lördag 16 februari 2013

Lilla smycket

Lilla smycket av Patrick Modiano, utgiven av Elisabeth Grate, 2012

18-åriga Thérèse är föräldralös, så vitt hon vet, och hon lever ett mycket ensamt anonymt liv i Paris. En dag tycker hon sig känna igen sin mor i en kvinna iklädd en gul kappa och följer efter henne. Modern sägs ha dött i Marocko tio år tidigare, men Thérèse känner starkt att det finns ett band mellan henne och kvinnan i gul kappa.

Läsaren får ta del av berättarjagets historia i små fragment när Thérèse börjar leta i sitt förflutna efter minnen av modern och barndomen. Berättelsen får en undflyende karaktär där en del bilder syns tydligt, medan andra blir diffusa, närmast drömlika. Thérèse vandrar runt på Paris anonyma gator på samma planlösa sätt som hon tycks leva sitt liv.

Sammantaget är Lilla smycket en oerhört vacker text om ensamhet och sökande.

måndag 11 februari 2013

Tematrio Överraskningar

Den senaste tiden har jag läst en del böcker där läsupplevelsen blivit annorlunda eller starkare än jag väntat mig. En del böcker överraskar verkligen! Berätta om tre böcker som visade sig inte överensstämma med dina förväntningar.

1. Jag förväntade mig att Intet av Janne Teller skulle vara en bra bok och jag väntade mig även att det skulle vara en bok som väckte känslor. Men jag hade ändå inte föreställt mig att det skulle vara en bok man inte kan få ur huvudet!

2. En man som heter Ove av Fredrik Backman hade jag å andra sidan inga höga förväntningar på. När jag läste på baksidan verkade det vara tämligen enkel underhållning. Men här blev behållningen mycket större än jag väntat mig!

3. När det gäller Bendoktorns dotter av Amy Tan var tyvärr upplevelsen den motsatta. Amy Tan är en gammal favorit, vars böcker jag verkligen älskat. Men nu har jag tyvärr inte riktigt samma smak som tidigare och jag störde mig på vissa saker.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

lördag 9 februari 2013

Liten uppdatering om studierna

Nu har jag klarat av hälften av delkurserna i A-kursen. Senaste tentan handlade om antik och medeltida litteratur, jag skrev om lyrikerna Sapfo och Petrarca, Stiernhielms Hercules och Vergilius Aeneiden. Nöjd med att jag fick VG för jag ansträngde mig verkligen. Nu har vi läst om klassicism och håller på med romantiken. Jag får lov att erkänna att romantisk lyrik inte är min kopp te. Men Shelleys Ode till Västanvinden har ändå både en positiv ton och en skönhet som jag uppskattar.

En lyra vill jag vara, jag vill bli
likt skogarna där dånande du far
tills lövens brus blir till en harmoni

torsdag 7 februari 2013

Intet

Intet av Janne Teller, utgiven av Bazaar Förlag, 2012

Jag har i skrivande stund inte återhämtat mig helt efter att ha sträckläst Intet av Janne Teller igår kväll, men jag ska i alla fall försöka berätta lite om boken och om min läsupplevelse. Jag läser ju ofta böcker med ett ganska "tungt" innehåll, men jag var ändå inte beredd på den knock-out det innebar att läsa Intet. Men förstå mig rätt; det innebär inte att boken ska undvikas, den är helt nödvändig att läsa. Dess innehåll måste fram i ljuset och pratas om.

Intet utspelar sig i en liten stad i Danmark och huvudpersonerna är en skolklass 13-åringar. I bokens inledning hoppar Pierre Anthon av plugget för han har insett att ingenting har någon betydelse. I stället för att gå i skolan klättrar Pierre Anthon upp i ett plommonträd och ägnar dagarna åt att kasta plommon för de förbigående klasskamraterna och skrika att allt saknar betydelse. Detta oroar de andra i klassen som till slut kommer fram till att de ska samla ihop betydelsefulla saker för att visa att Pierre Anthon har fel. Det som börjar som en relativt harmlös aktivitet urartar snart i de mest ohyggliga handlingar.

Intet är en nattsvart berättelse om den meningslöshet man kan uppleva både som ung och gammal. Berättelsen är tidlös och universell, den speglar människans försök att finna/skapa en mening med livet. Dessutom visas på ett övertygande sätt hur handlingar kan eskalera, hur man kan drivas med i en till synes oundviklig utveckling som ligger utom den egna kontrollen. Och den visar hur fel det kan bli när vuxenvärlden är frånvarande i det som är angeläget för ungdomar.

Intet är en mycket otäck berättelse som har flera beröringspunkter med William Goldings Flugornas Herre. Redan i inledningen fångades jag av stämningen och medan jag mentalt spjärnade emot tvingades jag in i en resa mot varats olidliga meningslöshet. Intet är en bok vuxna och ungdomar bör läsa tillsammans och diskutera, den tar upp frågor som ungdomar behöver hjälp att reflektera över. Läs boken!

Andra som läst och tyckt till är Feelgoodbibliotekarien, Bokhora, Bokomaten.

tisdag 5 februari 2013

En man som heter Ove

 En man som heter Ove av debutanten av Fredrik Backman har det skrivits om lite här och var i bokbloggosfären och boken blev nominerad av många läsare till Bokbloggarnas litteraturpris. Men inte gjorde det mig särskilt sugen att läsa boken som beskrivs som en komisk och hjärtevärmande underhållningsroman. På grund av bokbrist lånade jag den ändå på bibblan och det är jag riktigt glad över. För boken om Ove är inte alls så ytlig som jag uppfattade den av beskrivningen, den här boken har fått mig att både gråta och skratta. Ove passar inte in i samhället, till det är han alltför rigid och tvångsmässig. Men han har förunnats att få uppleva den stora kärleken och han har också upplevt stora sorger. I verkliga livet står man inte ut med män som beter sig som Ove, men i bokform är det lättare att se hans försonande drag. Läsning/lyssning rekommenderas.