lördag 22 augusti 2015

Tobakshandlaren

En bok om en ung österrikisk pojke, hans stora kärlek från Böhmen och hans vänskap med en åldrande Sigmund Freud, skulle det kunna vara något för en inte särskilt freudiansk psykolog? Jo, det skulle man väl kunna tänka sig. Och ja, det var det. Faktum är att Tobakshandlaren av Robert Seethaler är en riktig "lyran-bok", här finns allt det avskalade, långsamma, lågmälda och oavslutade jag älskar i romaner.

Franz växer upp i en stillsam alpby med sin mamma. En dag förändras livet radikalt och Franz måste lämna byn och börja arbeta. Mamman ordnar ett jobb hos tobakshandlare Trsnjek i Wien, en stor stad där allt kan hända. Den ena kunden är mer spännande än den andra och Franz får lära sig att en tobakshandlare inte nödvändigtvis måste röka. Däremot måste en tobakshandlare vara insatt i alla världshändelser och det blir man genom att läsa alla tidningar innan de säljs. Tiden är sent 30-tal och Hitler nämns i varenda tidning. Trots att både Trsnjek och Franz har svårt att förstå det verkar det som om allt fler människor börjar gilla Hitler. Judarna i grannskapet flyttar, en efter en. Andra blir arresterade och utsätts för något okänt ont i Gestapos högkvarter och kommer aldrig tillbaka. Samtidigt som detta sker drabbas Franz av en himlastormande förälskelse, en känsla så besvärlig att han måste försöka få hjälp av självaste Professor Freud, en av tobaksbutikens kunder, för att förstå hur han ska hantera den. Den gamle professorn har dock börjat tvivla över klokheten i sitt yrkesval:
"Hur hade han någonsin kunnat komma på den rent absurda tanken att vilja förstå detta lidandet eller faktiskt kunna lindra det? Vilken djävul hade tagit honom i besittning och fått honom att ägna största delen av sitt liv åt sjukdom, bekymmer och elände? Han borde ha blivit fysiolog och med sin skalpell i lugn och ro skurit upp insektshjärnor i lövtunna skivor. Eller skrivit romaner, spännande äventyr som utspelar sig i fjärran länder och svunna tider."
Trots det möjligen lite krystade att skriva in Freud i romanen, är dialogen mellan Freud och Franz det som verkligen lyfter romanen för min del. På ett enkelt sätt ges Franz tillfälle att sätta ord på sina funderingar, och han får en del kloka råd av Freud. Dessutom tycker jag så klart att diskussionerna kring Freuds divan och psykoanalysens andra metoder är mycket slående och roliga:
"Hm, hummade Franz och lade ena handen på sin panna för att lugna kaoset en aning i tankarna där inne. Kan det kanske vara så att er soffmetod inte gör något annat än tränger bort patienterna från sina invanda, men trevliga vägar, för att skicka ut dem på en helt okänd stenåker, där de mödosamt måste finna sin väg, som de inte har minsta aning om hur den ser ut, hur lång den är eller om den ens leder till något mål?"
Tobakshandlaren är berättad i tredje person, utifrån den unge Franz tämligen naiva syn på tillvaron. Språket är enkelt, konkret och mycket lättläst. Under handlingens gång mognar Franz i takt med att landet nazifieras. Jag har läst Metamorfoser av Ovidius parallellt med Tobakshandlaren och berättelsen om Franz skulle passa i denna. Kanske kan man läsa Tobakshandlaren som en allegori över Österrikes relation till nazismen. Först naivitet, sedan desillusionering.

Sammantaget är Tobakshandlaren en minnesvärd berättelse om en ung pojkes väg till mognad i ett land som faller samman.
TOBAKSHANDLAREN
Författare: Robert Seethaler
Översättare: Jörn Lindskog
Förlag: Thorén & Lindskog
Köp: Adlibris, Bokus

4 kommentarer:

  1. Det här låter som en bok för mig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skulle jag tro. Den är fantastisk.

      Radera
  2. jag gillade den också. den är annorlunda

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vi som gillar lite annorlunda gillar den här.

      Radera