Älska Babel

Va? Har Lyran tänkt sig att recensera Babel? Nej då, ta det lugnt, Babel kan jag inte recensera - bara älska. Babel är så otroligt bra, det är veckans nödvändiga andrum. Ikväll var det dessutom extra bra (har ni missat det kan ni se det här) det handlade om min nya favoritförfattare Nicole Krauss och om revolutionen i Egypten. Nicole Krauss var naturligtvis intressant, men i ärlighetens namn är jag mer intresserad av hennes böcker än av henne. Och så är det oftast för mig, jag vill sällan veta särskilt mycket om författarna, det stör mitt läsande. Lite annorlunda är det dock med Nawal El Saadawi, hon är något av en idol. Jag beundrar inte bara hennes skrivande, utan även hennes otroliga mod. Hon intresserar mig som människa. Därför blir jag lite fånigt suckande, dyrkande när hon dyker upp i studion för att berätta vilka de verkliga revolutionshjältarna är. Dessutom är det naturligtvis fascinerande att se hur Nawal och hennes lika (mer?) berömda kollega Alaa Al-Aswany deltar i kampen för demokrati, mot förtryck.

Här är lite länkar för den som vill läsa mer om Nicole Krauss, Nawal El Saadawi, Alaa al-Aswany. Jag vill absolut rekommendera er att läsa Kärlekens historia av Nicole Krauss och Den stulna romanen av Nawal El Saadawi. Yacoubians hus av Alaa Al-Aswany tycker jag nog att ni kan hoppa över.

Mer om Babel (och Blogger)

Blogger har haft problem under de senaste dygnen, man har av och till inte kunnat redigera sin blogg. Just nu upptäckte jag dessutom att det inlägg jag igår skrev om Babel försvunnit. Därför kommer här en ny liten blänkare om detta fantastiska TV-program. Igår var programmet dessutom till och med bättre än vanligt. Min nya favoritförfattare Nicole Krauss pratade om sitt skrivande, vilket var intressant. Men jag är som vanligt mer intresserad av författarnas alster än av dem själva. Undantaget dök dock upp lite senare i programmet då Nawal El Saadawi (min idol) pratade om sin och andra egyptiers roll i revolutionen. El Saadawi är en kvinna jag beundrar oerhört mycket för hennes mod och engagemang. Det var fantastiskt att höra henne prata om de verkliga hjältarna i revolutionen. Om du missade programmet finns det att beskåda här.

För den som vill läsa mer finns på bloggen en liten hyllning av Kärlekens historia, tankar om två egyptiska författare och en recension av Den stulna romanen.

Håhåjaja, just när jag publicerat detta nya inlägg om Babel dök det gamla upp igen. Men programmet är i o f s väl värt två inlägg.

Liten läsrapport

Just nu tillbringas större delen av min lediga tid i trädgården. Jag rensar, gräver, gödslar, tampas med ogräs och läser emellanåt lite. Boken jag just nu läser är Jag tror jag älskar dig av Allison Pearson, ett perfekt sällskap i trädgården. Boken är rolig, romantisk och skildrar tonårens kvalfyllda kärlek till IDOLEN. Att idolen i just denna bok är den superunderbare David Cassidy gör inte romanen mindre läsvärd för mig. Jag lyssnar så klart också på en ljudbok, gör nu ett nytt försök med Storm över Frankrike av Irène Némirovsky. Hoppas att jag kan ta till mig boken bättre denna gång, vid förra försöket att "läsa" den störde jag mig på det ironiska tonfallet hela tiden (författarens inte uppläsarens).

Vad läser ni just nu?

Tematrio - Utomämnes

Veckans ämne är en favorit i repris eftersom jag tycker att det vore kul att få veta lite mer om nytillkomna deltagare. Berätta tre saker om er själva. Kanske har ni lust att prata om er familj, om era intressen eller om era arbeten. Välj fritt!

1. Jag är mamma till en flicka som är adopterad från Kina. Därför är jag också intresserad av det mesta som rör Kina. Vi hämtade vår dotter i en provins i södra Kina mitt i sommaren 2006. Hon var då knappt 1 år. Som alla adoptivföräldrar hade vi väntat länge på vårt barn och vi hade förberett oss genom kurser och umgänge med andra adoptivföräldrar. Men det går ju inte att förbereda sig på det känslomässiga tumult som uppstår då man blir förälder. Allt blev underbart kaotiskt. Dottern bestämde sig snabbt för att gilla läget och acceptera oss som föräldrar. Idag är jag mamma till en bestämd ung dam på snart 6 år och att bli mamma är det mest omvälvande och fantastiska jag varit med om.

2. Trädgårdsskötsel är en av mina hobbies. Jag tycker om planeringsstadiet, utförandet av arbetet och (förhoppningsvis) det lyckade resultatet. I min trädgård har jag satsat på många rosor och perenner. Mest stolt är jag över mina gammaldags buskrosor. Jag har tidigare visat bilder på några av dem här. Jag tycker också om att resa och besöka trädgårdar. Favoritresmålet är södra England. Den som vill se lite bilder från resorna kan klicka här.

3. Jag älskar sport. Sport i nästan alla former. Allra mest gillar jag nog fotboll och ishockey. När jag fyllde 30 fick jag biljetter till fotbolls-EM i Göteborg i present. Det är den bästa present jag någonsin fått. Jag älskar holländsk fotboll, totalfotboll. Och naturligtvis älskar jag Färjestad. Lyckan var stor tidigare i våras då SM-guldet återigen var bärgat.



"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Mot ljuset

Mot ljuset av Elin Boardy, utgiven av Wahlström & Widstrand, 2011

Året är 1947, det långdragna kriget i Europa är slut. Den unga Elly följer med sin syster Annie och hennes nyblivne make Laurids på bröllopsresa till Malaysia. Laurids vill kombinera nytta med nöje, även under bröllopsresan, och har tänkt sig att praktisera som läkare under vistelsen i djungeln. Med på resan är också Laurids barndomsvän Niels, en ung man med en stark känsla för rättvisa och klasskamp, och plantageägaren Thomsen. Till vardags arbetar Elly som kartriterska, men hon drömmer i hemlighet om att bli konstnär. Under vistelsen i Malaysia kommer hon att omvärdera sin kvinnoroll, uppleva en kärleksaffär och skapa en ny identitet.

Porträttet av Elly är mycket nyanserat, författarens gestaltning av hennes yttre och inre förändring fängslar läsaren. Långsamt omformas Ellys personlighet i mötet med den nya miljön och de nya människorna. Elly nöjer sig inte längre med att exakt återge kartans gränser, hon vill spränga gränserna, klä sig i praktiska byxor och lära sig hantera ett gevär.

Att författaren väver samman den unga kvinnans kamp för frigörelse med lokalbefolkningens uppror mot kolonisatörerna ger berättelsen extra krydda. Boardy skapar en oerhört laddad situation genom att låta de fem huvudpersonerna få ikläda sig så tydliga roller. Här finns plantageägaren som tycker att det är självklart att landet ska styras av de vita engelsmännen, revolutionären Niels som anser att malajerna har rätt till självstyre, den medlande, lite menlöse läkaren Laurids, systern Annie som undviker alla konflikter genom att få migrän och Elly som försöker förstå och skapa sig en egen världsbild. Och samtidigt som malajerna gör uppror, bryter sig Elly fri från konvenansens bojor.

Som tändvätska för Ellys frigörelse fungerar den förbjudna relationen till Niels, för första gången ger sig Elly hän åt den fysiska kärleken. Relationen till Niels är dock allt annat än enkel, Elly får många gånger orsak att fundera över om saker och ting verkligen är som de på ytan ger sken av att vara.

Jag är mycket förtjust i Boardys sätt att långsamt berätta sin historia. På avskalad prosa skapar författaren en drömlik, suggestiv stämning. Berättarstilen är återhållsam, lågmäld och detaljerad. Läsaren lockas in i en bedrägligt händelsefattig berättelse, men luften vibrerar av hetta, under den polerade ytan pyr starka känslor.

Sammantaget är Mot ljuset en nyanserad skildring av en kvinnas (och ett lands) väg mot frihet och självbestämmande. Det är en roman som definitivt kandiderar till en plats på min årsbästalista.

Fler som läst Mot ljuset är Fiktiviteter, Violen, Enligt O, Bernur, SvD.