Vive la France! Trots temat i Tematrion tycker jag att man kan orda lite mer om fransk litteratur. Detta trots att jag inte alls är bevandrad i ämnet. Men om jag googlar på franska författare hittar jag i alla fall några jag bekantat mig med.
Med stor sannolikhet var Alexandre Dumas d ä mitt första möte med en fransk författare. Bland hans fantastiska klassiker återfinns De tre musketörerna, Greven av Monte Christo och Mannen med järnmasken. De här äventyrsromanerna läste jag i 12-årsåldern och jag tror att de var mycket betydelsefulla för mitt fortsatta intresse för läsning.
Sonen, Alexandre Dumas d y, är kanske mest känd för den underbara kärleksromanen Kameliadamen. Han skrev i övrigt flera skådespel, med välbyggda intriger och kvick dialog. De behandlar ofta samhällsproblem, t ex kvinnans ställning. År 1874 blev han ledamot av Franska akademien (från Wikipedia).
Jules Verne var en stor beundrare av båda generationer Alexandre Dumas. Även hans spännande romaner slukade jag som barn. Att Jorden runt på 80 dagar inspirerat mig till många saker tror jag att min läsare redan märkt. En annan av mina favoriter av författaren var Tsarens kurir.
Jag har faktiskt inte läst Madame Bovary av Gustave Flaubert. Jag är ganska säker på att jag idag skulle tycka om att läsa om den egensinniga, romantiska Emma, men denna bok påtvingades mig för tidigt.
Bland Nobelpristagarna förekommer franska författare relativt ofta:
2008 - Jean-Marie Gustave Le Clézio
2000 - Gao Xingjiang (född i Kina)
1985 - Claude Simon
1964 - Jean Paul Sartre
1960 - Saint-John Perse
1957 - Albert Camus
1952 - Francois Mauriac
1947 - André Gide
1937 - Roger Martin du Gard
1927 - Henri Bergson
1921 - Anatole France
1915 - Romain Rolland
1904 - Frédéric Mistral
1901 - Sully Prudhomme
Av dessa har jag hittills bara läst 2½. Av Le Clézio har jag läst Afrikanen och den gjorde i ärlighetens namn inte så stort intryck på mig. Den var dock skriven på ett mycket njutningsbart språk. Jag har köpt Skattsökaren och tror att jag kommer att tycka mer om den. Av Gao Xingjiang läser jag för närvarande En ensam människas bibel. Den kommer jag att skriva om framöver och mina kommentarer kommer nog inte att vara så positiva. Av Camus har jag läst Främlingen och Pesten. Främlingen är en mycket speciell roman om alienation, som jag tycker att alla bör läsa.
Jag avslutar dagens inlägg med en liten reklamruta. Vi har en del små bokförlag i Sverige, som ger ut litteratur utifrån ett uppenbart intresse. När det gäller fransk litteratur känner jag till två små förlag som jag gärna vill uppmärksamma; Elisabeth Grate Bokförlag och Sekwa Förlag. Här finns en hel del jag blir nyfiken på.
Tillagt lite senare - Hm, det här ser ju jättefånigt ut. Men jag visste faktiskt inte att Sekwa skulle bestämma sig för att länka till min blogg, än mindre att de skulle göra det just idag. Det ser verkligen ut som vi kliar varandras ryggar *fniss*
tisdag 14 juli 2009
måndag 13 juli 2009
Ljudböcker och uppläsare
Så viktigt det är med rätt uppläsare av ljudböcker. Bäst tycker jag att det är med professionella skådespelare som uppläsare; favoriten är Krister Henriksson, tätt följd av Tomas Bolme. Men även författaruppläsningar kan vara riktigt bra. Håkan Nesser känns t ex helt rätt som uppläsare av sina böcker.
De senaste dagarna har jag lyssnat på Torgny Lindgrens uppläsning av Ormens väg på hälleberget. Efter lite svårigheter med dialekten i början, vande jag mig och tyckte att rösten verkligen tillförde berättelsen en extra dimension. Nu har jag börjat lyssna på Björn Ranelids Bär ditt barn som den sista droppen vatten, och det går tyvärr bara inte. Jag är inte så säker på att Ranelid är för mig överhuvudtaget, och en författaruppläsning är helt utesluten. Ibland är det verkligen synd att man inte använder sig av de fantastiska uppläsare som finns.
De senaste dagarna har jag lyssnat på Torgny Lindgrens uppläsning av Ormens väg på hälleberget. Efter lite svårigheter med dialekten i början, vande jag mig och tyckte att rösten verkligen tillförde berättelsen en extra dimension. Nu har jag börjat lyssna på Björn Ranelids Bär ditt barn som den sista droppen vatten, och det går tyvärr bara inte. Jag är inte så säker på att Ranelid är för mig överhuvudtaget, och en författaruppläsning är helt utesluten. Ibland är det verkligen synd att man inte använder sig av de fantastiska uppläsare som finns.
Tematrio - Frankrike
I morgon är det dags att vifta med Trikoloren och sjunga Marseljäsen. Det finns inte så många böcker av franska författare i min bokhylla, men de som står där är av hög klass. Som vanligt väntar jag på tips från deltgarna i Tematrion.
Berätta om tre franska favoriter. Välj om du vill berätta om en speciell bok eller en författare.
1. Med livet framför sej av Émile Ajar (pseudonym för Romain Gary) handlar om en pojke och hans relation till en döende mor. Här blandas djup tragik med komiska inslag på ett hjärtskärande sätt. Det är en bok om hur vänskap och kärlek uppstår på platser man inte väntar sig att finna dem. Det är också en livsbejakande bok om ett barns inneboende styrka, vilja och förmåga att tillgodogöra sig de kärlekssmulor som bjuds.
2. Främlingen av Albert Camus: "Idag dog mamma. Eller kanske igår; jag vet inte." Så inleds denna berömda kortroman, som skildrar en liknöjd ung mans närmast slumpartade väg till giljotinen. Romanen gestaltar den likgiltighet och normlöshet som präglar en ung människa, som alienerats från allt och alla, inklusive sig själv. Denna roman bör läsas och begrundas av alla.
3. Bonjour tristesse (Ett moln på min himmel) av Françoise Sagan handlar om ett sommarlov vid Rivieran. Här tillbringar den 17-åriga Cécile dagarna med att sola, bada och flirta med Cyril. Sedan modern dog har Cécile blivit faderns livskamrat. De roar sig och lever det ljuva livet. När en rival om fadern dyker upp fylls Cècile av ambivalenta känslor och utformar en intrikat och grym plan för att bli kvitt den nya kvinnan. Denna insiktsfulla och ärligt skärskådande roman skrev författaren vid 17 års ålder.
"Instruktioner"
Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
Berätta om tre franska favoriter. Välj om du vill berätta om en speciell bok eller en författare.
1. Med livet framför sej av Émile Ajar (pseudonym för Romain Gary) handlar om en pojke och hans relation till en döende mor. Här blandas djup tragik med komiska inslag på ett hjärtskärande sätt. Det är en bok om hur vänskap och kärlek uppstår på platser man inte väntar sig att finna dem. Det är också en livsbejakande bok om ett barns inneboende styrka, vilja och förmåga att tillgodogöra sig de kärlekssmulor som bjuds.
2. Främlingen av Albert Camus: "Idag dog mamma. Eller kanske igår; jag vet inte." Så inleds denna berömda kortroman, som skildrar en liknöjd ung mans närmast slumpartade väg till giljotinen. Romanen gestaltar den likgiltighet och normlöshet som präglar en ung människa, som alienerats från allt och alla, inklusive sig själv. Denna roman bör läsas och begrundas av alla.
3. Bonjour tristesse (Ett moln på min himmel) av Françoise Sagan handlar om ett sommarlov vid Rivieran. Här tillbringar den 17-åriga Cécile dagarna med att sola, bada och flirta med Cyril. Sedan modern dog har Cécile blivit faderns livskamrat. De roar sig och lever det ljuva livet. När en rival om fadern dyker upp fylls Cècile av ambivalenta känslor och utformar en intrikat och grym plan för att bli kvitt den nya kvinnan. Denna insiktsfulla och ärligt skärskådande roman skrev författaren vid 17 års ålder.
"Instruktioner"
Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
söndag 12 juli 2009
Nätkärlek
Via Snowflake hittade jag idag till Josh på Enligt Min Humla och hans uppmaning att skriva om nätvänligheten. Eftersom jag håller med om att vi måste visa upp motvikter till allt tjafs om kändisar som utsätts för näthat (vilket naturligtvis ska fördömas) tänker jag försöka knåpa ihop några rader. Jag har varit med om ganska extrema händelser på nätet eftersom jag i princip hade allt mitt sociala liv där, under en period i livet. Jag har varit mottagare till osannolika gåvor och jag har haft ynnesten att får vara delaktig i viktiga hjälpinsatser.
Den elfte september 2001 hade jag precis blivit medlem på ett mycket stort internationellt forum. Forumet handlade om Sims men i samband med terrorattacken förvandlades forumet till en generell stödgrupp. Under dygnen efter attacken sov jag mycket litet, jag var on-line och pratade med amerikanska småbarnsföräldrar om hur de skulle skydda sina barn i den traumatiska situation som uppstått. Mitt i allt elände kändes det oerhört skönt att kunna bidra med något. För en gångs skulle hade jag redskapen att verkligen kunna göra skillnad (eftersom jag arbetat som psykolog med inriktning på barn och trauma). Många av människorna jag talade med de här dygnen glömmer jag aldrig.
Jag har också fått en stor gåva på ett sätt som är så otroligt att jag är tveksam till att berätta om det. Men liksom mycket annat udda som hänt mig är detta sant. Under åren jag spelade Sims lärde jag känna människor runt om i världen. När jag så för drygt ett år sedan var i behov av en ny dator flög en australiensisk väninna hem till mig med en, som jag fick i gåva. Ja, jag vet, det låter vanvettigt. Men, sant är det. Hon flög dock inte från Australien, utan "bara" från Dublin, där hon för tillfället arbetade. Det finns människor som är generösa både med kärlek och ägodelar.
Läs andra bloggares inlägg om nätvänlighet, näthat, internet.
Den elfte september 2001 hade jag precis blivit medlem på ett mycket stort internationellt forum. Forumet handlade om Sims men i samband med terrorattacken förvandlades forumet till en generell stödgrupp. Under dygnen efter attacken sov jag mycket litet, jag var on-line och pratade med amerikanska småbarnsföräldrar om hur de skulle skydda sina barn i den traumatiska situation som uppstått. Mitt i allt elände kändes det oerhört skönt att kunna bidra med något. För en gångs skulle hade jag redskapen att verkligen kunna göra skillnad (eftersom jag arbetat som psykolog med inriktning på barn och trauma). Många av människorna jag talade med de här dygnen glömmer jag aldrig.
Jag har också fått en stor gåva på ett sätt som är så otroligt att jag är tveksam till att berätta om det. Men liksom mycket annat udda som hänt mig är detta sant. Under åren jag spelade Sims lärde jag känna människor runt om i världen. När jag så för drygt ett år sedan var i behov av en ny dator flög en australiensisk väninna hem till mig med en, som jag fick i gåva. Ja, jag vet, det låter vanvettigt. Men, sant är det. Hon flög dock inte från Australien, utan "bara" från Dublin, där hon för tillfället arbetade. Det finns människor som är generösa både med kärlek och ägodelar.
Läs andra bloggares inlägg om nätvänlighet, näthat, internet.
Bokbeställning femtielva
Jag var ganska shoppingsugen igår, så det blev beställningar från både Bokus och CDON. Från Bokus beställde jag en födelsedagspresent till en flicka som fyller åtta (LasseMaja-mysterium), en Mamma Mu-bok till dottern och ett fint paket till mig själv. Jag har länge suktat efter Brombergs Nobelklassikerserie, och köpte nu de böcker jag inte hittat på rea eller Bokbörsen.
Sedan gjorde jag en liten avstickare till CDON, för att titta efter en Mamma Mu-film. Väl där upptäckte jag att en del reaböcker var så billiga att jag inte kunde motstå dem. Dårskaper i Brooklyn har jag varit nyfiken på ganska länge och eftersom alla tycker att man ska läsa Vi måste prata om Kevin, får jag väl ta och göra det.
Sedan gjorde jag en liten avstickare till CDON, för att titta efter en Mamma Mu-film. Väl där upptäckte jag att en del reaböcker var så billiga att jag inte kunde motstå dem. Dårskaper i Brooklyn har jag varit nyfiken på ganska länge och eftersom alla tycker att man ska läsa Vi måste prata om Kevin, får jag väl ta och göra det.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)