måndag 20 september 2010

Tematrio - Titelkvinnor


Förra veckans katastroftema hade passat bra en dyster dag som denna, men eftersom detta redan var taget väljer jag ett neutralt ämne idag. Berätta om tre romaner/noveller/texter med ett kvinnoförnamn i titeln!


1. Alias Grace är en ovanlig deckare, skriven av Margaret Atwood. Handlingen utspelar sig i mitten av 1800-talet. Den unga pigan Grace Marks döms till fängelse för medhjälp till ett dubbelmord. Efter 30 år benådas hon, men var hon skyldig eller ej? Spännande och tvetydig.

2. Agnes Grey av Anne Brontë är en s k guvernantroman, en klassisk roman om den goda, fattiga flickan, som vinner kärleken. Man får snabbt en nära relation till Agnes via bokens dagboksform. Romanens styrka är dess underbara språk och dess hejdlöst roliga (om än tendentiösa) personbeskrivningar.

3. Tant Theodora av Patrick White är ett porträtt av en människa som aldrig lyckas passa in i samhället. Under barndomen avvisas hon konstant av modern, i ungdomen gifter sig den man hon hyser intresse för med systern och i medelåldern förlorar Theodora till slut helt kontakten med verkligheten. Fantastiskt språk!


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Månadssummering - Augusti 10

Hundar, Afrika och barn med funktionsnedsättningar präglade denna månads läsning.


Damen med hunden av Anton Tjechov.

Den medelålders kvinnokarlen Gurov är på semester i Jalta och träffar där en ung dam med en hund. Gurov och den unga Anna inleder en kärleksaffär, trots att de båda är gifta. Att skiljas från varandra och återgå till den vanliga tillvaron blir inte så lätt som Gurov trott. Han söker upp Anna igen och de återupptar sin relation. Vemodigt och vackert om en oväntad kärleksupplevelse.


Yacoubians hus av Alaa al-Aswany.

Yacoubians hus är en myllrande, spretig berättelse om ett hus och dess invånare. Boken skildrar på ett realistiskt sätt ett korrumperat samhälle, ett land i sönderfall. Personbeskrivningarna är dock mycket torftiga och har nästan uteslutande fokus på utseende och sexualitet. Människorna i denna roman har endast ett fåtal intressen, de vill äga och de vill ligga.


Den stulna romanen av Nawal El Saadawi.

Här möter vi kvinnor i alla dess skepnader, starka, förtryckta, upproriska. Berättelsen skrider långsamt framåt, byter fokus, tidsperspektiv och interfolieras av drömliknande sekvenser. Språket är vackert, poetiskt, uttrycksfullt, det är en ren njutning att läsa denna text. Samtidigt rymmer romanen en intressant skildring av ett Egypten statt i förändring, av ett samhälle i kaos.


Den hemliga trädgården av Francis Hodgson Burnett.

Mary lever ett privilegierat liv tillsammans med sina föräldrar i Indien. Flickan skäms bort materiellt, men får inte mycket kärlek av de frånvarande föräldrarna. När de dör i en koleraepidemi skickas Mary till sin förmyndare i England. Här får hon uppleva vänskap och äventyr i en hemlig trädgård, vilket leder till att hela hennes liv förändras. Klassiker för barn i ålder 9-12.


Lark & Termite av Jayne Anne Phillips.

En ung man dödas i krigets Korea, samtidigt som hans son föds med en omfattande funktionsnedsättning i USA. I skärningspunkten mellan liv och död får fadern och sonen kontakt. Författarens osentimentala skildring av ett hårt vardagsliv, kombinerat med närmast magiska, symboliska inslag i gränslandet mellan liv och död, gör läsningen av denna bok till en av årets höjdpunkter.


Hunden av Kerstin Ekman.

Hunden är en poetisk, dröjande berättelse om en valp som råkar komma bort från sin mamma och husse. Den grå växer upp i skogen och får leva på det naturen erbjuder. Denna korta berättelse innehåller oerhört detaljerade naturskildringar och en underbar gestaltning av hur ett djur upplever världen. Vemodigt och ljuvligt vackert, en berättelse som engagerar.

söndag 19 september 2010

Bokmässan - kom-ihåg-lista

Jag längtar som en unge på julafton, hoppas veckan går riktigt fort. På torsdag bär det av mot Götet, fredag, lördag och söndag ska bokmässas :-) Här kommer en del tips och min alldeles egna kom-ihåg-lista.

Man kan helt klart räkna med att man kommer att behöva något att bära alla nya (och nygamla) fina böcker i. Själv satsar jag på en svart ryggsäck med texten Beijing 2008. Skulle gärna vilja ha en rygga med bokrelaterad text - tips?

Det är varmt på mässan, klädseln bör vara tunn och bekväm. Själv kommer jag att satsa på svarta trikåbrallor med någon tunn blus till. Skulle gärna vilja ha en en cool outfit som Bokbabbel.

Man går en del på mässan, jag tillhör kategorin kvinnor som inte går i högklackat. I stället kommer jag att studsa fram i mina underbara Asics med gel lite här och där.

Det är som sagt varmt på mässan, se till att reglera vätskebalansen lite då och då. En vattenflaska rekommenderas till alla som ska besöka mässan mer än en timme.

Man behöver ju inte egentligen ta med någon bok till Bokmässan, men för att man ska känna sig trygg kan det ändå vara bra att ha med en liten pocketbok i reserv. Jag tar med Stjärnans ögonblick av Lispector - liten och nätt, men mycket att läsa.

Glöm för allt i världen inte biljetterna!

Ta med pengar, man kan inte låta bli att shoppa. Har du köpstopp bör du ge dig dispans under några timmar...

Det är smart att ta med ett litet block och en penna så att man kan notera alla boktips och namn på trevliga bokbloggare man träffar.

En liten dator alternativt en mobiltelefon kan vara kul att ha med. Jag tar med min nya, fina telefon.

Har du (extremt!) lätt att bli sjösjuk rekommenderar jag Apotekets akupressurarmband. I fjol blev jag rejält yr och illamående på våning 2, hoppas att armbanden hjälper i år.

Att byta visitkort är alltid kul, jag har gjort nya till bloggen så jag har att byta med :-)

Nu ska jag fördjupa mig i programmet och planera innehållet mer i detalj, återkommer om detta.

Pennskaftet (repris)

Dagen till ära kommer här en repris av min recension av Pennskaftet, en roman om kampen för kvinnlig rösträtt. Jag hoppas att ni alla utövar er rätt idag, själv ska jag göra mitt bästa för att få till ett regeringsbyte.

Elin Wägner föddes 1882 i Lund. Modern avled i barnsängsfeber när Elin bara var några år gammal och Elin förvandlades till en försiktig flicka, som tillbringade mycket tid ensam. Några år senare flyttade familjen och fadern gifte om sig. Elin hade svårt att dra jämnt med sin styvmor och vistades långa tider hos morföräldrarna. 1897 flyttade familjen till Helsingborg, där fadern utnämndes till rektor för läroverket. Elin medverkade i skoltidningen och 1899 vann hon pris för en novell. Hon ville studera vidare, men fadern ansåg inte att detta var passande för flickor. Efter konfirmationen anställdes Elin av skolan, som skrivbiträde åt sin far.

Elin fortsatte dock att skriva små berättelser som publicerades under pseudonym i Helsingborgs-Posten. Senare anställdes hon av tidningen för att skriva reportage, kåserier och korta noveller. Under tiden på Helsingborgs-Posten hade Elin en himlastormande, men olycklig, kärlekshistoria med en medarbetare, Hjalmar Jönsson.

I början av 1907 fick Elin arbete på Iduns redaktion i Stockholm. I Idun fick hon skriva artiklar som kunde tilltala tidningens kvinnliga läsare. Hennes skrifter publicerades även i skämttidningen Puck och i Dagens Nyheter. I DN skrev hon bl a en serie om livet bland lågavlönade kvinnliga kontorister i Stockholm, publicerad i romanform under namnet Norrtullsligan. Under 1908 började Elin också skriva artiklar och texter som rörde aktuella sociala frågor, framför allt frågor om kvinnors situation. Efter att bl a ha intervjuat debattören Ellen Key, engagerade sig Elin i rörelsen för kvinnlig rösträtt.

1910 publicerades romanen Pennskaftet. Boken handlar om en ung kvinnlig journalist, Pennskaftet, och gruppen av rösträttsaktivister. I romanen får vi lära känna ett flertal kvinnor med mycket varierade livssituationer. Cecilia, "kvinnan som haft en historia" blir av en slump indragen i rösträttsarbetet, hon flyttar till en egen lägenhet (med jungfru så klart) och blir så småningom mycket aktiv i rösträttsrörelsen. Pennskaftet själv träffar en ung man, flyttar samman med honom och har möjligen en otillbörlig förbindelse med honom.

Pennskaftet skildrar kvinnans situation i början av 1900-talet på ett helt nytt sätt. Här får vi möta kvinnorna i de offentliga rummen, tidigare har de hållit sig i hemmen. Författaren tar upp många engagerande teman i romanen, förutom att beskriva arbetet för rösträtten framför hon även sina radikala åsikter om den aktuella sexualmoralen.

Romanen är mycket intressant, men inte helt lättläst. Dialogerna är så slagfärdiga att man blir lite trött och språket är rejält föråldrat. Samtidigt är det spännande att försöka sätta sig in i kvinnornas situation, romanen ger en fyllig bild av de förväntningar som riktades mot kvinnorna, framför allt av dem själva.

Jerka 8

Veckans bokbloggsjerka handlar om filmatiseringar och frågan lyder:

VILKEN ÄR DEN BÄSTA RESPEKTIVE DEN SÄMSTA FILMATISERINGEN DU NÅGONSIN HAR SETT? MOTIVERA GÄRNA VAD SOM VAR BRA RESPEKTIVE DÅLIGT!

På frågan om bästa filmatiseringen svarar jag som vanligt Borta med vinden av Margaret Mitchell. Alla har väl sett filmen om den egensinniga Scarlett O'Hara, aristokraten Ashley Wilkes och charmören Rhett Butler. Detta är en storslagen film/roman om inbördeskriget i Amerika, om svåra livsvillkor, obändig livsvilja och våldsam passion. Boken skildrar detaljerat soldaternas och de civilas umbäranden, ibland i så hög grad att man tycker sig kunna känna blodstanken och krutröken. Jag tycker att både boken och filmen är mycket bra. Ska sanningen fram är det nog Clark Gable som gör att jag föredrar filmen. Repliken "Frankly, my dear, I don't give a damn" är legendarisk, men finns inte i romanen.

Däremot är jag inte förtjust i filmatiseringen av Sagan om ringen-trilogin av J.R.R. Tolkien, fastän den till stora delar är bra. Bra är t ex det mesta i första filmen, skådespeleriet och framför allt Aragorn ;-) Men att inte ha med Tom Bombadill (dvs Gud) i första filmen och att lägga till en massa ovidkommande romantik i de senare störde mig rejält. Den här berättelsen kan inte förbättras!

Klicka er nu vidare och läs om läs vad de andra bokbloggarna jerkar om.