onsdag 2 juni 2010

Tematrio - Titelstäder

Det verkar som om ni gillade förra veckans Tematrio om Titelfärg. Därför fortsätter vi med ett liknande tema även denna vecka, berätta om tre böcker med en stad i titeln!

1. Markurells i Wadköping av Hjalmar Bergman utspelar sig under loppet av en enda dag, den dag då studenten går av stapeln i Wadköping. Den hänsynslöse värdshusvärden Markurell oroar sig för att den högt älskade sonen inte ska klara sin examen och försöker fräckt muta skolledningen. Detta bidrar dock till att gamla hemligheter kommer upp till ytan. Boken är en rolig komedi med tragiska undertoner.

2. Jerusalem av Selma Lagerlöf är berättelsen om hur väckelsen når några familjer i socknen Nås i Dalarna. Några av de teman som gestaltas är kärlekens och trons makt, skuld och försoning, kärleken till hembygden och vikten av ett arbete väl utfört. Språket är enkelt och vackert, berättelsen är engagerande och man känner starkt med huvudpersonerna i deras svåra stunder. Detta är Selmas allra bästa roman!

3. Handelsmannen Stellan Jonsson Lök får i uppdrag att skriva ett avsnitt om Berömda män som varit i Sunne, till en jubileumsbok. Stellan är expert på området och kan skriva om stora män som Tage Erlander. Men ju mer han skriver, desto mer kommer berättelserna att handla om byns vanliga invånare. Och här finns en hel del intressant att skriva om målaren som tog livet av sig och prästen som förlorat sin tro. Melankoliskt, underbart vackert av min favorit Göran Tunström.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

tisdag 1 juni 2010

Jane Austen Book Club

The Jane Austen Book Club handlar om fem kvinnor och en man, som träffas för att diskutera Jane Austens böcker. Under samtalen inser de att Janes huvudpersoner på många sätt påminner om dem själva. Allt inleds på på en begravning för Jocelyns hund. För att hjälpa Jocelyn över förlusten bestämmer sig vännerna Sylvia och Bernadette för att starta en bokklubb där man läser Jane Austens romaner. Eftersom dessa är sex till antalet bör även klubbens medlemmar vara sex. Sylvia ordnar så att den lesbiska dottern Allegra går med i klubben, Bernadette lockar med sig Prudie, den unga lärarinnan i franska, och Jocelyn får med sig den något yngre charmige, SF-nörden Grigg. Kärlek och förvecklingar inträffar, precis som i Austens förlagor.

Filmen är en klart sevärd romantisk komedi. Skådespelarna gör bra ifrån sig och historien är mysig. Det här är en typisk "tröst-film" d v s en film som passar bra att se när man är trött, smådeppig (eller har gallsten) och är i behov av avkoppling. Filmens karaktärer är enkla och allt slutar naturligtvis på bästa tänkbara sätt. Det som gör filmen lite bättre än andra romantiska komedier är naturligtvis att referenser till Jane Austen, hennes liv, hennes romaner och hennes huvudpersoner.

måndag 31 maj 2010

Sammanfattning - Oceanien

Under maj har vi besökt Nya Zeeland och Australien och jag hoppas att ni är nöjda med era bokval. Här kommer (när jag blivit lite piggare) direktlänkar till alla resenärernas inlägg om böcker från det andra resstoppet. Lämna gärna länkar till era inlägg i kommentarerna så blir det lättare för mig att hitta dem. Glöm inte att besöka, läsa och diskutera hos era medresenärer.

Om Boktjuven har följande resenärer skrivit:

Bokstavelig talt
Bookbirds
Dolly; det läsande fåret
Tekla Maräng en livsnjutarblogg
Violens boksida


Om Fem svarta höns har följande resenärer skrivit:

Cecber
Ett hem utan böcker
Tekla Maräng en livsnjutarblogg
Violens boksida


Om Att tro på mister Pip har följande resenärer skrivit:

Dolly; det läsande fåret
Lyrans Noblesser
Mikaelas läs- och skrivblogg
Paperback lover
Tekla Maräng en livsnjutarblogg
Theresans


Sammanfattningar om resstoppet i Oceanien har skrivits av:

Camillas blogg


Om andra intressanta böcker från Oceanien har följande resenärer skrivit:

Lyrans Noblesser
Tekla Maräng en livsnjutarblogg


Vänligen puffa på mig om jag missat någon.

Frodo och ringen

Gårdagen tillbringades på sjukhus med gallsten, så det blev ingen Tematrio planerad. Jag hoppas kunna återkomma i eftermiddag med inlägg om Jorden Runtresan och ska försöka få till en Tematrio i morgon i stället. Tills vidare får ni hålla till godo med lite filmbilder från mitt tredje sommarprojekt - omläsningen av Sagan om Ringen.

lördag 29 maj 2010

Att tro på Mister Pip

Att tro på Mister Pip av Lloyd Jones.

På en tropisk ö, avskuren från resten av världen, rasar ett fruktansvärt krig. Den lilla byn terroriseras av båda parter, men tack vare fisket har byborna i alla fall mat. På den lilla ön finns endast en vit man kvar, de övriga försvann när krigshotet blev uppenbart. Den excentriske Mr Watts är dock gift med en av kvinnorna i byn och valde därför att stanna, trots de risker han kunde förutse. I byn skattar man åt Mr Watts, men när man behöver en skollärare är det Mr Watts som ordnar med undervisning år barnen. Hans undervisning består till största delen av att läsa högt för barnen ur Lysande utsikter av Charles Dickens. Många av barnen blir fångade av berättelsen, som hjälper dem att står ut i en mycket skrämmande livssituation.

Superlativen har haglat om denna roman, därför känns det ganska trist att behöva medge att jag inte alls uppskattade den. Det största problemet är att jag inte alls kan ta till mig berättarrösten, jag störs av att fundera över om rösten tillhör ett barn som berättar om nutid eller en vuxen som berättar om tidigare upplevelser. I vilket fall känns inte berättelsen genuin, jag kommer på mig själv med att hela tiden jämföra med hur barn i verkligheten berättar om svåra krigsupplevelser. Jag irriterar mig dessutom på sättet som den svarta lokalbefolkningen framställs. Den kunskap de förmedlar till barnen i skolan skildras som oerhört naiv och "barnslig". Sista delen av boken ger många svar, men den gör bara berättelsen än mer ointressant, i mitt tycke.

Sammantaget har jag således svårt att förstå vad andra tycker är så fängslande med berättelsen, men jag hoppas ändå att ni som läst boken som en del av Jorden Runt-utmaningen har fått en mer positiv läsupplevelse.