Lyrans Noblesser nämns i radio!

Bloggen är omnämnd i radio och jag är supermallig och glad. Tack Karin för dina fina kommentarer! Lyssna gärna på söndagens program om nya sätt att läsa c:a 20 minuter in, när Karin pratar om bokcirklande och bokbloggar.

Sista inköpet 2010

Ett par små köp på Bokbörsen gjorde jag under förra årets sista dagar. Christa Wolf och Ondaatje rekommenderades av en väninna med god smak, båda dessa ser jag fram emot att läsa under året.

Jorden Runt 3 - Information

Här kommer information om den kommande Jorden Runtresan, nummer tre i ordningen. Nu är nog de flesta av oss hemkomna från förra resan, och vi har några veckor på oss att vila och proviantera innan det bär av igen.

I början av varje månad anländer vi till ett nytt resmål och jag kommer då att kortfattat presentera de tre böcker man kan välja mellan. Välj en (eller fler om ni har lust), läs den och skriv något om den på er blogg. (Om man läst alla eller absolut vill läsa något annat från resmålet går det också bra, men poängen med att läsa samma böcker är naturligtvis att vi ska kunna diskutera dem). I slutet av varje månad skriver jag en sammanfattning över resmålet och vill då att ni kommenterar med länkar till era inlägg så att jag kan skapa en länklista. Om ni inte har en egen blogg, kan ni posta era kommentarer angående den lästa boken i samband med att jag skriver om resmålet.

Eftersom manfallet var ganska stort under sommarmånaderna den första resan tar vi en paus så alla får resa (läsa) som de vill. Den här gången tänkte jag dock att vi gör ett kortare uppehåll och reser iväg redan i augusti igen, detta p g a att manfallet även brukar vara stort i december. Tror ni att detta kan vara en bra lösning? Sedan jag presenterade litteraturlistan har jag gjort ett par förändringar eftersom någon bok inte var så bra som jag hoppades (Anne Franks dagbok) och någon annan så bra att den helt enkelt måste få vara med (Under lejonets blick). Hoppas ni tycker att detta är OK.

Så här ser såldes den planerade resrutten ut:

Februari - Östeuropa
Mars - Mellanöstern
April - Asien
Maj - Oceanien
Juni - uppehåll
Juli - uppehåll
Augusti - Sydamerika
September - Nordamerika
Oktober - Afrika
November - Västeruropa

Man kan naturligtvis även välja att vara med på vissa delar av resan. Virtuella och bokliga resor har ju just den fördelen :-) Hoppa av och på som det behagar er.

Hänger ni med?

Listan över alla böckerna finns nedan. De allra flesta finns att köpa i bokhandel eller på antikvariat. Någon enstaka måste kanske lånas på bibliotek.

Östeuropa
Ingen konst - Péter Esterházy (Ungern)
En munter begravning - Ljudmila Ulitskaja (Ryssland)
Här - Wisława Szymborska (Polen)

Mellanöstern
Huset vid moskén - Kader Abdolah (Iran)
Sju stenar till den otrogna hustrun - Vénus Khoury-Ghata (Libanon)
Järngräshoppan - Salim Barakat (Kurdistan/Syrien)

Asien
Den ovillige fundamentalisten - Mohsin Hamid (Pakistan)
De sex misstänkta - Vikas Swarup (Indien)
Båten - Nam Le (Vietnam)

Oceanien
Mot ännu en sommar - Janet Frame (Nya Zealand)
Oscar & Lucinda - Peter Carey (Australien)
Pojken i soffan - Sonya Hartnett (Australien)

Syd/Mellanamerika/Karibien
En historia om läsning - Alberto Manguel (Argentina)
Tant Julia och författaren - Mario Vargas Llosa (Peru)
Annie John - Jamaica Kincaid (Antigua och Barbuda)

Nordamerika
Dödssynden/To kill a mockingbird - Harper Lee (USA)
Lark & Termite - Jayne Anne Phillips (USA)
Himlen i Bay City - Catherine Mavrikakis (Kanada)

Afrika
Minaret - Leila Aboulela (Sudan)
Aké - Wole Soyinka (Nigeria)
Under lejonets blick - Maaza Mengiste (Etiopien)

Västeuropa
Med livet framför sej - Émil Ajar (Frankrike)
En dag - David Nicholls (England)
Alla själar - Javier Marías (Spanien)

Kapten Corellis mandolin

Kapten Corellis mandolin utspelar sig på en grekisk ö under andra världskriget. Ett italienskt kompani, under Antonio Corellis befäl, anländer som ockupanter till ön och tycks mestadels vara ute efter en skön, trevlig semester. Intitialt avskyr byborna italienarna, men vänskapsband utvecklas allteftersom. Med sitt mandolinspelande vinner Corelli till slut den vackra Pelagias kärlek, trots att hon är bortlovad till en grekisk man. I samband med italienarnas kapitulation uppstår nya konflikter mellan grekiska rebeller, italienare och tyskar.

Det här är en långsamt berättad, vacker kärlekshistoria. Nicholas Cage är en av mina favoriter och här tycker jag att han gör en bra rollprestation. Penélope Cruz är bedårande vacker och trovärdig som Pelagia. Det ska väl erkännas att filmen är tämligen sentimental och man retar sig på skådespelarnas fåniga sätt att tala bruten engelska, men som trevligt tidsfördriv passar filmen utmärkt.

Ingen fara

Ingen fara av Selma Mahlknecht, utgiven av Thorén & Lindskog, 2010.

Systrarna Sandy och Bess har en komplicerad relation till varandra. De vill båda två försöka nå den andre, men lyckas inte. Sandy reser sin väg för att arbeta och hon sörjer att hon inte hör något av systern. Bess sitter hemma och skriver brev efter brev - som hon inte skickar. Sandy drömmer om att bli författare och mormodern, som båda flickorna växte upp hos, uppmuntrar henne att skriva ner familjens historia. Under skrivandet inser dock Sandy att mycket är utelämnat och förvanskat i de berättelser hon växt upp med. Mormodern och hennes äldre bröder växte upp med en tyrannisk far, hennes giftermål blev konfliktfyllt och relationen till dottern präglades av bristfällig förståelse och kyla. Det finns stora skillnader mellan den historia mormodern berättar för läsaren och den hon förmedlat till barnbarnen genom åren.

Det här är en roman som väcker mycket känslor, man lider med systrarna som försöker nå varandra utan att lyckas och man ängslas med dem över framtiden. Berättelsen om mormodern, hennes barndom och hennes oförmåga att älska sitt barn är hjärtskärande. Ett genomgående tema i romanen är livslögnen och den ångest det skapar i hela familjen att veta att det finns något man absolut inte får tala om, eller ens kännas vid att det existerar. (Här finns likheter med en av fjolårets favoritböcker Himlen i Bay City, som också handlar om familjetrauman.)

När man läser Ingen fara får man olika pusselbitar allteftersom. Som läsare funderar man mycket över hur historien egentligen hänger ihop och mot slutet har man skapat sig ett sammanhang. Jag tycker om romaner som är uppbyggda på detta sätt, de kräver förvisso en del av sin läsare, men leder till att man som läsare känner sig delaktig i skapandet av berättelsen. Det finns således flera berättarröster i boken, vi får i nuet båda systrarnas perspektiv och vi får följa mormoderns berättelse från hennes barndom.

Berättarstilen fungerar ypperligt ända tills dess att författaren ska väva samman historien med nuet, mormoderns berättelse med Sandys och Bess. I stället för att antyda och lämna vissa delar outsagda tar författaren till storsläggan och skapar ett slut värdigt en actionfilm. Detta är synd och drar tyvärr ner helhetsomdömet. Eftersom romanen ända fram till avslutningen var en av fjolårets bästa, blev jag besviken och bestämde mig för att inte recensera boken förrän jag smält den. Och nu när jag har gjort det ser jag ändå tillbaks på läsupplevelsen med stor tillfredsställelse. Det här är en debutroman av högsta klass, jag ser fram emot att läsa mer av författaren.