Jag är med i
En bokcirkel för allas läsutmaning med Afrika i fokus. Här följer en sammanställning av afrikanska böcker jag läst (och minns) samt länkar till de jag recenserat. Jag har valt att ta med både romaner med tydlig anknytning till Afrika och romaner som (bara) utspelar sig i Afrika eller är skrivna av författare med afrikanskt ursprung. Utifrån ett Afrika-perspektiv vill jag särskilt rekommendera
Allt går sönder, En halv gul sol, Onåd, Utvandringens tid, Drömmar om frihet och
Midaqq-gränden.
Främlingen av Albert Camus (Algeriet/Frankrike)
"Idag dog mamma. Eller kanske igår; jag vet inte." Så inleds denna berömda kortroman, som skildrar en liknöjd ung mans närmast slumpartade väg till giljotinen. Romanen gestaltar den likgiltighet och normlöshet som präglar en ung människa, som alienerats från allt och alla, inklusive sig själv. Denna roman om främlingskap bör läsas och begrundas av alla.
Pesten av Albert Camus (Algeriet/Frankrike)
I staden Oran börjar råttorna dyka upp, och med dem kommer pesten. Romanen handlar om människans livsvillkor, vänskap och kärlek. Här finns en hel del filosofiskt och religiöst resonerande, men också oerhört vackra beskrivningar av kärleken mellan två människor. Denna spännvidd gör
Pesten till en fantastisk läsupplevelse.
Efter attentatet av Yasmina Khadra (Algeriet/Frankrike)
Den palestinske Amine bor och är yrkesverksam i Israel. Han har gjort karriär, är lyckligt gift och har ett gott liv långt från de tragiska händelserna som dagligen utspelar sig i hans hemby. Ett självmordsattentat vänder upp och ner på allt då det visar sig att Amines hustru misstänks vara inblandad. Handlingen är intressant och engagerande, personbeskrivningar och språk är hyfsat bra.
Drömmar om frihet av Fatima Mernissi (Marocko)
"Jag föddes 1940 i ett harem i Fez." Så inleds denna självbiografiska berättelse om en uppväxt innanför murarna. Författaren är en framstående muslimsk feminist som här skildrar kvinnans situation bakom slöjan och visar hur enfaldig och stereotyp vår västerländska bild av harem och muslimska kvinnor är. Intressant, klokt, kärleksfullt och exotiskt.
Igelkottens elegans av Muriel Barbery (Marocko/Frankrike)
Igelkottens elegans handlar om två, mycket speciella, huvudpersoner och om hur deras liv flätas samman. Renée är en hyperbegåvad och beläst portvakt i ett fashionabelt Parishus. Paloma är en brådmogen 12-åring som är mycket besviken på sin familj och på livet som helhet. Romanen är förtjusande, charmerande, satirisk, hejdlöst underhållande och allvarsam.
Midaqq-gränden av Naguib Mahfouz (Egypten)
Midaqq-gränden är en mustig skröna, fylld av ett sammelsurium av udda karaktärer, livsavgörande handlingar och passionerade känslor. Här finns kärlek, hat, ömhet, svek, vänskap och död inbäddat i kryddiga dofter och uttryckt med ett slingrande detaljerat, religiöst smyckat språk. Romanen är realistisk i sin beskrivning av fattigdom och elände.
Mohammed Cohen av Claude Kayat (Tunisien/Sverige)
Mohammed Cohen är son till en judisk far och en arabisk mor. Han lever sina barnaår i Tunisien, därefter emigrerar familjen till Israel. Men Mohammed Cohen kan inte riktigt finna sig tillrätta någonstans. Till slut hamnar han i stället i Sverige där han blir förälskad. Denna roman är skriven med burlesk humor med en allvarlig underton och budskap om fred.
Allt går sönder av Chinua Achebe (Nigeria)
Allt går sönder skildrar hur den traditionella stamkulturen slås sönder av de vitas kolonisation. Vi får följa en man som inte förmår anpassa sig till de nya villkoren och som därmed är dömd att gå under. Det här är en fantastisk, osentimental skildring av en dödsdömd kultur och ett nyanserat porträtt av en rigid, härsklysten man. Lättläst och intressant.
En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie (Nigeria)
En halv gul sol är en klassisk, episk berättelse, som utspelar sig under de dramatiska år då staten Biafra bildas. Romanen är omfångsrik, både till sidantal och djup. På ett nyanserat sätt beskrivs den politiska situationen i Nigeria, samtidigt som vi får följa en fängslande berättelse om två systrar från den intellektuella medelklassen och en ung, fattig man från en liten by.
Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie (Nigeria)
Kambili växer upp tillsammans med brodern Jaja i en nigeriansk välbärgad familj. Fadern Eugene är en samhällets stöttepelare, men en tyrann i hemmet. Det här är en oerhört lyhörd skildring av kolonisation av länder och av de egna barnen som, trots sitt tunga tema, är både lättläst och underhållande. En mycket engagerande berättelse man gärna sträckläser.
Tvillingrösten av Buchi Emecheta (Nigeria/England)
Kehinde har levt ett engelskt liv med maken Albert i arton år då han plötsligt börjar tala om att återvända till hemlandet Nigeria. Albert reser i förväg och med stor tvekan följer Kehinde efter. Det visar sig att hennes tveksamhet varit befogad, Kehinde förväntas nu leva som en traditionell ibo-hustru. Intressant om kulturkrockar och kvinnouppror.
Utvandringens tid av Tayeb Salih (Sudan)
Utvandringens tid skildrar koloniseringens innersta kärna och de svårigheter många unga afrikanska länder står inför idag. Det här är en bok med många dolda lager. Allt eftersom avslöjas mer och döljs mer. Romanen utkom första gången 1967 och blev en av Sudans främsta romaner. Den har även kallats den arabiska prosans främsta mästerverk i modern tid.
Den siste brodern av Natacha Appanah (Mauritius/Fr)
Detta är en vemodig berättelse om ett barns sorg och längtan. Raj växer upp i en familj som präglas av faderns aggressiva utbrott, brödernas gemenskap och moderns omsorger. När bröderna dör blir Raj närmast förlamad av sorg, skuld och ensamhet. Bokens naturskildringar är vackra, tonfallet är känslosamt, språket är poetiskt och personbeskrivningarna detaljerade och nyanserade.
Min sons historia av Nadine Gordimer (Sydafrika)
Min sons historia skildrar på djupet hur människor berörs av varandra på både gott och ont. Stor del av berättelsen får vi ta del av via sonens upplevelser. Relationen mellan honom och fadern, en talesman i kampen mot apartheid, förändras drastiskt den dag den tonårige sonen inser att fadern har en vit älskarinna. Vackert språk och många känslomässiga nyanser.
Onåd av J.M. Coetzee (Sydafrika)
Onåd utspelar sig i Sydafrika och präglas av den plågsamma historia landet bär på sina axlar. Handlingen kretsar kring en vit medelålders lärare och dennes sexuella begär. Romanen handlar om "begärets rättigheter" och att leva i vanära, i onåd. Berättelsen är omskakande, fascinerande och oerhört provocerande. Jag blev både berörd och upprörd av boken.
Afrikanen av J-M G Le Clézio (Frankrike/Mauritius)
I
Afrikanen berättar Le Clézio om hur han som åttaåring reser till Nigeria för att träffa den far han inte sett sedan han var liten. Fadern har under krigsåren arbetat under oerhört påfrestande villkor i Afrika, vilket skapat en stram, auktoritär hållning. Detta är en mycket fin, nyanserad beskrivning av en komplicerad far-sonrelation. Språket ger ett extra plus.
Mörkrets hjärta av Joseph Conrad (Polen/Storbritannien)
Mörkrets hjärta är en tung, dramatisk berättelse om den oinskränkta makt de vita tillförskansade sig i samband med kolonisationen av Afrika. Längst inne i mörkrets hjärta längs Kongofloden härskade elfenbensjägaren mr Kurtz, som gjort sig till Gud för "svartingarna". Det här är en obehaglig historia, en stor klassiker, som tyvärr är ganska tungläst.
Omskärelsen av Alice Walker (USA)
Tashi, en medelålders svart kvinna från en afrikansk stam, sitter häktad, anklagad för mord. Hon tänker tillbaks på sitt liv, på sin omskärelse, på den utvecklingsstörde sonen och på den amerikanske maken. Det här är en oerhört uppskakande bok om fruktansvärda traditionella övergrepp på små flickor. Romanen är svår att orka läsa, men ämnet är mycket angeläget.
Pennskaftet av Elin Wägner
