Kvinnan i Jerusalem av Abraham B. Yehoshua, utgiven av Brombergs Bokförlag, 2008.
Den (eventuellt) vackra Yulia dödas i ett självmordsattentat på en marknad i Jerusalem och den enda identifikationshandling man hittar är ett lönebesked från ett stort bageri. Ingen anhörig hör av sig, ingen tycks veta vem kvinnan var. Detta leder till en skandalartikel i en liten veckotidning, vari arbetsgivaren anklagas för att vara omänsklig och nonchalant. Företagets ägare tar mycket illa vid sig och beordrar sin Personalchef att göra allt för att ställa till rätta. Personalchefen, som har ett trassligt privatliv, blir alltmer uppslukad av den vackra (?) Yulias öde. Det är något mystiskt med hennes anställning på bageriet och många frågetecken kring hur hon ska kunna identifieras. Varifrån kom kvinnan? Varför befann hon sig i Jerusalem? Då kvinnan identifierats får Personalchefen i uppdrag att eskortera hennes kvarlevor till hemlandet. Denna äventyrliga resa företas i sällskap av murveln som skrivit skandalartikeln, vars uppgift nu är att bevittna och gestalta företagets engagemang och omsorg. Under resan inträffar händelser som förändrar Personalchefens/Emissariens syn på kärleken, livet och Jerusalems roll i världen.
Det här är en humoristisk, absurd historia med många bottnar. På ett djupare plan handlar den om mänsklig identitet och om staten Israels identitet. Författaren betonar detta genom att endast kalla den avlidna och staden Jerusalem vid namn. Alla andra personer beskrivs utifrån deras yrke eller sociala ställning. Lite i förbifarten framkommer kritik mot staten Israels behandling av sina arabiska invånare. Mot slutet fastslås dock att Jerusalem är en stad som tillhör alla, vilket tydligt visar författarens politiska inställning. Även huvudpersonen förändras under resans gång. Inledningsvis är han en tämligen strikt, kylig man med militär bakgrund, mot slutet har hans känsloliv utvecklats och präglar nu i högre grad personligheten. 
Historien är mycket originell och påminner i upplägget om en gåtfull, spännande thriller. Jag hade svårt att lägga från mig boken, ville hela tiden läsa lite till. Tempot är högt, språket är enkelt och opretentiöst. Detta är en historia som både engagerar och roar, begynnelsen och undertonen är tragisk, men de absurda händelserna mot slutet ledde till en hel del fnissanden. 
Man nämner ibland Yehoshuas namn i Nobelkandidatsammanhang. Jag har bara läst Kvinnan i Jerusalem ännu, men den boken gav verkligen mersmak. Det här är en roman jag gärna rekommenderar.
fredag 12 december 2008
Kvinnan i Jerusalem - Abraham B. Yehoshua
Etiketter:
Bokrecensioner,
Litteratur Asien,
Recensionsböcker
torsdag 11 december 2008
Kanske tur?
Jag är härmed med och tävlar om romanen Bombyx av Anne Rambach hos Emm. Hoppas jag har tur och vinner en julklapp åt mig själv :-)
Etiketter:
Allmänt boksnack
Nobelpriset 2009
Såja, då var årets Nobelfestligheter över. Jag satt hemma och snuvade och hostade framför TVn. Och jag har fortfarande inte hunnit läsa något av Le Clézio. Men låt mig bara säga att det hade jag gjort om jag varit bjuden på festligheterna igår, framför allt om jag trott att jag skulle få frågan i en TV-intervju. Och jag skulle ha bemödat mig om att lära mig pristagarnas namn om jag varit en uppsatt politiker. Usch så pinsamt de beteende sig!
Men låt oss nu glömma allt om detta och blicka framåt. Vem kommer att få priset nästa år? Den i sammanhanget omtalade, men eventuellt obskyre, Adonis? Eller blir det kanske en amerikan nästa år? Roth? Oates? Eller kanske Babels favorit Hertha Müller kniper priset nästa år? Eller kanske äntligen sir Salman? Eller den fantastiske Amos Oz? Eller en dansk lyriker? Eller, och sannolikt, någon jag inte hört talas om? Vänligen lägg er röst på någon av kandidaterna i min poll på högerkanten. Och ni som väljer alternativet "Annan" kan väl posta er favorit i kommentarerna till detta inlägg. Nu har jag ju ett helt år på mig att uppnå drömmen att ha läst en författare innan denne fick Nobelpriset :-) Bistå mig!
Men låt oss nu glömma allt om detta och blicka framåt. Vem kommer att få priset nästa år? Den i sammanhanget omtalade, men eventuellt obskyre, Adonis? Eller blir det kanske en amerikan nästa år? Roth? Oates? Eller kanske Babels favorit Hertha Müller kniper priset nästa år? Eller kanske äntligen sir Salman? Eller den fantastiske Amos Oz? Eller en dansk lyriker? Eller, och sannolikt, någon jag inte hört talas om? Vänligen lägg er röst på någon av kandidaterna i min poll på högerkanten. Och ni som väljer alternativet "Annan" kan väl posta er favorit i kommentarerna till detta inlägg. Nu har jag ju ett helt år på mig att uppnå drömmen att ha läst en författare innan denne fick Nobelpriset :-) Bistå mig!
Etiketter:
Nobelpriset
onsdag 10 december 2008
Nobelprisutdelning
Så har då alla erhållit sina priser. Inledningstalaren Marcus Storch, ordförande i Nobelstiftelsen, talade om behovet av goda universitet som kan förmedla en kunskapsmassa som växer för varje år som går. Vidare gav han en känga åt de tokstollar som anser att forskningen ska gå i näringslivets ledband. Slutligen talade han om vikten av mänskliga fri- och rättigheter. Hoppas att detta ej censurerades, utan visades i alla länder i år.
Därefter hölls tal om alla de fantastiska upptäckter pristagarna gjort. Tyvärr förstod jag ju inte så mycket av dessa, men det verkar som om alla pristagarna är människor med fantasirikedom. Dessutom hölls tal på diverse språk, förmodligen av både bättre och sämre kvalitet.
Och så fick äntligen Le Clézio sitt pris. Han satt och läste i sitt lilla översättningshäfte tills det var hans tur. Då log han sitt pojkaktigt charmiga leende och verkade glad. Det roligaste Horace sa i sin beskrivning av pristagaren var: "Han var en indian, men en dålig indian". För den som vill läsa Le Clézios intressanta tal, som hölls i söndags, finns det här.
Därefter hölls tal om alla de fantastiska upptäckter pristagarna gjort. Tyvärr förstod jag ju inte så mycket av dessa, men det verkar som om alla pristagarna är människor med fantasirikedom. Dessutom hölls tal på diverse språk, förmodligen av både bättre och sämre kvalitet.
Och så fick äntligen Le Clézio sitt pris. Han satt och läste i sitt lilla översättningshäfte tills det var hans tur. Då log han sitt pojkaktigt charmiga leende och verkade glad. Det roligaste Horace sa i sin beskrivning av pristagaren var: "Han var en indian, men en dålig indian". För den som vill läsa Le Clézios intressanta tal, som hölls i söndags, finns det här.
Etiketter:
Nobelpriset
måndag 8 december 2008
Julklappstips: Det heliga landet
 Ökenbrevet av Göran Tunström.
Detta är Jesu egen berättelse om sitt liv. Under 40 dagar vistas Jesus i öknen och sätts på prov av djävulen. Under denna tid ser Jesus tillbaks på sitt liv och berättar om sin uppväxt i jag-form. Det är en mänsklig Jesus vi möter i Tunströms bok, han är en människa som älskar livet. Han är en människa som, liksom vi alla, blir till i mötet med andra. Jesus berättar om sin uppväxt, om sin längtan efter en mors värme och om relationen till kusinen Johannes (Döparen). Genomgående i boken brottas Jesus med sin mänsklighet och sin gudomlighet. Han bankar "på den tunna vägg som skiljer mig från det gudomliga. Mitt under bankandet tycker jag mig höra ett svar, så fort jag upphör tystnar det också därifrån".
Denna berättelse om (och av?) Jesus är en av de finaste jag läst. Boken förmedlar ett oerhört stort hopp, en människokärlek som vida överstiger förnuftet och en upplevelse av att man kan "tro" på denne Jesus. Här kan man lära känna Guds son.
Barabbas av Pär Lagerkvist
Barabbas är den rövare som blir frigiven i stället för Jesus. Detta skapar hos Barabbas en känsla av att Jesus angår honom, han kan inte bli kvitt honom. Senare bevittnar Barabbas Jesu korsfästelse och under resten av livet söker han sig ofta till de troende. Barabbas är en människa som bär på en mörk historia, han har aldrig haft några nära relationer. Han har många goda föresatser, han vill tro och han vill älska. Men, det blir aldrig som han tänkt sig.
Denna roman är en av de allra bästa, alla kategorier. Människans längtan efter kärlek och rädsla att stå utanför beskrivs på ett fantastiskt sätt. Språket är briljant i sin enkelhet.
Jerusalem av Selma Lagerlöf.
Detta är berättelsen om en stark väckelsevåg som delar socknen Nås i Dalarna. En handfull familjer följer Guds kallelse och beger sig till Jerusalem för att leva ett sant kristet liv i gemenskap med varandra och för att invänta Herrens återkomst. Andra väljer att stanna i hemlandet och bruka sin jord. En av huvudpersonerna är Ingmar, som strävar efter att leva upp till bygdens förväntningar på honom. Traditionellt är Ingmarssönerna på Ingmarsgården de ledande i socknen, dock har Ingmar utan egen förskyllan förlorat fädernesgården. För att få tillbaks gården tvingas han offra kärleken och gifta sig med en kvinna han inte älskar. Hans älskade fästmö Gertrud tar då sin tillflykt till religionen och flyttar med de andra sockenborna till Jerusalem.
Jerusalem är en fantastisk roman som innehåller alla de starka känslor jag förknippar med Selmas berättande. Några av de teman som gestaltas är kärlekens och trons makt, skuld och försoning, kärleken till hembygden och vikten av ett arbete väl utfört.
Kvinnan i Jerusalem av Abraham B. Yehoshua.
Den (eventuellt) vackra Yulia dödas i ett självmordsattentat på en marknad i Jerusalem och den enda identifikationshandling man hittar är ett lönebesked från ett stort bageri. Ingen anhörig hör av sig, ingen tycks veta vem kvinnan var. Detta leder till en skandalartikel i en liten veckotidning där arbetsgivaren anklagas för att vara omänsklig och nonchalant. Företagets ägare tar mycket illa vid sig och beordrar sin personalchef att göra allt för att ställa till rätta. Personalchefen, som har ett trassligt privatliv, blir alltmer uppslukad av den vackra (?) Yulias öde. Det finns många frågetecken som behöver rätas ut angående hennes anställning och hennes ursprung. Och vad ska man göra med kvarlevorna?
Det här är en humoristisk, absurd historia med många bottnar. På ett djupare plan handlar den om mänsklig identitet och om staten Israels identitet. Det är en historia som engagerar och roar, trots att dess begynnelse är så tragisk.
Detta är Jesu egen berättelse om sitt liv. Under 40 dagar vistas Jesus i öknen och sätts på prov av djävulen. Under denna tid ser Jesus tillbaks på sitt liv och berättar om sin uppväxt i jag-form. Det är en mänsklig Jesus vi möter i Tunströms bok, han är en människa som älskar livet. Han är en människa som, liksom vi alla, blir till i mötet med andra. Jesus berättar om sin uppväxt, om sin längtan efter en mors värme och om relationen till kusinen Johannes (Döparen). Genomgående i boken brottas Jesus med sin mänsklighet och sin gudomlighet. Han bankar "på den tunna vägg som skiljer mig från det gudomliga. Mitt under bankandet tycker jag mig höra ett svar, så fort jag upphör tystnar det också därifrån".
Denna berättelse om (och av?) Jesus är en av de finaste jag läst. Boken förmedlar ett oerhört stort hopp, en människokärlek som vida överstiger förnuftet och en upplevelse av att man kan "tro" på denne Jesus. Här kan man lära känna Guds son.
Barabbas av Pär Lagerkvist
Barabbas är den rövare som blir frigiven i stället för Jesus. Detta skapar hos Barabbas en känsla av att Jesus angår honom, han kan inte bli kvitt honom. Senare bevittnar Barabbas Jesu korsfästelse och under resten av livet söker han sig ofta till de troende. Barabbas är en människa som bär på en mörk historia, han har aldrig haft några nära relationer. Han har många goda föresatser, han vill tro och han vill älska. Men, det blir aldrig som han tänkt sig.
Denna roman är en av de allra bästa, alla kategorier. Människans längtan efter kärlek och rädsla att stå utanför beskrivs på ett fantastiskt sätt. Språket är briljant i sin enkelhet.
Jerusalem av Selma Lagerlöf.
Detta är berättelsen om en stark väckelsevåg som delar socknen Nås i Dalarna. En handfull familjer följer Guds kallelse och beger sig till Jerusalem för att leva ett sant kristet liv i gemenskap med varandra och för att invänta Herrens återkomst. Andra väljer att stanna i hemlandet och bruka sin jord. En av huvudpersonerna är Ingmar, som strävar efter att leva upp till bygdens förväntningar på honom. Traditionellt är Ingmarssönerna på Ingmarsgården de ledande i socknen, dock har Ingmar utan egen förskyllan förlorat fädernesgården. För att få tillbaks gården tvingas han offra kärleken och gifta sig med en kvinna han inte älskar. Hans älskade fästmö Gertrud tar då sin tillflykt till religionen och flyttar med de andra sockenborna till Jerusalem.
Jerusalem är en fantastisk roman som innehåller alla de starka känslor jag förknippar med Selmas berättande. Några av de teman som gestaltas är kärlekens och trons makt, skuld och försoning, kärleken till hembygden och vikten av ett arbete väl utfört.
Kvinnan i Jerusalem av Abraham B. Yehoshua.
Den (eventuellt) vackra Yulia dödas i ett självmordsattentat på en marknad i Jerusalem och den enda identifikationshandling man hittar är ett lönebesked från ett stort bageri. Ingen anhörig hör av sig, ingen tycks veta vem kvinnan var. Detta leder till en skandalartikel i en liten veckotidning där arbetsgivaren anklagas för att vara omänsklig och nonchalant. Företagets ägare tar mycket illa vid sig och beordrar sin personalchef att göra allt för att ställa till rätta. Personalchefen, som har ett trassligt privatliv, blir alltmer uppslukad av den vackra (?) Yulias öde. Det finns många frågetecken som behöver rätas ut angående hennes anställning och hennes ursprung. Och vad ska man göra med kvarlevorna?
Det här är en humoristisk, absurd historia med många bottnar. På ett djupare plan handlar den om mänsklig identitet och om staten Israels identitet. Det är en historia som engagerar och roar, trots att dess begynnelse är så tragisk.
Etiketter:
Allmänt boksnack,
Listor
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
