Årets första

Årets första köp var tämligen begränsat, tycker jag. Fast det är i o f s redan ytterligare ett paket på väg... Violen tipsade om Väggen, som verkar minst sagt otäck, Kjaerstad och Hanff har jag läst om hos olika bloggare och Mig äger ingen ville jag äga eftersom den var en av fjolårets höjdpunkter.

Reselektyr

Här är min omfattande reselektyr. Nu har jag förvisso redan läst några av böcker, men det blir en hel del att bita i ändå. Dessutom börjar jag ana att jag nog måste införskaffa Boktjuven också.

Har ni köpt/lånat några böcker ännu?

Tematrio - Familjen

Efter familjehögtiden julen tycker jag att ett familje/släkttema kan passa bra. Den här gången väljer jag själv att berätta lite om tre familjekrönikor jag ännu inte läst. Två av dem står dock redan i min bokhylla.

Berätta om en släktkrönika ni läst eller är sugna på att läsa!

1. Buddenbrooks av Tomas Mann skildrar en familjs utveckling under fyra generationer från köpmän till konstnärer. Den utspelas i Lübeck, den gamla hansastaden, som här lever upp med sin hamn, sina gator, torg och idylliska omgivningar.

2. Segu av Maryse Condé är en mäktig familjesaga, fylld av äventyr, kärlek och svek. Mitt i kampen om Afrika hamnar Dusika Traor, en av kungens mest betrodda rådgivare. Hans fyra söner förkroppsligar de olika krafter som splittrar deras samhälle. Men i Segu har livet sin gilla gång eftersom kvinnorna håller ihop klanen. Vi hör deras stolta, högljudda röster och de känner livets realiteter bättre än sina äkta män och herrar.

3. Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez är berättelsen om byn Macondo och om famlijen Buendía, om dess vilda, destruktiva män och dess kloka kämpande kvinnor. Den är fylld av vitalitet och realism, fantastiska historier och bisarra detaljer.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Allmän förvirring

Jaha ja, det är väl bara att erkänna att jag inte riktigt hade koll på att det var måndag idag. Så någon Tematrio har visst inte synts till. Jag ska göra mitt bästa att få till något och posta i morgon i stället.

Dagen har annars bjudit på en del bokliga nyheter. Ett paket från Bokus och ett litet ett från Adlibris lämnade brevbäraren av här idag. Jag ska fota och berätta mer om detta också senare.

Annars har dagen inneburit ett besök hos mormor (dotterns), justering av glasögon och klädshopping. Det här är ju inte någon modeblogg och jag tror inte att det kommer att bli någon vana att visa vad jag köpt. Men dottern blev så lycklig över en klänning med Snorkfröken och leggings med Muminfamiljen. Inköpt på Lindex om ni undrar.

Jag har faktiskt läst lite idag också. Ett 50-tal sidor in in Sju stenar till den otrogna hustrun är jag stormförtjust och, naturligtvis, mycket upprörd över innehållet. Jag har även läst några sidor i Penelopiaden och tror att jag kommer att tycka om den också.

I morgon blir det mer om böcker.

På spaning efter den tid som flytt - grafik

På spaning efter den tid som flytt 1. Combray av Stéphane Heuet (originaltext av Marcel Proust) utgiven av Agerings bokförlag, 2009.

Som en mycket ovan serieläsare gav jag mig in på projektet att både läsa och recensera Stéphane Heuets ambitiösa försök att omvandla På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust till en grafisk roman. Jag måste nog erkänna att detta blev mig lite övermäktigt. Jag är osäker på om jag gör boken rättvisa, men ska ändå försöka skriva ner mina tankar.

Jag har inte läst originalromanen, men vet ju naturligtvis att den är mycket ordrik. Av vad jag läst om romansviten tycks det vara ett verk som fokuserar på detaljerade utforskningar nedtecknade med ett briljant språk. Att ens försöka omvandla detta till en grafisk roman verkar vara ett helgalet projekt. Därför hoppades jag verkligen att det skulle ha lyckats. Jag ville verkligen tycka om boken.

Men den är tyvärr inte särskilt bra. Det är för mycket att läsa tycker jag och för lite gestaltningar i bild. Det som gör det närmast omöjligt för illustratören är naturligtvis att nästan inget händer i boken, medan känslor analyseras och ting beskrivs så detaljerat att jag misstänker att Proust hade en del problem av det slag jag brukar stöta på i yrket.

Men trots detta har faktiskt läsningen av den grafiska versionen gjort mig nyfiken på originalet. Jag undrar hur det kommer att gå för överklassgossen, var högsta önskan är att få en godnattkyss av sin mor. Så även om jag inte kan ge Heuets version så högt betyg har den ändå bidragit med något. Kanske ni ändå borde testa, ni också.