Lolita

Lolita av Vladimir Nabokov, utgiven av Albert Bonniers Förlag, 2007.

Jag har läst ett mästerverk, ett kontroversiellt mästerverk. Jag refererar naturligtvis till den makalösa berättelsen om Lolita av Vladimir Nabokov. För att förstå romanens storhet måste man kanske sätta den i sitt sammanhang. Vladimir Nabokov flydde från Ryssland i samband med revolutionen 1919. Han levde sedan i Europa och USA. Relativt tidigt i hans författarbana dyker temat om nymfetten upp, men det tog ett halvt liv innan romanen om Lolita var färdigställd och publicerad. Fast egentligen handlar inte romanen om Lolita, den handlar om Humbert Humbert. Den Lolita som beskrivs i boken är bara ett återsken av en pedofils förvrängda verklighetsuppfattning.

I korthet handlar boken om Humbert Humberts sökande efter sexuell tillfredsställelse. Romanen består av huvudpersonens dagboksanteckningar från fängelset, där han sitter i väntan på en mordrättegång. Humbert skriver för att rättfärdiga sitt liv och hans skönmålningar och falsifikationer är minst sagt makalösa. Humberts värld befolkas av demoniska nymfetter, som förför och förgör. Humberts längtan efter beröringen från en nymfett är så stark att han inte skyr några medel att nå sitt mål. Dock beskriver han själv att han inte är i stånd att mörda, han är ingen våldsam person.

Humbert gifter sig med Lolitas mor, som inom kort avlider i en tragisk olycka. Detta blir inledningen på den stormande "passionen" mellan Humbert och Lolita. De reser land och rike runt, besöker sevärdheter och lever i nuet. Samtidigt har Humbert nu Lolita i sitt våld och flickan missbrukas och utnyttjas regelbundet. Humbert beskriver dock situationen på annat sätt; han upplever sig vara i Lolitas garn, han får böna och be om små smulor av ömhet.

Det här är den enda roman jag läst som verkligen ger pedofilen/sociopaten ett ansikte och en själ. Det är oerhört intressant, och provocerande, att sätta sig in i Humberts inre värld, en värld där han är offret, den som sviks och överges. Han beskriver sin längtan, sin besatthet och sin kärlek, Lolitas upplevelser har han ingen förmåga att sätta sig in i. Den känslokyla Humbert visar, och oförmågan att förstå vad det innebär för Lolita att modern dött, är total. Inte ens vid de tillfällen då han slår Lolita finns några tankar kring hur detta påverkar henne.

Många tycks ha läst den här romanen genom Humberts ögon, vilket lett till att den beskrivits som en oanständig bok om en sexuellt utmanade flicka. Inget kan vara längre från sanningen. Författarens sätt att gestalta pedofilens/sociopatens psyke är helt enkelt formidabelt. Som läsare måste man förstå att man hela romanen genom vistas i huvudet på en pervers individ och att verkligheten tolkas genom dennes erfarenhetsvärld.

Lolita, då? Vad är hennes roll i boken? Hon är en oskrivet blad på vilket Humbert projicerar sina fantasier. Hon är en vilsen, liten flicka som förlorar sin mor och sitt fotfäste i livet. Hon är en flicka, vars öde man gråter över. Finns det då ingenting hos henne som motiverar Humberts agerande? Nej! Den gryende sexualitet som finns hos små flickor är väsensskild från den vuxne mannens önskan att dominera och penetrera. Det finns ingen skuld hos offret.

Förutom den fängslande handlingen i Lolita, måste även dess språk beröras. Romanen är skriven på ett prunkande, symbolladdat språk, den innehåller mängder att invävda syftningar och hänvisningar till andra stora verk och den är i total avsaknad av vulgära uttryck. Det är via språket författaren förför oss och det är språket som bär när man börjar förstå hur vidrig handlingen egentligen är. Jag gissar att det också är det intellektuella språket som gjort att man (läs män) läst romanen "genom Humberts ögon", identifierat sig med honom och anammat hans synsätt på Lolita. Det är, i vissa kretsar, alltför lätt att bli bländad av ett vårdat yttre och uppvisandet av stor begåvning.

"Lolita, ljuset i mitt liv, elden i mina länder. Min synd, min själ. Lo-li-ta: tungans tipp tar en tripp på tre steg nedåt gommen för att slå, vid tre, mot tänderna. Lo. Li. Ta.

Hon hette Lo, kort och gott Lo, om morgnarna, en och femtio stående i ena strumpan. Hon hette Lola i långbyxor. Hon hette Dolly i skolan. Hon hette Dolores på den streckade raden. Men i mina armar hette hon alltid Lolita."

"Och detta är den enda odödlighet som du och jag kan dela, min Lolita."

Sammanfattningvis; läs den här fantastiska romanen, men gå inte vilse i Humberts libidinösa fantasmer.

Tematrio - Iskyla

Igår påbörjade jag Isslottet av Tarjei Vesaas och fastnade så i boken att det inte ens blev någon Tematrio gjord. Idag använder jag boken som inspirationskälla och temat för veckan blir därför iskyla. Berätta om tre böcker som utspelar sig i sträng kyla!


1. Isslottet av Tarjei Vesaas handlar om den komplicerade framväxten av en vänskap mellan två flickor. Berättelsen utspelar sig i stark kyla och naturfenomen som orsakas av denna kyla. Vid forsen har ett Isslott bildats och i detta slott går en av flickorna vilse.

2. I Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf spelar kylan och isen en avgörande roll. Herr Arnes penningar är en dramatisk spökhistoria, som utspelar sig på 1500-talet i Bohuslän. Handlingen inleds med mordet på den rike herr Arne och hans husfolk och övergår i en berättelse om den enda överlevande på gården, den unga flickan Elsalill. Kärlek, skuld, hämnd och övernaturliga händelser präglar denna spännande klassiker.

3. Snö av Orhan Pamuk och jag kom aldrig riktigt överens. Jag uppfattade dem som alltför mycket av en politisk lärobok och jag tyckte i ärlighetens namn att den var ganska tråkig och långrandig. Men, jag ska ge Pamuk en chans till. Till staden Kars kommer poeten Ka för att skildra en våg av självmord bland unga kvinnor. Staden blir snart insnöad och skakas av politiska och religiösa motsättningar. Boken är en roman med stor giltighet i dagens Turkiet och den väckte uppmärksamhet när den publicerades.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Serieläsning

Mitt tredje försök i experimentet att läsa grafik har fått en lovande start. Bilderna och texten i Husfrid av Alison Bechdel är lättillgängliga och handlingen fångade mitt intresse omedelbart. Jag har ännu bara läst ett kapitel, men det gav mersmak. För min del är det viktigt att texten är ganska minimal i en grafisk roman. Dels är det svårare att läsa text som inte följer vanliga rader, dels förtar det vitsen med illustrationer om mycket text ändå krävs för att förmedla handling/stämning/känslor. Men, som sagt, Husfrid verkar lovande.

Bokfrågornas ABC - I

Nu är det dags för bokstaven I i Lilla O:s utmaning.

* Förra veckan handlade det om en huvudperson du tycker om, nu undrar jag vilken person i böckernas värld som du identifierar dig med mest?
Jag kan inte på rak arm komma på någon jag identifierar mig med i nutid, förutom möjligen författaren/jaget i Torey Haydens böcker om henne själv. Torey är psykolog och speciallärare och arbetar med barn med olika funktionshinder. För länge sedan identidierade jag mig med Martina i Gun-Britt Sundströms Maken.

* Internatskolor är populära att skriva om. Berätta om en bok som utspelar sig på en sådan.
Jag latar mig och kopierar det jag skrev om Ondskan i början av veckan: Ondskan av Jan Guillou är en delvis självbiografisk roman som skildrar olika former av förtryck och misshandel. Den unge Erik misshandlas av sin styvfar och utsätts för pennalism på den fina internatskolan. Våldet och förtrycket tycks vara oundvikligt. Mycket obehaglig skildring av unga människors utsatthet.

* Berätta om en bok som handlar om identitet och sökande efter detsamma!
Finns det några böcker som inte handlar om detta så grundläggande mänskliga sökande? Den tämligen nyutlästa Stalins kossor av Sofi Oksanen handlar om den unga huvudpersonens kamp mot ätstörningar och sökande/skapande av en identitet som tillåter alla delar av henne att existera.

* Vilka bokrelaterade sidor på internet besöker du oftast?
De oftast uppdaterade bokbloggarna ;-) Jag besöker dessutom mycket ofta bokbloggar.nu och alltför ofta kan jag hittas på Bokus...

Lilla Lola

Jag tror inte att jag kommer att recensera denna bok på mitt vanliga sätt, för jag begriper inte hur jag ska få till något sammanhängande. Mina reaktioner på romanen växlar ofta. Just nu är jag inne i ett skede där jag gråter över Lolitas öde och fylls av ett glödande hat mot besten som tar sig rätten att använda henne för egen njutning. Förstå mig rätt, boken är fantastiskt bra, men den är ingen sinekur att läsa. Jag har nu läst ungefär 3/4 och ska försöka plöja resten under helgen. Därefter behöver jag nog läsa något som inte är lika fullt så engagerande, något lite "lättare".