tisdag 6 december 2011

Mats kamp

Mats kamp av Mats Jonsson, utgiven av Galago, 2011

När jag blir tillfrågad om vilka genrer jag helst undviker finns diskbänksrealism med bland de jag nämner. Jag brukar inte tycka om att läsa om föräldrar som kämpar för att få sina liv att gå ihop när de fått barn. Men det är egentligen först i och med att Mats blir pappa hans berättelse börjar intressera mig. Innan dess handlade hans liv om storstadsfenomen, som inte alls berör mig. Men pappablivandet gestaltar Mats på ett fantastiskt sätt. Här finns en kärlek till barnet som skiner igenom den "nattliga skärselden" och här finns en varm omsorg om den nyblivna mamman Victoria, som fått en del skador i samband med förlossningen. Mats ironiserande kring huruvida man skulle ta lika lätt på hennes plågsamma skador om de inte uppstått i samband med förlossningen har bitit sig fast hos mig. För han har naturligtvis rätt, kvinnors smärta och svårigheter i samband med graviditet och förlossning behandlas oerhört nonchalant med hänvisning till att "det ju är naturligt" att det gör ont.

Mats kamp är en socialrealistisk skildring fylld av både humor och vrede. Här utdelas en hel del råsopar mot dagens statussamhälle, familjen som ett projekt och den allmänna sociala nedrustningen. Världens bästa skitskola och lärarnas arbetssituation får rejäl och välförtjänt kritik samtidigt som författaren belyser både klass- och könsaspekter i vår samtid.

Karikatyrskildringen av föräldrakooperativet Tok-Klok får mig att asgarva samtidigt som det kryper i mig av olust när jag tänker på att barn redan i denna ålder kan bli mobbade, med mobbarnas föräldrars välsignelse. Det är ju de här barnen som senare ska gå på Lundsberg...

Romanens titel Mats kamp är naturligtvis en blinkning till Karl Ove Knausgårds Min kamp. Båda männen tycks ha bestämt sig för att skildra ALLT i sina liv. Mats kommer dock i slutet av boken fram till att han inte är den som ska skapa och skildra dottern Ellens liv, det är hennes barndom och hennes minnen. Den insikten tyder på en integritet jag beundrar. Överlag måste jag säga att Mats verkar vara en person jag genuint skulle tycka mycket om.

Sammantaget är Mats kamp en ironiserande berättelse, fylld av både svärta och kärlek, om att bli pappa i vår tid. Läs den!

Andra som läst Mats kamp är Fiktiviteter, Expressen, Dagens bok.

måndag 5 december 2011

Tematrio - Julklappsönskningar


Det lackar mot jul och det är hög tid att tala om för nära och kära vad ni vill ha i era hårda, platta paket. Berätta därför om tre böcker ni önskar i julklapp!


1. Jag är som sagt riktigt fast i Knausgårdträsket just nu. Jag läser Min kamp 2 på norska och tycker att det är fascinerande att jag blir så indragen i Karl Oves familjeliv. Jag tycker mycket om böckerna, klart mindre om författaren/huvudpersonen...

2. Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren vill jag verkligen läsa. Den verkar vara lagom spännande och dessutom genomtänkt genusmässigt. Längtar efter att läsa den under jullovet!

3. En av mina favoritförfattare är Vibeke Olsson. Hennes romaner om det antika Rom är fantastiska. Hon har nu skrivit en ny serie som handlar om sågverksstrejken i slutet av 1800-talet, de böckerna vill jag läsa, först ut är Sågverksungen.

söndag 4 december 2011

Jerkadags 2 advent

Den här veckan ska jag verkligen se till att hinna svara på bokbloggsjerkan och veckans fråga är:

Hur får du tag på dina böcker? Köper du eller lånar du dem? Finns det någon internetbokhandel som du anlitar oftare än andra? Kort sagt: beskriv hur du får tag på dina böcker som trängs i bokhyllan och som gör allt för att fånga ditt intresse.

Jag har räknat på detta med och får ett i mitt tycke intressant resultat. Jag har hittills i år köpt 50 nya böcker och 10 "begagnade". Jag handlar oftast på Bokus, ibland på Adlibris och via Bokbörsen. I år har jag köpt färre böcker på Bokbörsen än jag brukar göra. Jag har fått 40 böcker att recensera, vilket är något mer än förra året. Och jag har lånat hur många som helst på bibblan, många jag inte hunnit läsa. Av årets lästa är 30 lånade. Sammantaget bli alltså detta 130 böcker, men inte mer än 80-90 blir lästa i år. Det blir således ett rejält överskott av olästa böcker varje år i bokhyllan...

lördag 3 december 2011

Önskelistan

På dotterns julklappsönskelista finns två böcker, Bok om Gud och Bok om Ormar. För övrigt önskar sig tösen en bilbana, diverse spel med Supermario, ridstövlar och pysselsaker. När det gäller böckerna kanske ni kan bidra med lite tips? Det finns ju många böcker om Gud, jag skulle vilja ha en där text och innehåll passar en 6-åring. Tösen själv säger att det ska vara en kapitelbok med bilder. Kanske finns det någon ormboksexpert också bland er? Det ska vara en faktabok med spännande bilder.

torsdag 1 december 2011

Jorden Runt 3 - Västeuropa

Dags att bege oss av hemåt. På vägen gör vi resstopp i England, Spanien och Frankrike. Hoppas att ni hittar en bok/böcker som passar er smak. Nedan finns korta beskrivningar av böckerna, de är lånade från förlagen och bokhandeln.

Med livet framför sej av Émil Ajar (Frankrike)

Momo är en nyfiken och oskyldig pojke med ett stort hjärta. Fast han vet inte mycket om sig själv, inte ens varifrån han kommer och hur gammal han är. Tillsammans med madame Rosa, en pensionerad prostituerad, bor han i en liten lägenhet i Paris. Det är madame Rosa som lär honom allt om livet och vad som ligger framför honom. När hon blir för gammal och inte längre orkar ta hand om de andra glädjeflickornas barn är det dags för Momo att ta över. Han kanske ännu inte vet så mycket om livet - men han är villig att lära och mellan honom och madame Rosa växer en fantastisk och hänförande vänskap fram.

Émile Ajars stora succé Med livet framför sej från 1975 kommer nu i en efterlängtad nyutgåva. Med underbara karaktärer, hjärtskärande handling och självuppfunnet språk har Ajar skapat ett mästerverk som varit helt stilbildande. Efter att ha läst den här boken tänker man länge på Momo och hans vänner: den makalösa madame Rosa, den elegante sutenören monsieur M'Da och transvestiten Lola som varit boxare i Senegal.


En dag av David Nicholls (England)

Du kan leva hela ditt liv utan att inse att det du letar efter finns rakt framför dig ... 15 juli 1988. Emma och Dexter tillbringar en natt tillsammans efter examen på universitetet. I morgon måste de gå skilda vägar. Men var kommer de att vara den här dagen om ett år? Och varje år som följer? En dag är en historia om kärlek och vänskap, om livet mellan 20 och 40. Det är en romantisk komedi med djup och värme, en bok man aldrig glömmer.

David Nicholls (f. 1966) är författare till flera böcker, film- och tv-manus, bl a romanerna På vinst och förlust och Mitt livs roll, samt manus till den populära tv-serien Kalla fötter (Cold feet).

 Alla själar av Javier Marías (Spanien)

För den spanske gästläraren i Oxford är sinnelag och sedvänjor hos stadens innevånare lika exotiska som svårbegripliga. Fascinerad men främmande inför akademiker, antikvariatshandlare och hemliga agenter dras berättaren djupt in i universitetsstadens liv när han möter den förbjudna kärleken i den vackra Clare Bayes lika attraktiva som melankoliskt undflyende gestalt. Under sin jakt på sällsynta böcker stöter berättaren på bortglömda original som John Gawsworth och Arthur Machen - men han anar också att en annan jakt, med betydligt högre insatser, pågår bakom lärdomssätets förströdda fasad, en aning som bekräftas när Clare Bayes om svartsjukans högst verkliga pris i form av våldsam död.

Med fina penseldrag målar den spanske romanförfattaren Javier Marías, som ofta jämförts med W.G. Sebald, ett oförglömligt porträtt av en dyster stad där alla är otrogna, alla är spioner, alla är besatta av minnets ritualer - eftersom alla bär på mörka hemligheter, fångade i samma våldsamma förflutna. Den essäistiska skärpan och förmågan att dröja vid ögonblicket tills det svartnar ner i det förgångna har Marías givetvis lärt av moderna mästare som Henry James, Proust och Nabokov - men inflytandet från 1700-talets humorister och vår tids hårdkokta underhållningsförfattare anas också. I en utdragen middagsscen firar Marías komiska ådra triumfer genom den skarpa blicken för hur vi röjer de svagheter och begär vi helst vill dölja. Men varken satiren eller samtidsspionaget kan dölja att Alla själar egentligen är en vemodig ballad om otillåten kärlek.