lördag 7 december 2019

Där livet är fullkomligt

Egen bild.

Silvia Avallone slog igenom i Sverige med dunder och brak med sin debutroman Stål, som skildrar två flickors uppväxt i ett patriarkalt, skitigt och eländigt Italien. Stål handlar om unga flickors djupa vänskap och gryende sexualitet i ett Italien långt från turiststråk och romantiska föreställningar. Livet är hårt för alla i den lilla staden med dess stålverk. På ett rättframt språk skildrar Avallone de unga flickornas känslostormar så att jag som läsare blir alldeles matt av igenkänning.


I Där livet är fullkomligt återvänder författaren till förortens tristess, till klassklyftornas utarmande, till människor som, för evigt benhårt, sitter fast i sina förutbestämda liv. Adele bor i höghusområdet Villaggio Labriola strax utanför Bologna. Hon växer upp med en ensamstående mor som arbetar livet ur sig för att försörja döttrarna. Innan hon ens hunnit gå ur skolan blir Adele gravid. Pojkvännen Manuel är småkriminell och inte till mycket stöd. Ska Adele kunna behålla sitt barn eller ska hon adoptera bort det? I en finare del av staden bor akademikerparet Dora och Fabio, som trots upprepade fertilitetsbehandlingar ännu ej har något barn. Längtan efter ett barn är enorm. Kanske kan adoption ge dem en möjlighet att bli föräldrar?

Silvia Avallone gestaltar känslor som får läsaren att kippa efter andan och en värld där individens frihet  är en chimär. Det är smärtsamt och tungt att läsa om Adele och de andra flickorna i hyreskasernen, deras liv är så begränsade och till och med deras deras drömmar så fattiga. Lika gripande är det naturligtvis för mig som adoptivmamma att gå in i Doras plågsamma upplevelse av ofrivillig barnlöshet, allt lönlöst hopp, all längtan och tomhet.

Sammantaget är Där livet är fullkomligt en helt fantastisk roman om klass, könsroller, utsatthet och förtärande längtan. Läs den!
DÄR LIVET ÄR FULLKOMLIGT
Författare: Silvia Avallone
Översättare: Johanna Hedenberg
Förlag: Natur & Kultur (2019)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Hyllan, Enligt O, Feministbiblioteket

måndag 2 december 2019

Utmaning: Authors & Characters - Alice


Utmaning Authors & Characters: Alice

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.



Som "den samtida novellkonstens mästare" beskrivs Alice Munro i motiveringen till Nobelpriset, en mycket exakt om än lite trist beskrivning. För visst är Alice Munro helt enkelt mästerlig. Men hon är också mycket vardaglig och nära. Jag har läst några av Alice Munros novellsamlingar och karaktäristiskt tycker jag det är att man genast känner sig hemma i berättelserna. 



Kanske blir vi många som väljer samma Alice som huvudperson, men jag måste bara välja Alice i Underlandet av Lewis Carroll, en berättelse jag citerar ur när jag pratar om vikten av att formulera egna mål.

- Kan du vara så snäll och tala om för mig vilken stig jag ska välja?
- Det beror på vart du ska, svarade katten.
- Det spelar inte så stor roll, svarade Alice.
- Då spelar det inte så stor roll vilken stig du tar, fick hon till svar.

söndag 1 december 2019

Roligheter i Göteborg

Det är i ärlighets namn dåligt fokus på läsningen just nu, men eftersom jag bokat hotell för Bokmässan kommer jag att bättra mig. Men innan Bokmässan ska jag till Göteborg på andra äventyr, i februari åker jag och dottern och kikar på alla härligheter på Gothenburg Horse Show. Jag har faktiskt inte varit på GHS på 30 år!

tisdag 26 november 2019

Utmaning: Authors & Characters - Christian


Jag ber om ursäkt för fördröjningen, jag var så upptagen med Augustgala att jag missade att kolla om inlägget lades upp automatiskt. Det gjorde det inte ...

Utmaning Authors & Characters: Christian

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.



Kristian Lundberg debuterade redan 1991 och har gett ut både romaner och lyriksamlingar. För mig blev han känd i o med romanen Yarden och uppföljaren Och allt skall vara kärlek. Författaren tilldelades 2012 Sveriges Radios Romanpris 2012 för just Och allt skall vara kärlek, en bok som berörde mig starkt och som jag hoppades skulle vinna! 

Jag "upptäckte" Kristian Lundberg då han var med i Babel och berättade om sin uppväxt. Något hos författaren gjorde mig omedelbart nyfiken och jag beslutade mig för att läsa både Yarden och Och allt ska vara kärlek. I den självbiografiska Yarden får vi följa författaren i hans omvända klassresa. På grund av att han råkat i ekonomisk knipa tvingas huvudpersonen ta anställning som timanställd på ett bemanningsbolag i Malmö hamn. Här arbetar de som inte längre tycks ha några rättigheter, här arbetar de som av olika skäl inte kunnat meritera sig på arbetsmarknaden, här arbetar flyktingar och andra som inte passar in i våra mallar. Läsning av Yarden gör mig urförbannad på att vi idag har ett samhällssystem som så ivrigt rensar bort de som är lite annorlunda, samtidigt som de sociala skyddsnäten krympt till intet.

Efter framgångarna med Yarden blev Kristian Lundberg osäker på om han verkligen berättat den historia han ville berätta. Därför skrev han en sorts fortsättning, eller snarare en parallellberättelse, Och allt skall vara kärlek. Som titeln antyder fokuserar här författaren på det viktigaste i livet, berättelsen om kärleken, den kärlek han utelämnade i sin första bok.

Och allt skall vara kärlek är en berättelse om kärlekens sanning, kamp, smärta och skuld. Det är inte någon enkel berättelse som växer fram, utan en mänsklig, ärlig historia om svårigheter, misstag och missförstånd. Genom hela boken brottas författaren med att vara sanningsenlig och med frågan om det han skriver egentligen betyder något. För min del kan jag definitivt svara ja på frågan om texten har någon betydelse, den hade stor betydelse för mig.


Kristina i Vilhelm Mobergs utvandrarsvit är en oförglömlig karaktär, både i boken och i filmen. I mitten av 1800-talet utvandrar ett stort antal svenskar till det nya landet - Amerika. Bland dessa finns Karl-Oskar med familj och några av deras vänner från den lilla småländska socknen. Många av dem är fattiga bönder och drängar, som skrapat ihop allt de äger och har till en biljett. Resan blir mycket påfrestande. Utvandrarna är inledningen på en av de bästa romansviter jag någonsin läst.

måndag 18 november 2019

Utmaning: Authors & Characters - Katarina


Utmaning Authors & Characters: Katarina

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.



Brittiska författarinnan Kate Atkinson har de senaste åren gett ut flera omtalade böcker som jag är nyfiken på, t ex Liv efter liv, En Gud i spillror och Kodnamn Flamingo. Ingen av dem har jag tyvärr läst, men en av dem har jag i bokhyllan. Jag har däremot, för länge sedan, läst debutromanen I museets dolda vrår och jag gillade den skarpt. Boken handlar om Ruby och om mängder av hennes släktingar. Boken är mycket speciellt berättad, med en massa fotnoter, och här blandas magiska inslag med realism på ett halsbrytande sätt. Dråpligt och oerhört sorgligt.



Jag har läst det mesta av Astrid Lindgren, men faktiskt inte böckerna om Kati. Fast jag har dem så klart ... De tre böckerna om Kati utspelar sig på 50-talet på lite olika platser - Kati i Amerika, Kati i Paris och Kati i Italien. Jag får nog ta och läsa dem så jag vet hur de är. Lite fördomsfullt tror jag inte att de hör till författarens bästa. Har någon av er läst?