Nu märks det att trädgårdssäsongen är här. Det blir inte mycket läst. Om några veckor kan jag ägna tiden åt att sitta ute och läsa, det blir underbart. Men just nu slåss jag med vresiga rosor, gräver i motspänstig jord och rycker i ändlösa maskrosblad. Fint blir det när det blir klart.
Kanske blir det inte riktigt lika spektakulärt hos oss som det var hos Vita Sackville-West, med inte mycket kan jämföras med Sissinghurst.
Inte heller har vi så enorma och vackra träd som på Hidcote Manor.
Variationen i artrikedom är något mer begränsad än på Eden Project.
Och vi har inte lika fantastiska skulpturala skapelser som på Heligan.
Men vi har vackra gammaldags rosenbuskar, många pioner och en hel del annat som snart sprider skönhet och väldoft i vår lilla vrå av världen.
Men lite blir det naturligtvis ändå läst på kvällarna. Just nu läser jag Jhumpa Lahiris novellsamling
Främmande jord. Både författaren och boken är omskriven lite här och var och jag kan bara instämma i lovorden. En ordentlig recension kommer om ett par dagar.
Jag lyssnar också på Le Clézios
Afrikanen, men måste medge att jag somnar hela tiden...
Och ja just det, i morgon blir det Tematrio!