lördag 2 juni 2012

Jerka om litterära platser

Veckans bokbloggsjerka handlar om att resa i verkligheten till litterära platser: "Har du bokat en resa någon gång bara för att själv få uppleva en miljö som du har läst om i en bok? Om inte, skulle du kunna tänka dig att göra det?"

Mitt svar på den här frågan komplicerar saken något. För många år sedan läste jag romanen Mexico av James A Michener, en roman från Bra Böcker jag hittade i mina föräldrars bokhylla. Berättelsen handlar om Mexicos färgsprakande historia och motsägelsefulla kultur. I centrum står staden Toledao, en stad jag såg fram emot att besöka under en planerad långsemester. Men staden existerar inte ens! Jag blev så besviken när jag insåg att det jag läst faktiskt var en roman, en uppdiktad verklighet. Allt i boken var så verkligt för mig att jag hade svårt att acceptera att inte vare sig platsen eller folket existerade utanför bokens värld.

fredag 1 juni 2012

Månadssummering - Maj 2012

# Natten innan de hängde Ruth Ellis - Margareta Strömstedt
# Själamakerskan - Michela Murgia
# Mockingjay - Suzanne Collins
# Röda rummet - August Strindberg
# Catching Fire - Suzanne Collins
# The Hunger Games - Suzanne Collins
# Igelkottsklubben - Ann-Charlotte Alverfors
# Eld - Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren
# Jane Eyre - Charlotte Brontë

Den här månaden kom det stora genombrottet, jag läste tre böcker på engelska! Stor klapp på axeln.

Fyra av månadens lästa böcker är ungdomsromaner, gemensamt för dem är även att de tillhör genren fantastik. Cirkelns uppföljare Eld var lika bra som jag hoppats på! Klassikern Jane Eyre läste jag i serieformat, tre av böckerna läste jag med öronen.

Röda rummet var fruktansvärt tråkig, Igelkottsklubben hade kunnat vara riktigt bra om den varit lite mindre rörig, Natten innan de hängde Ruth Ellis kröp verkligen under skinnet och Själamakerskan var UNDERBAR.

torsdag 31 maj 2012

Klassikerläsning i maj

Hur har det gått för er andra med klassikerläsningen i maj? För min del har det inte blivit läst så mycket som jag hoppades på, men det bidde något i alla fall. I månadsskiftet april/maj avslutade jag Frankenstein, en klassiker som verkligen överraskade positivt. I maj läste jag en serieversion av Jane Eyre, som också var bättre än jag vågat hoppas på. Dessutom läste jag Röda Rummet av August Strindberg, jag tyckte den var urtrist och har inte orkat skriva om den. Berätta nu hur det gått för er och posta länkar till era inlägg så ska jag lägga in dem här.

Andarnas hus - Isabel Allende
Det mörka tornet

Kallocain - Karin Boye
Bokmoster

Jane Eyre - Charlotte Brontë
Lyrans Noblesser

De tre musketörerna - Alexandre Dumas
Poplitt

Den nya Isabel - Katherine Mansfield
Bokmoster
och dagarna går
Feministbiblioteket

Ensamhetens vin - Irene Nemirovsky
och dagarna går

Bonjour Tristisse - Francoise Sagan
Mimmimaries böcker

Frankenstein - Mary Shelley
Lyrans Noblesser

Dracula - Bram Stoker
Det mörka tornet

Ett halvt ark papper - August Strindberg
Bokmoster

Anna Karenina - Lev Tolstoy
Bokhyllan i pepparkakshuset

Mrs Dalloway - Virginia Woolf
Mimmimaries böcker

onsdag 30 maj 2012

Bokmässan 2012 - Programmet

Dags att börja planera din Bokmässa! Nu har programmet presenterats och här finns hur mycket intressant som helst. Jag är glad att jag har seminariebiljetter till alla dagarna - tack Bokmässan :-) Ska ni till dit? Vad är ni mest intresserade av i år? Har ni ordnat med boende?

tisdag 29 maj 2012

Lenis Olle

Lenis Olle av Emma Adbåge, utgiven av Rabén & Sjögren, 2012

Idag ska Leni leka med bästisen Olle. Hon packar ner slajmet och kladdhanden och springer uppför Olles trappor. Men någon är redan hos kompisen, granntjejen Kiran leker med Olle. Inget blir som Leni tänkt sig, inget blir kul. Leni blir så sur, det är ju hennes Olle. Efter en stund är Leni dum mot Kiran, börjar skämmas och ber om förlåt. Det blir förlösande och sedan kan alla tre leka tillsammans med Lenis roliga saker.

Lenis Olle tar upp det klassiska problemet med att leka tre. Framför allt tjejer har svårt för detta, svartsjukan är högst påtaglig och smärtan stor hos den som hamnar utanför. I Lenis Olle får alla känslor plats och precis som i verkligheten växlar de snabbt. Lusten att ha roligt är starkare än alla sura känslor och tar till slut över.

Emma Adbåge skriver som vanligt ganska korthugget och träffsäkert. Man känner igen barns sätt att tänka och uttrycka sig i hennes texter. Och ännu bättre är de härliga perspektivskeva, detaljerade illustrationerna som både jag och dottern försjunker i. När Emma Adbåde illustrerar studerar jag inredningsdetaljer med stort intresse samtidigt som jag slås av hennes expressiva förmåga i barnens förstorade ansiktsuttryck. Helt fenomentalt. Den snart 7-åriga dottern gillar fortfarande Leni och temat passade henne perfekt. Hon tyckte att boken både var rolig och berättade något viktigt, nämligen att man kan vara fler än två när man leker.

Sammantaget är Lenis Olle en vardagsdramatisk och rolig berättelse som speglar det som är viktigt för barn. Barnen passar de äldre förskolebarnen och alla vuxna som minns hur det var.