Stora Bloggpriset

Jag har fått ett uppdrag jag är glad över, jag har fått en plats i Bloggpanelen för Stora Bloggpriset 2009. Jag vet inte riktigt hur det gick till, men tackar och bugar. Bloggpanelen består av ett hundratal finfina bloggare, länkar till dem alla kan ni hitta i högermarginalen här. På Stora Bloggprisets hemsida kan också man läsa att:

"Stora Bloggpriset är ett årligen återkommande evenemang för att utse årets bästa svenska bloggare. Bakom priset, som instiftades 2008, står Aftonbladet och Bloggportalen och syftet är att främja goda prestationer inom svenskt bloggande. Fem finalister i varje kategori nomineras av en bloggpanel och vinnarna kommer utses av svenska folket genom en webbomröstning."

Årets kategorier är:

* Nöje & kultur
* Mode
* Sport
* Vardagsliv & fritid
* Politik & samhälle
* Prylar & teknik
* Design & inredning

Min insats i panelen består av att nominera en blogg i varje kategori och min önskan är att lyfta fram bra bloggar som ännu inte blivit uppmärksammade. Med tanke på att jag sällan läser bloggar om annat än det som intresserar mig vill jag har tips från er. Posta era tips i kommentarerna och välj gärna bloggar som på något sätt uttrycker engagemang för rättvisa, miljötänkande och mångfald.

Läs andra bloggares inlägg om Stora Bloggpriset

Nobel-alfabetet - P

Välkomna till Nobel-alfabetet. Denna vecka är bokstaven P.

1. Berätta om en Nobelpristagare, eller om en boktitel skriven av en Nobelpristagare, på veckans bokstav.

2. Berätta om en författare du anser borde få Nobelpriset, eller om en boktitel skriven av någon du anser borde få priset, på veckans bokstav. Motivera varför "din" författare borde få Nobelpriset.

1. Pär Lagerkvist är en av de allra bästa författarna jag läst. Han sökande och längtan efter en Gud han inte förmår tro på yttrar sig i flera av hans romaner. En av de allra bästa är Barabbas, som handlar om den rövare som blev benådad i samband med Jesu korsfästelse. Lagerkvist fick Nobelpriset 1951.

Akademiens motivering:

"för den konstnärliga kraft och djupa självständighet, varmed han i sin diktning söker svar på människans eviga frågor".

2. Philip Roth stiftade jag nyligen bekantskap med och det var en positiv erfarenhet. Jag läste Envar, en roman som handlar om livet, om döden, om kroppens förfall och alltings ändlighet. Envar är en fullständigt osentimental berättelse om ålderdomens massaker, det finns ett driv och en närvaro i texten som gör läsningen både njutningsfull och smärtsam.

Min motivering:

"för ärlig granskning och osentimental gestaltning av människan, livet och döden."


"Instruktioner"

I Nobel-alfabetet utmanas ni att besvara ett par frågor (eller rättare sagt uppmaningar) utifrån första bokstaven i en författares för- eller efternamn eller utifrån första bokstaven i en boktitel. Varje vecka kommer en ny bokstav att presenteras, men för att göra det lite mer oförutsägbart kommer bokstäverna inte att presenteras alfabetiskt. Det ställs inga krav att man ska ha läst författaren eller boken ifråga, man kan lika gärna skriva om författare/böcker man är nyfiken på.

När det gäller Nobelpristagarna är det givetvis Nobelpristagarna i litteratur som avses. När det gäller Nobelpriskandidaterna, dvs era förslag på kommande Nobelpristagare gäller i denna utmaning (liksom för Svenska Akademien) kriteriet att författaren skall vara nu levande. Det är således ingen idé att försöka med vare sig Kafka eller Astrid Lindgren, hur välförtjänt det än må vara. När det gäller era förslag på Nobelpristagare vill vi också få en liten motivering.

Svara gärna i egen blogg och lämna en kommentar så vi kan läsa om dina favoriter. Det går också bra att lämna svar direkt i kommentarerna. Låna gärna bilden, men var snäll och direktlänka inte.

Läs andra bloggares inlägg om Nobelpriset, Nobelpristagare, Nobelpriskandidater.

Fler Nobelpristagare

DN tipsar om kommande Nobelpristagare. I december 2001 hölls ett symposium om vittneslitteratur med anledning av Nobelprisets hundraårsjubileum. Witness Literature samlar inläggen från detta och som medförfattare hittar man en framtida ständig sekreterare, Peter Englund, då ännu inte invald i Akademien, och Nobelpristagarna Nadine Gordimer, Kenzaburo Oe och Gao Xingjian. Medverkande var också Imre Kertész och Herta Müller, som nu båda erhållit priset. Av de tio medverkande är det tre som (ännu) inte har fått plats i Akademien eller belönats med Nobelpriset. De är den brittiske historikern Timothy Garton Ash, den somaliske författaren Nuruddin Farah och den kinesiske författaren Li Rui. Enligt DN kommer dessa garanterat att få Nobelpriset! Li Rui har jag faktiskt en roman av, Släktgården, som jag så klart måste läsa under det kommande året.

Om ni undrar varför det inte skrivits något inlägg om Nobel-alfabetet idag, är den pinsamma förklaringen att jag inte förstod att det var fredag förrän en bit av förmiddagen passerat. Det är mycke nu.... Jag ska försöka skriva ihop något om en bokstav tills i morgon i stället.

Prinsessan Kristalla

Prinsessan Kristalla, text Anette Skåhlberg, illustrationer Katarina Dahlquist, utgiven av Sagolikt Bokförlag, 2008.

När prinsessan Kristalla föds blir kungen, drottningen och alla i landet mycket lyckliga. Kristalla växer upp i slottet och hon får allt hon kan önska sig. Men Kristalla är ändå inte riktigt glad, hon längtar efter en vän. En dag lämnar hon slottet i smyg och möter en drake och svärdsmidarens dotter Vilda, som blir hennes vänner. Kungen och drottningen förbjuder dock Kristalla att träffa draken, som de tror är farlig. De hindrar henne också från att vara vän med Vilda, som är en vanlig flicka utan kunglig börd. Kristalla blir mycket olycklig och slutar prata då hon inte får träffa sina vänner. När hon fyller 18 tycker föräldrarna att det är dags att hon gifter sig, så de anordnar en tävling där alla prinsar kan kämpa för att vinna Kristallas gunst. Ett tävlingsmoment är att döda draken. Kristalla lyckas fly och ger sig iväg för att rädda draken. Hon träffar åter sin vän Vilda och tillsammans besegrar de alla prinsarna. Till slut lyckas de även få kungens och drottningens tillstånd att gifta sig.

Trots sitt härliga okonventionella slut är detta en klassisk saga. Här finns teman man återfinner i många sagor: de vuxnas oresonliga förbud och oförmåga att se och lyssna på sina barn. Likt många barn blir Kristalla en blek, tyst, skugglik varelse då hon inte har någon vän som förstår henne. Föräldrarna är bara upptagna av sitt eget och de har redan bestämt hur allt ska vara. Men Kristalla är både klipsk och stark, så i slutet står hon som segrare. I sagor belönas de som inte ger upp.

Bilderna på Kristalla och Vilda är praktfulla och färgglada. Berättelsen knyts ihop fint, möjligen kunde texten behövt viss finslipning, men de små bristerna är egentligen inget som stör.

En av de saker jag tycker mycket om i Prinsessan Kristalla är att flickor kan vara prinsesslika och klädda i fina klänningar samtidigt som de är starka, viga och snabba. Flickor måste inte välja, de kan vara både "flickaktiga" och aktiva.

Det är naturligtvis extra roligt att en dag som denna skriva om en saga som slutar med att två prinsessor gifter sig och lever lyckliga i alla sina dagar. Igår fattades beslutet att samkönade par som älskar varandra får gifta sig i kyrkan i vårt land. Det ser jag som ett stort framsteg, både för de som vill vigas och för Kyrkan. Jag är i och för sig inte säker på att två prinsessor får gifta sig i vårt land, om detta beslutar väl kungen fortfarande enväldigt...

Dagens kvinnor

Idag fanns mycket läsvärt i SvD, tre fina recensioner av nya böcker som bör läsas.

Först ut är Alice Munro, vars novellsamling Nära hem släpps idag. I denna novellsamling återfinns noveller ur tre av hennes tidigare samlingar. Ellen Mattsons recension är mycket positiv och avslutas med orden:

"Jag tror det är här Munros mästerskap ligger, i det som är nästintill omöjligt att beskriva. För hon beskriver det faktiskt, och även om jag inte lär mig något nytt läser jag om något som jag aldrig sett beskrivas förut. Det är stort."

Även Toni Morrison har nyligen utkommit med romanen En välsignelse, som är en uppföljare till Älskade, även om den tidsmässigt föregår Älskade. Toni Morrison "talar mer direkt till våra känslor och sinnen än de flesta romandiktare i samtiden" anser Caj Lundgren.

Johan Hellekant beskriver Vénus Khoury-Ghata som en stor poet, symbolen för en frigjord kvinna och högaktuell med sin nya roman om kvinnor dömda till stening. Romanen Sju stenar till den otrogna hustrun bygger på en händelse i Iran, som gjorde att författaren kände sig tvungen att skriva:

"I kvällningen kom vi till en by och såg stenar på torget. När vi frågade, berättade man att en otrogen kvinna skulle stenas. Hon var med barn, man sa att det var mask i frukten. Man ville invänta regn för att lättare gräva gropen där hon skulle stenas."

Nära hem och Sju stenar till den otrogna hustrun ligger i min bokhög och väntar på att bli lästa. Älskade har jag just läst ut och nu är jag så klart intresserad av att läsa En välsignelse också.