Test

Följ min blogg med bloglovin

Gör ett testinlägg för att se om Bloglovin kan förstå att Lyrans Noblesser är min blogg.

Verktygsapan

Verktygsapan av Chris Monroe, utgiven av Rabén & Sjögren, 2009.

Den lilla apan Chico Bom Bom tycker om att att laga gamla saker och bygga nya finurliga grejer åt sina vänner. Chico är mycket uppfinningsrik och till sin hjälp har han ett mycket speciellt verktygs-bälte. Det här verktygsbältet innehåller allt från vanliga skruvmejslar och filar till specialverktyg som t ex käftborttagare, morrmaskin och viftnyckel. En dag luras Chico i en fälla och blir tillfångatagen av en positivhalare från cirkusen. Som tur är har Chico sitt verktygsbälte på sig och genom klurigt och rådigt handlande lyckas han rymma.

I den här boken leks det verkligen med ord. I verktygsbältet har Chico en häftborttagare och en käftborttagare, en borrmaskin och en morrmaskin, borrar och morrar. Ibland är texten dessutom på rim:

"Han bygger en go-cart
med släpvagn för skunkar
och en ekorre-loop
som är liten, men funkar."

Illustrationerna är oerhört roliga, detaljerade och fantasifulla. Författaren har bakgrund som serietecknare och vissa delar av boken är tydligt präglade av detta sätta att berätta/illustrera.

Sammantaget är det här en närmast hysteriskt rolig bok, som kan läsas om och om igen. Man upptäcker hela tiden nya kluriga ordvändningar och små detaljer i bilderna. Dessutom kan man i boken lära sig en del om traditionella verktyg, vilket min vetgiriga dotter uppskattar. Boken passar barn i ålder 3-6 år, läs den!

Farväl Elizabeth George

Med lite vemod har jag nu plockat bort 12 böcker av Elizabeth George ur bokhyllan. Jag tyckte att de var mycket bra när jag läste dem, men nu har jag på något sätt lämnat dem bakom mig. Jag har ju dessutom läst vad som kommer att hända ett par böcker fram i tiden och detta förstörde totalt min lust att börja läsa serien igen. Och en ofullständig serie i bokhyllan är inte roligt, särskilt inte en som tar upp över ett halvt hyllplan. Så nu är böckerna bortplockade, vi får se om jag kan få något för dem på antikvariatet i stan. Sälja dem på Tradera tror jag inte riktigt på, de är jättetunga. Tråkigt, tycker jag, att författaren skrev "för många" romaner om huvudpersonerna, serier borde inte omfatta mer än 10 böcker.

Den nödige halvkändisen

Är bloggen onödig? Ja, det tycker den store experten Alex Schulman, som idag breder ut sig över ämnet i DN Debatt. Hans slutsats är att:

"den svenska bloggarenan består av en liten grupp unga tjejer. Dessa tjejer skriver om mode eller andra saker som är ointressanta för den absoluta majoriteten av svenska folket, varför de allra flesta också väljer att avstå från att läsa dem."

Det är samma kritik som riktas mot bloggare och bloggande hela tiden. Borde inte Alex Schulman, som själv varit bloggare ha förmågan att se något annat än den stereotypa bilden? Nej, för Alex Schulman har aldrig varit bloggare. Som Rosemari Södergren idag skriver i Bloggtidningen:

"Schulman är inte och har aldrig varit en bloggare. Han har brett ut sig på samma sätt som han skulle ha gjort i vilket verktyg som helst. Han har agerat gammelmedia-besserwisser i bloggverktyg. Men jag har svårt att definiera honom som bloggare. Han har aldrig någonsin använt bloggverktyg för att göra något annat än lyfta fram sig själv. Han har aldrig någonsin nätverkat med och lyft fram andra bloggare, i alla fall inom om de inte varit från kändis-sfären som han själv. Schulman har enbart använt bloggverktyg för att leka vidare inom sin kändiselit."

Den del av bloggosfären jag är delaktig i skapar nätverk, samarbetar, länkar och lyfter fram andra, vilket i grunden stärker demokratin. Jag har svårt att tycka att det är onödigt.

Läs andra bloggares inlägg om Alex Schulman, DN Debatt, bloggosfären, bloggare, gammelmedia.

Dator- och läsdag

Min käre dator Rafael har varit försummad alldeles för länge. Men idag började jag putsa lite på honom. Nu har han fått ny brandvägg (freeware ZoneAlarm) och dessutom har han fått uppdaterade versioner av Ad-Aware och Spybot. Det är nog dags för en defragmentering också, sedan är han i prima skick.

Men mitt i datorpysslandet började det åska och alla sladdar rycktes ur. Därefter har jag ägnat eftermiddagen åt att läsa ut Den utstötte. Jag ska fila lite på recensionen, som kommer inom kort. Jag vill ju inte avslöja handlingen för mycket, utan får fokusera på mina upplevelser. Kort kan jag säga att detta är en bok de flesta kommer att älska. Lättläst, engagerande, osentimentalt. Suverän debut av Sadie Jones.