Äntligen ett pris författarna kommer att bli stolta över att erhålla ;-) Från och med 2010 kommer bokbloggarna att dela ut ett eget litteraturpris. Priset går till en svensk eller översatt bok, som getts ut under året. Detta prestigefyllda pris delas ut i samband med Stora kulturbloggprisets gala den 27 november. Läs mer om denna roliga idé hos Breakfast Book Club, intitativtagarna till utmärkelsen! Alla som bokbloggar får vara med och nominera, själv nominerar jag följande:
5 * Jayne Anne Phillips (Lark & Termite)
4 * Nawal El Saadawi (Den stulna romanen)
3 * Richard Yates (Easter Parade)
2 * Siegfried Lenz (En tyst minut)
1 * Vikas Swarup (De sex misstänkta)
onsdag 13 oktober 2010
Ett eget literaturpris
Etiketter:
Litteraturpriser
tisdag 12 oktober 2010
Allrakäraste syster
Allrakäraste syster, text av Astrid Lindgren, illustrationer av Hans Arnold, utgiven av Rabén & Sjögren, 2010.
Barbro har en hemlighet, något ingen annan vet. Hon har en tvillingsyster, vid namn Ylva-li. Barbros pappa tycker mest om hennes mamma och mamman tycker mest om lillebror, men Ylva-li, hon tycker mest om Barbro och hon kallar Barbro sin allrakäraste syster. Ylva-li sprang och gömde sig direkt när hon föddes och hon är nu drottning i den Gyllene Salen. När Barbro hälsar på i Gyllene Salen leker flickorna med sina hundar, de rider på sina hästar och de äter de godaste av alla karameller. En dag berättar Ylva-li att när alla rosor vissnat kommer hon och Gyllene Salen inte längre att finnas. När Barbro kommer hem får hon veta att föräldrarna varit förskräckligt oroliga över att hon varit borta och de har köpt henne en underbar present. Nästa dag är ingången till Gyllene Salen försvunnen.
Tänk en sådan fantastisk förmåga Astrid hade att kunna gestalta små barns svåra känslor på ett så lättillgängligt sätt. När man läser hennes böcker förstår barn vad de handlar om, vare sig man gör det medvetet för dem eller ej. Själv förespråkar jag att man inte försöker "förklara" för barn vad berättelserna betyder, låt barnen förstå utifrån sig egen tankevärld. För oss vuxna handlar så klart Allrakäraste syster om syskonavundsjuka och längtan efter närhet. Tur för Barbro att hennes föräldrar förstod att hon behövde få se dem hysta undan lillebror och ge henne en stunds full uppmärksamhet. Många föräldrar i Astrids berättelser är verkligen helt underbara, jag skulle själv vilja ha Ronjas mamma som mamma och jag skulle gärna vilja vara som hon också.
Dottern, numer 5 år, har en hel del funderingar kring Allrakäraste syster, men inga så komplicerade, som jag befarade. Hon har ju nyligen börjat rida och därför var hästarna det viktigaste i berättelsen. Hon uttryckte en hel del funderingar kring vad som hände med hästarna när Gyllene Salen försvann och kom fram till att de nog reste hem till sitt stall. Därutöver har läsningen inneburit att tjatet om ett syskon/alternativt en katt tagit fart igen.
Illustrationerna i Allrakäraste syster har en magisk karaktär, som förstärker känslan av att Gyllene Salen finns i en annan värld. Bilderna är mörka, lite suddiga och fantasieggande.
Allrakäraste syster är en vacker berättelse om längtan och kärlek, som jag tycker att alla äldre förskolebarn/yngre skolbarn borde få ta del av.
Barbro har en hemlighet, något ingen annan vet. Hon har en tvillingsyster, vid namn Ylva-li. Barbros pappa tycker mest om hennes mamma och mamman tycker mest om lillebror, men Ylva-li, hon tycker mest om Barbro och hon kallar Barbro sin allrakäraste syster. Ylva-li sprang och gömde sig direkt när hon föddes och hon är nu drottning i den Gyllene Salen. När Barbro hälsar på i Gyllene Salen leker flickorna med sina hundar, de rider på sina hästar och de äter de godaste av alla karameller. En dag berättar Ylva-li att när alla rosor vissnat kommer hon och Gyllene Salen inte längre att finnas. När Barbro kommer hem får hon veta att föräldrarna varit förskräckligt oroliga över att hon varit borta och de har köpt henne en underbar present. Nästa dag är ingången till Gyllene Salen försvunnen.
Tänk en sådan fantastisk förmåga Astrid hade att kunna gestalta små barns svåra känslor på ett så lättillgängligt sätt. När man läser hennes böcker förstår barn vad de handlar om, vare sig man gör det medvetet för dem eller ej. Själv förespråkar jag att man inte försöker "förklara" för barn vad berättelserna betyder, låt barnen förstå utifrån sig egen tankevärld. För oss vuxna handlar så klart Allrakäraste syster om syskonavundsjuka och längtan efter närhet. Tur för Barbro att hennes föräldrar förstod att hon behövde få se dem hysta undan lillebror och ge henne en stunds full uppmärksamhet. Många föräldrar i Astrids berättelser är verkligen helt underbara, jag skulle själv vilja ha Ronjas mamma som mamma och jag skulle gärna vilja vara som hon också.
Dottern, numer 5 år, har en hel del funderingar kring Allrakäraste syster, men inga så komplicerade, som jag befarade. Hon har ju nyligen börjat rida och därför var hästarna det viktigaste i berättelsen. Hon uttryckte en hel del funderingar kring vad som hände med hästarna när Gyllene Salen försvann och kom fram till att de nog reste hem till sitt stall. Därutöver har läsningen inneburit att tjatet om ett syskon/alternativt en katt tagit fart igen.
Illustrationerna i Allrakäraste syster har en magisk karaktär, som förstärker känslan av att Gyllene Salen finns i en annan värld. Bilderna är mörka, lite suddiga och fantasieggande.
Allrakäraste syster är en vacker berättelse om längtan och kärlek, som jag tycker att alla äldre förskolebarn/yngre skolbarn borde få ta del av.
Etiketter:
Barn- och Ungdomsböcker,
Bokrecensioner,
Recensionsböcker
måndag 11 oktober 2010
Tematrio - Önskade Nobelpristagare
1. Allt går sönder av Chinua Achebe handlar om den stolte krigaren Okonkwo, hans familj och by vid en tidpunkt i historien då de vita männen för första gången dyker upp. Romanen skildrar kollisionen mellan igbofolkets livsstil och de missionerande brittiska kolonisatörerna. Berättelsen är mycket fängslande, igbofolkets myter och traditioner skildras utan vare sig förskönande eller förklenande, som läsare får man (viss) förståelse för en annan kultur. Chinua Achebe får idag blir mitt val av representant för de författare som skriver om ett historiskt och ett nutida förtryck av den s k "tredje världen".
2. En ung man dödas i krigets Korea, samtidigt som hans son föds med en omfattande funktionsnedsättning i USA. I skärningspunkten mellan liv och död får fadern och sonen kontakt. Författarens osentimentala skildring av ett hårt vardagsliv, kombinerat med närmast magiska, symboliska inslag i gränslandet mellan liv och död, gör läsningen av denna bok till en av årets höjdpunkter. Romanen är Lark & Termite, författaren är Jayne Anne Phillips och för denna underbara roman vill jag förära henne Nobelpriset. J A P har en sällsynt förmåga att förmedla vad människor med brister i sin kommunikationsförmåga tänker och upplever.
3. Mitt tredje val av Nobelpristagare är Isabel Allende, en fin representant för latinamerikansk litteratur. Andarnas hus handlar om en udda familjs öden under flera generationer. Vi får möta den koleriske Esteban, den klärvoajanta Clara och deras barn och barnbarn i en helt underbar latinamerikansk skröna som utspelar sig mot bakgrund av landets (Chiles) politiska situation. Härlig blandning av realism och magi, berättarglädje och fängslande personporträtt. Det här är en roman som väcker skratt, sorg och avsky hos läsaren, det är en roman som bjuder in läsaren i en ny värld.
"Instruktioner"
Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er! Lycka till!
Etiketter:
Tematrio
söndag 10 oktober 2010
Relationellt
Etiketter:
Litteratur Afrika,
Recensionsböcker
lördag 9 oktober 2010
Nobelpriset 2011
Skam den som ger sig, nu ska här läsas blivande Nobelpristagare. Förr eller senare kommer vissa av nedanstående författare att erhålla priset. Och får de inte priset, har läsningen av deras romaner ändå sannolikt berikat mitt läsliv.
Jag är i ärlighetens namn inte särskilt förtjust i valet av årets Nobelpristagare. Men eftersom jag bara läst en halv bok av honom känns det inte riktigt rättvist att vara alltför kategorisk i mitt omdöme. Men visst, jag upplevde skildringarna av de sexuella mötena mellan den vite mannen och den unga svarta "infödingsflickan" som "gubbiga" i den del av Paradiset finns om hörnet jag läste. Jag har nu på Babel hört hur experterna samstämmigt hävdar att mitt intryck är fel, fast det är ju inte så säkert att jag ändrar åsikt bara för det. Däremot ska jag ge boken en chans till och jag ska läsa något ur författarens tidiga produktion. Jag ska försöka att fördomsfritt läsa innan jag förfäktar några åsikter om hans texter. Men, den nyliberala inställning Vargas Llosa omfattar kommer jag aldrig att uppskatta. Jag begriper heller inte hur man ska göra skillnad på författarens mycket tydliga politiska profil och hans texter. Skulle den politiska inställningen och människosynen vara en så tunn fernissa att den inte får genomslagskraft i en författares alster? Nåväl jag ska läsa innan jag uttalar mig vidare.
Åter till de kommande pristagarna, här är en lista på författare jag ska försöka läsa innan det är dags att presentera nästa års Nobelpristagare:
Paul Auster
Don DeLillo
Haruki Murakami
Michael Ondaatje
Peter Carey
Claudio Magris
Assia Djebar
Nuruddin Farah
Ngugi wa Thiong'o
Kom gärna med heta tips på kommande pristagare!
Jag är i ärlighetens namn inte särskilt förtjust i valet av årets Nobelpristagare. Men eftersom jag bara läst en halv bok av honom känns det inte riktigt rättvist att vara alltför kategorisk i mitt omdöme. Men visst, jag upplevde skildringarna av de sexuella mötena mellan den vite mannen och den unga svarta "infödingsflickan" som "gubbiga" i den del av Paradiset finns om hörnet jag läste. Jag har nu på Babel hört hur experterna samstämmigt hävdar att mitt intryck är fel, fast det är ju inte så säkert att jag ändrar åsikt bara för det. Däremot ska jag ge boken en chans till och jag ska läsa något ur författarens tidiga produktion. Jag ska försöka att fördomsfritt läsa innan jag förfäktar några åsikter om hans texter. Men, den nyliberala inställning Vargas Llosa omfattar kommer jag aldrig att uppskatta. Jag begriper heller inte hur man ska göra skillnad på författarens mycket tydliga politiska profil och hans texter. Skulle den politiska inställningen och människosynen vara en så tunn fernissa att den inte får genomslagskraft i en författares alster? Nåväl jag ska läsa innan jag uttalar mig vidare.
Åter till de kommande pristagarna, här är en lista på författare jag ska försöka läsa innan det är dags att presentera nästa års Nobelpristagare:
Paul Auster
Don DeLillo
Haruki Murakami
Michael Ondaatje
Peter Carey
Claudio Magris
Assia Djebar
Nuruddin Farah
Ngugi wa Thiong'o
Kom gärna med heta tips på kommande pristagare!
Etiketter:
Nobelpriset
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)

