torsdag 1 december 2011

Jorden Runt 3 - Västeuropa

Dags att bege oss av hemåt. På vägen gör vi resstopp i England, Spanien och Frankrike. Hoppas att ni hittar en bok/böcker som passar er smak. Nedan finns korta beskrivningar av böckerna, de är lånade från förlagen och bokhandeln.

Med livet framför sej av Émil Ajar (Frankrike)

Momo är en nyfiken och oskyldig pojke med ett stort hjärta. Fast han vet inte mycket om sig själv, inte ens varifrån han kommer och hur gammal han är. Tillsammans med madame Rosa, en pensionerad prostituerad, bor han i en liten lägenhet i Paris. Det är madame Rosa som lär honom allt om livet och vad som ligger framför honom. När hon blir för gammal och inte längre orkar ta hand om de andra glädjeflickornas barn är det dags för Momo att ta över. Han kanske ännu inte vet så mycket om livet - men han är villig att lära och mellan honom och madame Rosa växer en fantastisk och hänförande vänskap fram.

Émile Ajars stora succé Med livet framför sej från 1975 kommer nu i en efterlängtad nyutgåva. Med underbara karaktärer, hjärtskärande handling och självuppfunnet språk har Ajar skapat ett mästerverk som varit helt stilbildande. Efter att ha läst den här boken tänker man länge på Momo och hans vänner: den makalösa madame Rosa, den elegante sutenören monsieur M'Da och transvestiten Lola som varit boxare i Senegal.


En dag av David Nicholls (England)

Du kan leva hela ditt liv utan att inse att det du letar efter finns rakt framför dig ... 15 juli 1988. Emma och Dexter tillbringar en natt tillsammans efter examen på universitetet. I morgon måste de gå skilda vägar. Men var kommer de att vara den här dagen om ett år? Och varje år som följer? En dag är en historia om kärlek och vänskap, om livet mellan 20 och 40. Det är en romantisk komedi med djup och värme, en bok man aldrig glömmer.

David Nicholls (f. 1966) är författare till flera böcker, film- och tv-manus, bl a romanerna På vinst och förlust och Mitt livs roll, samt manus till den populära tv-serien Kalla fötter (Cold feet).

 Alla själar av Javier Marías (Spanien)

För den spanske gästläraren i Oxford är sinnelag och sedvänjor hos stadens innevånare lika exotiska som svårbegripliga. Fascinerad men främmande inför akademiker, antikvariatshandlare och hemliga agenter dras berättaren djupt in i universitetsstadens liv när han möter den förbjudna kärleken i den vackra Clare Bayes lika attraktiva som melankoliskt undflyende gestalt. Under sin jakt på sällsynta böcker stöter berättaren på bortglömda original som John Gawsworth och Arthur Machen - men han anar också att en annan jakt, med betydligt högre insatser, pågår bakom lärdomssätets förströdda fasad, en aning som bekräftas när Clare Bayes om svartsjukans högst verkliga pris i form av våldsam död.

Med fina penseldrag målar den spanske romanförfattaren Javier Marías, som ofta jämförts med W.G. Sebald, ett oförglömligt porträtt av en dyster stad där alla är otrogna, alla är spioner, alla är besatta av minnets ritualer - eftersom alla bär på mörka hemligheter, fångade i samma våldsamma förflutna. Den essäistiska skärpan och förmågan att dröja vid ögonblicket tills det svartnar ner i det förgångna har Marías givetvis lärt av moderna mästare som Henry James, Proust och Nabokov - men inflytandet från 1700-talets humorister och vår tids hårdkokta underhållningsförfattare anas också. I en utdragen middagsscen firar Marías komiska ådra triumfer genom den skarpa blicken för hur vi röjer de svagheter och begär vi helst vill dölja. Men varken satiren eller samtidsspionaget kan dölja att Alla själar egentligen är en vemodig ballad om otillåten kärlek.

Minaret

Minaret av Leila Aboulela, utgiven av Karneval förlag, 2008

Najwa växer upp i en välbärgad familj i Sudan, fadern är nära vän med de styrande i landet och modern ägnar sig åt välgörenhet. Najwa och hennes bror bär västerländska kläder och studerar vid universitetet i Khartoum. Där möter Najwa sitt livs kärlek, mannen med vänstersympatier som vill störta regimen och sätta hennes far i fängelse. Brodern hänger på klubbarna och kommer tidigt i kontakt med droger. En dag förändras livet drastiskt, landets styrande arresteras, Najwa, hennes bror och mor lyckas fly till London. 20 år senare har Najwas liv förändrats radikalt. Hon arbetar som hembiträde och besöker moskén regelbundet. Livet är tryggt och förutsägbart ända till arbetsgivarens unge son börjar se Najwa på ett nytt sätt.

Läsaren får ta del av Najwas berättelse genom att nutid och tillbakablickar varvas. På detta sätt vet man redan en hel del om vad som har hänt/kommer att hända, vilket väcker läsarens nyfikenhet och engagemang. Texten är mycket lättläst, boken är en bladvändare i ordets bästa bemärkelse, berättelsen fängslar utan att för den skull förenkla och tillrättalägga.

Najwa lever hela sitt liv med ett visst utanförskap. I hemlandet tillhörde hon de privilegierade, familjen levde mycket "västerländskt", de hade tjänstefolk och umgicks i regeringskretsar. Religionen var ointressant, något tjänarna ägnade sig åt. Under senare delen av livet lever Najwa som immigrant i London. Hon söker efter en identitet, efter nära relationer på olika håll och finner till slut trygghet i sin gudstro och gemenskap och sammanhang i moskén. Under slöjan finner Najwa till slut ro och mening med livet.

Minaret är något så sällsynt som en roman som beskriver islam från insidan, läsaren får lära känna en "vardagsislam" som inte handlar om fundamentalism, kvinnoförtryck och hat mot väst. Jag har heller inte läst några böcker som beskriver religionens funktion på ett så fint, nyanserat och vardagligt sätt. Min upplevelse är att tro ofta beskrivs mycket förklenande i "vanlig" litteratur och mycket rosenskimrande i "religiös" litteratur. Minaret är på detta sätt unik.

Sammantaget är Minaret en mycket bra bok om sökandet efter meningen med livet.

onsdag 30 november 2011

Sammanfattning - Afrika

Här kommer länksamlingen från Afrika. Som vanligt får ni gärna underlätta för mig genom att posta länkarna till era inlägg i kommentarerna till det här inlägget. Hoppas ni haft ett bra resstopp, jag ser fram emot att ta del av allas upplevelser. Glöm inte att besöka, läsa och kommentera hos varandra.

Om Minaret har följande resenärer skrivit:
och dagarna går
Violens boksida
Lyrans Noblesser

Om Aké har följande resenärer skrivit:
och dagarna går

Om Under lejonets blick har följande resenärer skrivit:
Lyrans Noblesser
och dagarna går
Violens boksida

Sammanfattning av alla böckerna har skrivits av:
Tankar från mitt mönster

Vänligen puffa på mig om jag missat någon.

Mario, Zelda och Sims under granen

Man skulle ju kunna tro att de hårda, platta paketen som brukar ligga under vår gran är böcker, men så är inte fallet. Eller visst, en del är böcker, men många är spel. Jag spelar av och till Sims (PC) alla i familjen spelar Nintendo Wii och dottern spelar i princip allt (PC, WII, Nintendo DS). Därför kommer spel högt upp på önskelistan.

Till dottern har jag i år köpt Supermario Galaxy till Wii och New Supermario till DS. Jag överväger starkt att önska mig Sims Husdjur, det har aldrig tidigare funnits hästar till simmarna!

Jag är också nyfiken på The Legend of Zelda: Skyward Sword till Wii, ett nytt spel som fått bra recensioner. Jag har aldrig spelat Zelda, det vore väl på tiden. Jag undrar om ni vet hur man tänkt kring åldersgränsen på 12 år? De trailers jag sett verkar inte vara mer våldsamma än Supermario, är Zelda mycket svårare? Jag skulle gärna vilja att tösen också ska kunna spela och vet ju att åldersgränser ibland sätts utifrån rätt absurda kriterier, med svenska ögon sett.

tisdag 29 november 2011

Sjukläsning

Det blev en rätt udda läsdag igår. Jag är kanonförkyld och tillbringade hela dagen halvslumrandes i soffan framför TVn. När jag var vaken tittade jag mestadels på fåniga filmer om fd yrkesmördare, men emellanåt läste jag några sidor i olika böcker. Dagen till ära började jag nämligen läsa två nya böcker (inte så smart när man inte är frisk). Jag började lite lätt med Det blåser på månen av Eric Linklater, klassisk barnbok jag missade som barn. Och det var synd för lite av charmen har nog försvunnit med åren. Därefter följde jag upp med lite Mats kamp, en bok som verligen bara blir bättre och bättre. Av Mats blev jag inspirerad att även läsa om en annan kämpande farsa, Karl-Ove Knausgård. Dags således att påbörja Min kamp 2. Språket medförde inga problem, läser på norska (bokmål), handlingen kröp under skinnet omedelbart. Det här blir bra det.