Världens kvinnor i januari

 

Min utmaning att läsa kvinnliga författare ur bokhyllan gick över förväntan i januari. Jag lyckades läsa fem från Europa (och har påbörjat ytterligare en), en från Asien, en från Afrika och en från Amerika. Summa summarum åtta färre olästa i hyllan!

Europa:
Thrillerliv - Jessica Johansson (Sverige)
Northanger Abbey - Jane Austen (England)
Flickan - Angelika Klüssendorf (Tyskland)
Främlingsleguanen - Martina Montelius (Sverige)
Spökryttarna från Ordebec - Fred Vargas (Frankrike)

Asien:
En mörk strimma av ljus - Samar Yazbek (Syrien)

Afrika:
Komma och gå - Taiye Selasi (Ghana)

Amerika:
Hatties liv - Ayana Mathis (USA)

Sammanfattning av Amerika - Jorden Runt IV

Den här sista reseetappen kommer redovisningen att se på ett nytt sätt. Jag önskar att jag gjort så här från början, då hade jag själv fått mer ut av utmaningen. Att skapa länkar till alla inlägg tar för lång tid och leder till att jag inte är med så mycket och kommenterar. Det ska jag ändra på tills nästa gång jag drar igång en utmaning.

De böcker vi läst den här månaden är:

Neil Gaiman - Coraline (USA)
F Scott Fitzgerald - Det sällsamma fallet Benjamin Button (USA)
Sylvia Plath - Glaskupan (USA)
Machado de Assis - Vansinnesläkaren (Brasilien)
Jorge Luis Borges - Fiktioner (Argentina)

Jag har läst Vansinnesläkaren och så har jag fuskat lite genom att titta på filmen Coraline.

Posta era länkar i kommentarerna så ses vi hos varandra.

Xin Nian Kuai Le

Xin Nian Kuai Le betyder (förhoppningsvis) Gott Nytt (Kinesiskt) År. Det är alltid lite svårt att tyda transkriberingen och lite oroligt att man skriver något helt tokigt. I vilket fall går vi idag in i Hästens år, ett år som verkar vara bra på många sätt.

För att fira passar jag på att tipsa om ett par böcker med kinesisk anknytning. Kina berättar: Solskenet i munnen är en fantastiskt varierad novellsamling med noveller av tio olika författare. Novellerna speglar dagens aktuella litteratur i Kina, alla författarna är födda strax före eller under kulturrevolutionen. Flera av novellerna speglar unga flickor och kvinnors situation i Kina, dessa är min favoriter.

I bilderboken Jordbarn, himmelsbarn får vi lära känna en liten flicka som älskar det mesta här i livet. I början av boken berättar flickan om sin kärlek till solen, månen och stjärnorna, i slutet har turen kommit till jorden, pappa och mamma. Varje uppslag innehåller en kort, vacker, poetisk text och den mest fantastiska illustration man kan föreställa sig. Bilderna föreställer kinesiska tecken, de är rikt smyckade och väcker både barnets och den vuxnes lust att läsa mer.

Nytt i bokhyllan

Två bokpaket låg det i postlådan idag, en underbar dag med andra ord. Ett ganska tunt brunt paket innehåller en av årets efterlängtade recensionsböcker - Marias testamente av Colm Tóibín. Jag har inte läst något av Tóibín tidigare, men hört desto mer positiva kommentarer. Och berättelsen om Jesu mor tror jag kan passa mig.

Det andra paketet var från Adlibris och innehöll en bok dottern ska ge bort i present. För att den inte skulle behöva resa ensam passade jag också på att fylla på mitt eget bokförråd. Jag har ju länge planerat att läsa något av Sara Lidman och den fina, billiga pocketutgåvan av Bära mistel kunde jag inte motstå. Dessutom föll jag handlöst för titeln på en bok, vars författare jag inte alls känner till, Sapfos tvillingar av Vendela Fredricson. Efter att ha läst den beskrivande texten var jag helt enkelt tvungen att införskaffa denna bok. Har någon av er läst den?

 

Spökryttarna från Ordebec

Spökryttarna från Ordebec av Fred Vargas, utgiven av SEKWA, 2013, översättning av Marianne Öjerskog

Det är när jag har läser den här typen av bok som jag inser att det är helt fel att säga att jag inte gillar deckare eller spänningsböcker. För det gör jag ju - om de är nog bra. Och Vargas böcker är definitivt intressanta, spännande och roliga. Fred Vargas är historiker och medeltidsarkeolog och hennes böcker präglas av ett omfattande historiskt kunnande. Flera av Kommissarie Adamsbergs kollegor är väl bevandrade i det mesta och tycker dessutom om att briljera. Adamsberg själv är dock tankspridd och tämligen tröglärd, men han löser de mest kluriga deckargåtar på ett intuitivt sätt. En av de saker jag gillar skarpt i Vargas böcker är just beskrivningarna av de mycket udda personlighetstyperna i Adamsbergs grupp.

Spökryttarna från Ordebec gör entré i handlingen när en gammal dam dyker upp i Paris och vill ha hjälp av Adamsberg med ett knivigt problem. Situationen underlättas inte av att hon dessutom inte heller vill berätta så mycket. Men till slut får Adamsberg klart för sig att damens synska dotter har sett tordönsjakten - de ryttare som förebådar ond, bråd död bland traktens ondskefulla varelser. Trots att Ordebec ligger långt utanför Adamsbergs jurisdiktion faller sig saker så att det till slut blir han som får i uppdrag att utreda fallet. Men innan det går att bringa klarhet i ärendet kommer flera mord och mordförsök att inträffa. Förutom själva fallet måste Adamsberg även hantera en till synes förrymd pyroman, en torterad duva och ett nyblivet faderskap. Här finns inte en tråkig stund, vare sig för Adamsberg eller läsaren.

Jag har funderat en del över varför jag gillar Vargas böcker, när jag i ärlighetens namn ogillar en del av de svenska deckarförfattarna. En del av svaret handlar nog om hur författaren helt fokuserar på, kanske till och med hänger sig åt, sin berättelse. Många svenska författare väver in samtidsskildringar och samhällskritik i sina berättelser, vilket jag faktiskt inte alls gillar. Förstå mig rätt, jag tycker mycket om samhällsengagemang, men i många deckarförfattares händer blir kritiken bara så urvattnad. Vem tycker inte att vi ska ha mer personal på äldreboenden, typ. Nej, då gillar jag bättre de tidlösa - emellanåt övernaturliga - problem som Adamsberg tampas med.

Sammantaget är Vargas böcker om kommissarie Adamsberg intelligenta, spännande och humoristiska bladvändare.