 1880-talets Sverige. Mycket bra!
3. Göran Tunström är också en av mina "gamla" favoritförfattare. Hans berättelser skildrar det stora i det lilla, högtiden mitt i vardagen. Läs till exempel Berömda män som varit i Sunne där handelsmannen Stellan Jonsson Lök får i uppdrag att skriva ett avsnitt om just berömda män som varit i Sunne till en jubileumsbok. Stellan är expert på området och kan skriva om stora män som Tage Erlander. Men ju mer han skriver, desto mer kommer berättelserna att handla om byns vanliga invånare. Den delvis självbiografiska Prästungen handlar om pojken som växer upp i Sunne, Värmland, mitt i världen. Boken berättar om barndomens lekar, om faderns död och om längtan efter tillhörighet. Underfundig humor, saklig realism och poesi. Juloratoriet handlar om pojken Sidner som tidigt i livet, och på ett dramatiskt sätt, förlorar sin mor. Smärtsamt vacker.
"Instruktioner"
Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!