Utmaning - Nobelpriskandidater

Det är snart sommar och eftersom vi då tar en paus från Jorden Runt-resandet behöver vi kanske alla någon annan utmaning? Vad tror ni om att försöka klämma i oss några Nobelpriskandidater och därmed öka sannolikheten att redan ha läst den författare Peter Englund presenterar i oktober? Här är ett gäng författare som brukar låta tala om sig i Nobelprissammanhang. Övre delen är författare jag inte läst, inom parentes listar jag böcker ur min bokhylla. Nedre delen är författare jag läst, inom parentes finns de böcker jag läst av respektive författare. Nog borde vi väl alla klarar läsa ett par kandidater under sommaren? Kom gärna med förslag på författare/böcker jag missat eller ni ärskilt vill tipsa om! Hänger ni med på en Nobelkandidatutmaning?

Tomas Tranströmer
Ko Un
Don DeLillo (Falling man)
Claudio Magris (I blindo)
Adonis
Haruki Murakami (Norwegian wood)
Thomas Pynchon
Gitta Sereny
Javier Marias (Alla själar)
Paul Auster (New York trilogin, Illusionernas bok, Dårskaper i Brooklyn)
Ngugi wa Thiong'o
Peter Carey (Oscar & Lucinda)

Assia Djebar ( Sultanbrudens skugga)
Philip Roth ( Envar)
Joyce Carol Oates ( Djur, Mörkt vatten)
Margaret Atwood (Alias Grace, Den blinde mördaren, Kattöga, Penelopiaden, Rövarbruden)
Alice Munro ( Kärlek, vänskap, hat, Nära hem)
Milan Kundera ( Varats olidliga lätthet)
Amos Oz ( En berättelse om kärlek och mörker, Hur man botar en fanatiker)
Chinua Achebe ( Allt går sönder)
A.B. Yehoshua ( Kvinnan i Jerusalem)
Per Petterson ( Ut och stjäla hästar)
Ian McEwan ( På Chesil Beach, Hetta, Lördag)
Michael Ondaatje ( Anils skugga)
Salman Rushdie ( Midnattsbarnen)
Cormac McCarthy ( Vägen)
Nuruddin Farah ( Adams revben)
Ismaïl Kadaré ( Aprils frusna blommor)
Maryse Condé ( Färden genom mangroven)

Kärlek i mängder

Den senaste tiden har jag fått sådan lust att läsa om kärlek. Det började med att jag läste den underbara romanen Kärlekens historia av Nicole Krauss, en berättelse som gav mersmak. Häromdagen klickade jag hem En gränslös kärlekshistoria av Aino Trosell, men än känner jag mig inte riktigt "mätt". (Ja, det är faktiskt så att jag håller på med ett viktminskningsprojekt och i stället för kalorifyllda godsaker inmundigar jag böcker). Vad tror ni om Kärleksroman av Carina Burman? Samtida är egentligen inte min favoritepok, men jag har läst många positiva kommentarer om författaren.

Celebert besök på årets Bokmässa

2010 års Nobelpristagare, Mario Vargas Llosa, kommer till årets Bokmässa! Man har flera gånger försökt få den berömde författaren att komma till mässan och nu uppstod ett lägligt tillfälle i samband med den svenska utgåvan av hans senaste roman, Keltens dröm. Vargas Llosa tilldelades Nobelpriset i litteratur med motiveringen "för hans kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag". Den här motiveringen sägs passa väl in på den ny boken, en biografi om den irländske frihetshjälten sir Roger Casement (1864–1916) som blev känd på sin tid för sin kritik av Belgiens grymma exploatering av Kongo.

Det blev ju som bekant en hel del turbulens kring valet av Nobelpristagare förra året, Vargas Llosa kritiseras både för sin nyliberalal politiska hållning och synen på kvinnor. Själv har jag numer läst två halva böcker av honom, jag läser för närvarande Den stygga flickans rackartyg med minimal uppskattning. Jag hoppas ändå att jag ska hitta något av karln som jag kan uppskatta och tar gärna emot tips.

Foto: Ulla Montan.

Tematrio - 2000-tal

Förra veckan var temat historiska romaner, den här veckan fokuserar vi på nuet. Berätta om tre romaner som gestaltar vår samtid. Svenskt eller utländskt - välj själv!

1. Hetta av Ian McEwan speglar vår samtids stora dilemma - klimathotet. Romanen handlar om den nobelprisade forskaren Michael Beard som, mellan alla sina kvinnoaffärer, försöker vinna ära genom att utveckla en teknik som utvinner energi ut vatten. Burlesk humor och intressant personteckning.

2. Kärleken är dödens motsats av Roberto Saviano handlar om nutidens krig och dess effekter. Den sjuttonåriga Maria har mist sin pojkvän Enzo. Liksom många andra arbetslösa unga män i Syditalien hade han tagit värvning i armén. Det fredsbevarande uppdraget i Afghanistan skulle finansiera deras förestående bröllop och skapa en grund för deras kommande familjeliv.

3. Den ovillige fundamentalisten av Moshin Hamid speglar hur världens förändrats efter attentatet 11/9, 2001. Den unge pakistaniern Changez kom till USA som en mönsterimmigrant: elituniversitet, prestigejobb på Manhattan, en älskad flickvän och eleganta vänner. Men efter den 11 september förändras allt, starka osynliga krafter kan driva även de välutbildade och framgångsrika in i religiös fundamentalism.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Den stygga flickans rackartyg

Jag brukar ju inte läsa klart böcker jag inte gillar, men jag ska göra ett undantag för Den stygga flickans rackartyg av Mario Vargas Llosa i hopp om att den kanske förändras mot slutet. Hittills har jag svårt att hitta mycket positivt att säga. Vi får ta del av författarens tyckande om de politiska skeendena i Latinamerika, men utan att egentligen få veta särskilt mycket om det som händer. Den manliga huvudpersonen Ricardo blir blixtföräldkad redan som 15-åring och den "kärleken" följer honom livet ut. Flickan Lily - den stygga flickan - är en fattig peruanska, som dyker upp i olika gestalter under Ricardos liv. Gemensamt för alla bilder av henne är att hon är lockande, förförisk och känslokall. Hon får ingen egen gestalt i boken, hon ses bara med mannens ögon. Kanske är det därför jag har svårt att se detta som en kärleksroman, det handlar snarare om en mans besatthet av den bild han skapat sig av flickan.

Beskrivningen av hennes litenhet och trånghet (ja, här finns en hel del episoder av halv-pornografisk karaktär) får mig att associera till Vladimir Nabokovs Lolita. Även denna roman handlar om en mans besatthet av en liten flicka, en flicka han tillskriver egenskaper som passar hans egen agenda. Skillnaden mellan just dessa två romaner är att Nabokov renodlat beskriver pedofilens psyke, och han gör det på ett briljant sätt. Vargas Llosas karaktärer saknar (hittills i alla fall) gestalter jag kan relatera till och förstå.