söndag 23 december 2012

Madame Bovary

Madame Bovary av Gustave Flaubert, utgiven av Albert Bonniers Förlag, 2012

Charles Bovary, en man utan några större ambibtioner, lyckas med hjälp av sin mor slutföra sin läkarutbildning. Han gifter med en änka, som dock avlider efter en kort tid. Därefter förälskar sig Charles i den unga, livfulla bonddottern Emma. Emma förlorade tidigt sin mor och sattes i klosterskola. Där utvecklade hon en förkärlek för missromaner, äventyrsromaner, sånglektionernas romanser och vackra poesialbum. Även när det gällde de mer religiösa inslagen i klosterlivet fäste Emma sig vid sentimentala detaljer och hon utvecklade kortvariga utbrott av lidelsefull Gudslängtan. När hon senare gifter sig med Charles tror hon att hon är förälskad. Men mycket snart börjar Emma känna att något är fel, hon upplever inte den lycka hon förväntat sig. Så småningom blir hon allt mer deprimerad. Periodvis bor svärmodern hos det unga paret och hon förfasar sig över Emmas slösaktighet och överdrivna  romanläsande. Emma blir gravid och får en dotter, som hon dock inte tar till sig känslomässigt. Emmas destruktiva beteende eskalerar, hon spenderar mängder av pengar på krims-krams och hon inleder en kärlekrelation med traktens kvinnotjusande aristrokat.

Många är det som recenserat Madame Bovary genom åren och osannolikt är det att jag har något nytt att komma med. Efter att ha misslyckats med att läsa den här romanen på gymnasiet (jag tyckte den var tråkig) har jag nu läst den två gånger i år. För några månader sedan var just läsning i Madame Bovary temat för ett seminarieinlägg på min litteraturkurs. Och då skrev jag ett inlägg som handlade om hur Emma flyr tristessen i vardagen och försöker fylla ett inre tomrum med pubertala fantasier, romantisk litteratur och konsumtion. Idag anses läsning vara viktigt, nyttigt och bra på alla sätt och vis men i Emmas samtid sågs kvinnors romanläsning inte med positiva ögon. Man var orolig att kvinnorna genom sin läsning inte skulle uppfylla sina plikter mot familjen och man oroade sig också över att innehållet i texterna skulle kunna uppmuntra kvinnor till frigörelse eller överdriven romantisk läggning.

Men Emma ägnade sig inte bara åt läsning, hon spenderade också mängder av pengar på vackra tyger och annat som skulle göra henne eller hemmet vackrare. Och i detta påminner Emma mycket om den moderna människan som överkonsumerar lyxartiklar, skönhetsopererar sig och renoverar sina hus. Kanske är just nu exakt rätt tid att ge ut en nyöversätting av Madame Bovary, idag framstår inte Emma som lika skandalös som hon gjorde i sin samtid. Idag skulle hon kanske inte heller varit så ensam och hon skulle kanske drivit en framgångsrik blogg om mode och design.

Romanfiguren Emmas ensamhet är dock lika påtaglig nu som då. Hon förlorade sin mor som liten, gifte sig med en man hon inte hade något gemensamt med och hon förmådde inte ta till sig dottern. Emmas längtan efter något hon inte kan identifiera är det som engagerar läsaren. Man önskar att Emma skulle kunna finna ro i sig själv och glädje över dottern. Och man önskar att det funnits andra vägar att gå för unga kvinnor som fastnat i olyckliga äktenskap än den Emma till slut valde.

Madame Bovary väckte skandal när den kom och Flaubert åtalades för att ha skrivit en osedlig bok. Om detta och hur det gick kan ni läsa i Sara Danius eminenta förord som också beskriver Flauberts stil och olika grunder för behovet av en nyöversättning. Som Sara Danius skriver: Man måste inte älska Flaubert. Men det är dumt att inte göra det (s17). Om ni inte vill veta handlingen i förväg ska ni dock läsa förordet sist.

Sammantaget är jag glad att jag äntligen läst Madame Bovary och den nya översättningen vill jag gärna rekommendera er andra som ännu inte lärt känna Emma.

2 kommentarer:

  1. Madame Bovary är en av mina absoluta favoritböcker, men av någon anledning äger jag den inte. Nu när det kommer en nyöversättning är det kanske dags att ändra på den saken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den behövs i din bokhylla så klart :)

      Radera