Bokrea - paket 1

Så har då det första paketet anlänt och jag känner mig så nöjd. Framför allt var Fogelströmserien så fin; att den är oerhört bra vet jag ju redan. Claudio Magris' bok ser också mycket lovande ut, den känns liksom bra. Coetzees Ett dåligt år känner jag mig mer tveksam inför. Textlayouten är så konstig och följer inte vanliga sidor. Det tror jag kommer att irritera mig. De två saliga tycker jag faktiskt också har liten text för att vara en inbunden bok. Det ser ut som om man lagt in pocketversionen i en liten inbindning. En röd liten fågel i juletid ser dock liten och söt ut. Pinter ska bli mycket spännande att bekanta sig med, jag valde boken med hans genombrottspjäs Fastighetsskötaren i. Insekt verkar vara lika obehaglig som jag väntat mig och Boken om Stina är jättefin.

Bokrea på lunchen

Jag tog tidig lunchrast idag för att spana in bokrean. Men inget fanns som riktigt lockade mig, förmodligen för att jag redan köpt en del på nätet. Favoritboken Flaxa med vingarna som jag tänkt köpa och ha ett litet presentlager av, såg jag inte alls. Undrar om det kan ha varit i Åhléns katalog jag såg den? Jag får väl lov att ta en liten tur till på hemvägen. Hur går det för er andra, är ni ute och fyndar?

Bokrea - experterna och jag tipsar

I DN tipsar Jan Eklund om fynden i årets bokreakorgar. Han tycker att vi bl a ska köpa Jung Changs Mao, August Strindberg, Ian McEwans På Chesil beach och Om skönhet av Zadie Smith. Jag har ännu inte läst På Chesil Beach men Lördag av samme författare var riktigt bra.

SvD:s Kaj Schueler tycker att vi ska satsa på två nyöversatta klassiker: Thomas Manns Buddenbroks och Lev Tolstojs Krig och fred. Vidare rekommenderar han bl a JD Salinger, Zadie Smith, Salman Rushdie och Julio Cortázar. Av dessa blev jag faktiskt nyfiken på Cortázar.

Förutom de böcker jag bloggat om att jag redan beställt eller funderar på att köpa i morgon (nej, jag ska inte ut i natt) vill jag gärna tipsa om några av mina reafavoriter. Abraham B. Yehoshua är en intressant författare och hans Den befriade bruden skulle jag köpt - om jag inte redan hade gjort det. Vibeke Olsson är en av mina favoritförfattare och ett par av hennes böcker finns med på rean. De två saliga av Ulla Isaksson är en mycket bra relationsroman som jag gärna vill rekommendera. Bland småbarnsböckerna är Bu och Bä och allt av Carin och Stina Wirsén definitivt värt att köpa.

Gammalmodig eller bara till åren kommen

Jag kämpar på med Rosen på Tistelön och fascineras av hur tiden gått. Denna bok ansågs vara nydanande, idag känns den bara mycket förlegad. Visst finns här en spännande handling och fantastiska miljöskildringar, men värderingarna är svåra att ta till sig.

I natt har jag haft svårt att sova och började då lyssna på en ny CD-bok. Denna gång föll valet på Voltaires Candide som jag inte läst sedan gymnasiet. Och som jag garvat mig genom natten, fnissat åt gatlopp, våldtäkter, hängningar mm. Jag fylls av beundran för en författare som redan 1759 skrev något som ännu känns aktuellt på många sätt.

Kvinnor och äppelträd

Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson.

Mor Sofi och Fredrika bryter mot socknens seder och börja bada i bykhuset varje vecka. Det blir stor uppståndelse i byn, som förvärras när även mor Sofis äldsta dotter börjar bada. Det anses vara syndigt med detta överdrivna badande och i bönehuset hålls förböner för baderskorna. Denna skam driver till slut mor Sofi till självmord. Ellen och Sally är båda ättlingar till mor Sofi. De växer upp i Norrköpings fattiga gränder och lär känna varandra då de båda flyttat till landsbygden. Fram växer en stark vänskap där de båda kvinnorna hjälper varandra i kampen mot fattigdom och elände.

Kvinnor och äppelträd är Moa Martinsons debutroman. Den refuserades av flera förlag, p g a dess realistiska skildringar och sexuella frispråkighet, innan den slutligen publicerades 1933. Moa var mycket kritisk till den rådande idylliserande bilden av kvinnan och ville beskriva kvinnors liv på ett realistiskt sätt. Idag är hennes debutroman en ofta läst klassiker.

Romanen skildrar kvinnors och mäns olika livsvillkor. Kvinnan är fast förankrad i sin kropp och sitt barnafödande, medan män lättare uppslukas av sin idévärld. Kvinnan är mer benägen till uppoffringar för att barnen ska få mat, med män super upp löningen. Kvinnor och barn är en enhet medan män kommer och går. Dessa teman genomsyrar hela boken, och når en höjdpunkt i den dramatiska beskrivningen av hur Sally ligger ensam i sin kammare och föder en son.

I Kvinnor och äppelträd återfinns även andra teman, Moa beskriver exempelvis livet på landet och i staden, frälsningsarméns framväxt, kampen för socialismen och nöden under första världskriget. Allt skildras dock utifrån kvinnors och barns livsvillkor, vilket är romanens styrka.

Romanen är skriven på ett enkelt, lättläst, konkret språk som emellanåt blommar ut i poetiska skildringar av naturen och människans arbete. Utan åthävor gestaltas smuts, fattigdom, missbruk, sexualitet och vänskap.

Kvinnor och äppelträd är en av mina favoritromaner. Jag har tidigare läst den och nu lyssnat på Gunilla Nyroos' uppläsning. Det är en roman som väcker starka känslor hos mig, jag vill gå ut och agitera. På många sätt har vi i dagens Sverige kommit långt från den smuts och fattigdom Moa beskriver, samtidigt ökar andelen fattiga i vårt land och många barn och ungdomar drar vind för våg. Dessutom har vi knappt tid för kvinnlig vänskap, vi måste ju arbeta, producera och konsumera hela tiden...