# Lyckliga Moskva - Andrej Platonov
# Viviane Élisabeth Fauville - Julia Deck
# Levande och döda i Winsford - Håkan Nesser
Mängdmässigt sett den sämsta månaden på år och dag. Men vilka bra böcker!
Nessers deckare är en av hans bästa och den mest skrämmande jag läst av honom. Jag vågade inte läsa på kvällen utan blev tvungen att sträckläsa på dagtid.
Decks historia är en suggestiv berättelse där man inte kan känna sig riktigt säkert på något - fantastiskt bra.
Platonovs bok om symbolen för den lyckade ryska kommunismen är en ganska udda berättelse som fyller mig med vemod.
söndag 3 november 2013
lördag 2 november 2013
Så blir du snuskigt rik i det snabbväxande Asien
Såg ni Mohsin Hamid i förra månadens Babel? Om inte tycker jag verkligen att ni ska göra det, han berättar så fint om hur han ser på livet, sina böcker och sina läsare. I Så blir du... försöker Hamid sammanfoga en modern "hur man blir rik-bok" med sufisk poesi, d v s med en kärleksberättelse. Hamid beskriver alla sina tre böcker som kärleksromaner i någon form, i Så blir du... är syftet att utforska relationen mellan kärlek och ägande. När Hamid pratar om kärlek blir jag alldeles varm i hjärteroten, särskilt när han berättar om förälskelsen mellan dottern och hennes farfar. Vidare berättar Hamid att målet med hans skrivande är att nå dem som inte vanligtvis läser "finlitteratur". Därför skriver han roligt och kort. Det finaste omdömet han fått av en läsare i Pakistan är: "det är den enda bok jag läst". Jag har tidigare läst och hyllat författarens Den ovillige fundamentalisten, Så blir man ... är en helt annan typ av bok, men den är definitivt lika läsvärd.
Huvudpersonen föds i en mycket fattig familj på landsbygden i ett land som kan vara Pakistan. Det är bara med nöd och näppe han överlever diverse sjukdomar och nödlägen under de tidiga barndomsåren. Tack vare att familjen flyttar till stan förändras framtidutsikterna och så länge pojken följer de uppmaningar han får i texten går allt hans väg. Och pojken gör de mesta rätt, han följer lydigt uppmaningar som: ”undvik idealister”, ”var beredd att ta till våld” och ”bli inte kär”. Eller nja, det är väl kanske lite tveksamt om han verkligen undviker att bli kär. Kanske är det snarare så att han blir kär i någon som i sin tur följer uppmaningar om att se till att lyckas, bli rik och berömd. Sakta men säkert bygger huvudpersonen upp sin affärsrörelse och visst måste man säga att han blir både rik och framgångsrik. Men hur lycklig blir han av detta?
Texten är skriven som en självhjälpsbok där huvudpersonen i varje kapitel överöses av "goda" råd uttryckta i du-form. I 12 steg når du lycka och rikedom och du följer dessa råd. Precis som Hamid avsett är texten lättläst och passar både den vane och den mer ovane läsaren. Det här är dessutom en av de mest originella och mest skruvade romaner jag läst. Man asgarvar åt dråpliga händelser, nickar instämmande åt vassa formuleringar, gråter över en galen värld och förförs av en underbart vacker kärlekshistoria.
Mohsin Hamid är en författare jag tycker att alla verkligen borde läsa, han har något klokt att säga och han gör det på ett underhållande sätt. Missa inte!
Andra som läst är och dagarna går, svd.
fredag 1 november 2013
Jorden Runt IV - Asien
Det är redan dags för etapp tre, jag har lite svårt att hänga med. Nu är det dags för Asien, en av mina favoritvärldsdelar. Den enda bok jag läst innan vår resa är Vitlöksballaderna, jag hoppas verkligen hinna läsa ett par, tre av de andra under november. Flera av böckerna är relativt tunna (till sidantal), Vitlöksballaderna är säkerligen den mest krävande. Men den är bra! Beskrivningarna är som vanligt lånade av förlagen/bokhandeln.
Susan Abulhawa -
Morgon i Jenin (Palestina)
Susan Abulhawa gestaltar de mänskliga aspekterna på en av vår tids mest svårbearbetade politiska konflikter och visar på varje människas behov av ett hemland, sammanhang och trygghet.
Palestina 1940. Olivodlaren Yehya Abulheja lever som hans förfäder gjort före honom med sin familj i den rofyllda byn Ein Hod. Men när staten Israel utropas 1948 krossas friden i Ein Hod för all framtid och samtliga invånare tvingas bort ifrån sina fädernehem och flyttas till ett flyktingläger i Jenin. Yehya tvingas fly med sin hustru Basima och deras vuxna söner Hasan och Darweesh. Under flykten rycks Yehyas barnbarn Ismael ur sin mor Dalias famn av en judisk soldat som överlämnar gossen i gåva till sin svårt traumatiserade hustru, en överlevare från Förintelsen. Lille Ismael växer upp som David Avaram och kommer som israelisk soldat att slåss mot sin biologiska familj.
I flyktinglägret i Jenin föder Hasans hustru Dalia ytterligare ett barn, dottern Amal som är bokens egentliga berättare. Amal överlever med nöd och näppe sexdagarskriget 1967 gömd i ett skyddsrum och hamnar så småningom i en flickskola i östra Jerusalem där hon får sin utbildning, för alltid skild från sin familj. När den israelisk-palestinska konflikten når sitt crescendo 1982 förlorar Amal i stort sett alla hon älskar i kriget i Libanon. Hon tvingas fly till USA och uppfostrar på egen hand sin nyfödda dotter Sara och skapar sig en egen tillvaro.
När Amal, många år senare, får besök i USA av en israelisk man vid namn David, på jakt efter sin rätta identitet, knyts de lösa trådarna i väven ihop och hon väljer att återvända till Mellanöstern med sin dotter. Tillsammans upptäcker de ett splittrat hemland som kanske aldrig mer blir sig likt.
Zeina Abirached - Svalornas lek: Dö, Resa, Återvända - (Libanon)
Svalornas lek är en självbiografisk serieroman från inbördeskrigets Beirut. Zeina Abirached växte upp bara några meter från demarkationslinjen, en plats där granatbeskjutning, utegångsförbud och grannar som dödades var en självklar del av vardagen. För att skydda barnen från krigets verklighet försökte Zeinas föräldrar göra händelserna runt omkring till en spännande saga, eller en lek. Men ibland kom verkligheten alltför nära. Svalornas lek utspelar sig under en enda natt, i hallen till Zeinas barndomshem. I detta lilla rum, som är hyreshusets säkraste plats, har alla grannar tagit skydd undan de plötsligt uppblossande striderna. Här berättar de sina historier, visar sin sorg och skräck samtidigt som de gör allt för att upprätthålla den krackelerande illusionen av vardag inför Zeina och hennes lillebror, vars föräldrar fångats i granatregnet på väg hem.
I starka, kontrastrika teckningar som jämförts med Marjane Satrapis hyllade Persepolis blottlägger Zeina Abirached en liten bit av krigets vardag. Här finns ingen storpolitik, inga truppförflyttningar och ingen senti-mentalitet. Bara en önskan om att det ska ta slut och att alla ännu ska vara vid liv när morgonen kommer.
Mo Yan - Vitlöksballaderna - (Kina)
Bönderna i Paradisets län har länge levt under svåra omständigheter. Regeringen har uppmanat dem att odla vitlök, men överproduktion gör snart grödan osäljbar. Bönderna kan bara med smärta se på när skörden ruttnar på fälten under den gassande solen. Missnöjet exploderar i ett våldsamt upplopp. I den skoningslösa våg av massarresteringar som följer krossas familjer, vänner och älskande.
Vitlöksballaderna är en brutal och förgörande vacker roman, om en grupp bönders uppror mot den korrupta och maktfullkomliga kinesiska byråkratin under åttiotalet. Med sin säregna stil skapar Mo Yan en värld som flödar över av dofter, smaker och synintryck, där de allra grymmaste handlingar skildras med samma självklarhet som en älskandes smekning.
Mo Yan (pseudonym för Guan Moye) är född 1955 och uppvuxen i Gaomi i Shandongprovinsen i nordöstra Kina. Mo Yans verk har översatts till ett dussintal språk och han är i dag en av Kinas mest framstående och lästa författare. Det internationella genombrottet kom med romanen Det röda fältet (1997), som väckte sensation när den gavs ut i Kina 1987 och även har filmatiserats. Mo Yans böcker utspelar sig i ett på samma gång vackert och störande universum. I flera romaner återvänder han till sin hemtrakt på den kinesiska landsbygden, Gaomi härad, som han i Det röda fältet beskriver som »den vackraste och fulaste, vanligaste och ovanligaste, heligaste och mest depraverade, mest heroiska och uslaste, mest stordrickande och hetast älskande platsen i hela världen«.
Mo Yan tilldelades Nobelpriset i litteratur 2012.
Kim Thúy - Mãn (Vietnam)
Mãn är en kvinnas kärleksförklaring till de kvinnor som i tur och ordning födde henne, gav henne mat och uppfostrade henne. Som nyfödd övergavs hon av en tonåring i trädgården till ett buddistiskt tempel som låg högt uppe på en flodbank vid en av Mekongflodens slingrande tentakler. En nunna tog hand om henne och livnärde henne på risvatten och bröstmjölk från en kvinna i området, innan hon lämnade henne vidare till ytterligare en kvinna som var lärarinna på halvtid och spion på heltid.
Mãn är också en berättelse om snedvriden kärlek, en kärlek som måste tystas ner och aldrig får flöda fritt; en kärlek som inte får präntas in i minnen och historier. Men på en plats långt bortom tropisk hetta, där skira snöflingor sakta singlade ner, fanns en enkel och oförställd kärlek. En vanlig kärlek född ur ett vanligt möte med en vanlig man, något som för henne var mycket ovanligt. Om Ru handlade om att lära sig att överleva, är Mãn ett utforskande av kärleken.
Mãn betyder "full av lycka" eller "att det inte finns något mer att längta efter", eller "att alla önskningar har gått i uppfyllelse".
Kim Thúy lämnade Vietnam som båtflykting 1978, tio år gammal. I dag är hon bosatt i Montreal med sin make och deras två barn. Kim Thúy har arbetat som översättare, advokat och krögare. Hennes debut Ru blev en fantastisk succé i Quebec 2009 och tilldelades Kanadas finaste litteraturpris, Governor Generals Award, och det franska Grand Prix RTL-LIRE 2010. Sedan dess har Ru översatts till närmare tjugo språk och utgavs på svenska 2011 av Sekwa. Även här möttes både boken och Kim Thúy av ett entusiastiskt mottagande. Mãn är hennes tredje roman och den fick stor uppmärksamhet när den släpptes i Kanada i april 2013.
Atiq Rahimi - Jord och aska (Afghanistan)
Jord och aska engagerar på ett djupt mänskligt plan, och utplånar därmed gränser och geografiska avstånd som bara skönlitteratur förmår göra. HD
"Boken Jord och aska är rörande. Den visar sorgen så sann, som ett ödsligt tillstånd, ett öde land. I den akuta sorgen är människan borta från sig själv, slagen i spillror, utanför livet, fastän hon tvingas underkasta sig levandet. Det är lidande, det är smärta. Som märkvärdigt nog går att skildra." DN
En gripande berättelse som utspelar sig i Afghanistan under den sovjetiska ockupationen. Dastaguir, och hans sonson Yassin reser från sin hemby för att söka upp Yassins far som är gruvarbetare i en annan del av landet. Bakom sig lämnar de en utplånad by och alla deras familjemedlemmar är döda. På nätterna drömmer Dastaguir om livet i byn som gått förlorat, på dagarna oroar han sig för sin sonson som är döv efter en granatattack. Yassin är svårt chockad av allt han fått genomleva och tror att soldaterna har stulit alla världens ljud.
Boken filmatiserades 2004, i regi av författaren och belönades vid filmfestivalen i Cannes.
Atiq Rahimi kommer från Afghanistan, men lämnade sitt hemland under Sovjets ockupation och har sedan dess främst varit bosatt i Frankrike. Hans förra roman Tålamodets sten belönades med Prix Goncourt.
Susan Abulhawa gestaltar de mänskliga aspekterna på en av vår tids mest svårbearbetade politiska konflikter och visar på varje människas behov av ett hemland, sammanhang och trygghet.
Palestina 1940. Olivodlaren Yehya Abulheja lever som hans förfäder gjort före honom med sin familj i den rofyllda byn Ein Hod. Men när staten Israel utropas 1948 krossas friden i Ein Hod för all framtid och samtliga invånare tvingas bort ifrån sina fädernehem och flyttas till ett flyktingläger i Jenin. Yehya tvingas fly med sin hustru Basima och deras vuxna söner Hasan och Darweesh. Under flykten rycks Yehyas barnbarn Ismael ur sin mor Dalias famn av en judisk soldat som överlämnar gossen i gåva till sin svårt traumatiserade hustru, en överlevare från Förintelsen. Lille Ismael växer upp som David Avaram och kommer som israelisk soldat att slåss mot sin biologiska familj.
I flyktinglägret i Jenin föder Hasans hustru Dalia ytterligare ett barn, dottern Amal som är bokens egentliga berättare. Amal överlever med nöd och näppe sexdagarskriget 1967 gömd i ett skyddsrum och hamnar så småningom i en flickskola i östra Jerusalem där hon får sin utbildning, för alltid skild från sin familj. När den israelisk-palestinska konflikten når sitt crescendo 1982 förlorar Amal i stort sett alla hon älskar i kriget i Libanon. Hon tvingas fly till USA och uppfostrar på egen hand sin nyfödda dotter Sara och skapar sig en egen tillvaro.
När Amal, många år senare, får besök i USA av en israelisk man vid namn David, på jakt efter sin rätta identitet, knyts de lösa trådarna i väven ihop och hon väljer att återvända till Mellanöstern med sin dotter. Tillsammans upptäcker de ett splittrat hemland som kanske aldrig mer blir sig likt.
Svalornas lek är en självbiografisk serieroman från inbördeskrigets Beirut. Zeina Abirached växte upp bara några meter från demarkationslinjen, en plats där granatbeskjutning, utegångsförbud och grannar som dödades var en självklar del av vardagen. För att skydda barnen från krigets verklighet försökte Zeinas föräldrar göra händelserna runt omkring till en spännande saga, eller en lek. Men ibland kom verkligheten alltför nära. Svalornas lek utspelar sig under en enda natt, i hallen till Zeinas barndomshem. I detta lilla rum, som är hyreshusets säkraste plats, har alla grannar tagit skydd undan de plötsligt uppblossande striderna. Här berättar de sina historier, visar sin sorg och skräck samtidigt som de gör allt för att upprätthålla den krackelerande illusionen av vardag inför Zeina och hennes lillebror, vars föräldrar fångats i granatregnet på väg hem.
I starka, kontrastrika teckningar som jämförts med Marjane Satrapis hyllade Persepolis blottlägger Zeina Abirached en liten bit av krigets vardag. Här finns ingen storpolitik, inga truppförflyttningar och ingen senti-mentalitet. Bara en önskan om att det ska ta slut och att alla ännu ska vara vid liv när morgonen kommer.
Bönderna i Paradisets län har länge levt under svåra omständigheter. Regeringen har uppmanat dem att odla vitlök, men överproduktion gör snart grödan osäljbar. Bönderna kan bara med smärta se på när skörden ruttnar på fälten under den gassande solen. Missnöjet exploderar i ett våldsamt upplopp. I den skoningslösa våg av massarresteringar som följer krossas familjer, vänner och älskande.
Vitlöksballaderna är en brutal och förgörande vacker roman, om en grupp bönders uppror mot den korrupta och maktfullkomliga kinesiska byråkratin under åttiotalet. Med sin säregna stil skapar Mo Yan en värld som flödar över av dofter, smaker och synintryck, där de allra grymmaste handlingar skildras med samma självklarhet som en älskandes smekning.
Mo Yan (pseudonym för Guan Moye) är född 1955 och uppvuxen i Gaomi i Shandongprovinsen i nordöstra Kina. Mo Yans verk har översatts till ett dussintal språk och han är i dag en av Kinas mest framstående och lästa författare. Det internationella genombrottet kom med romanen Det röda fältet (1997), som väckte sensation när den gavs ut i Kina 1987 och även har filmatiserats. Mo Yans böcker utspelar sig i ett på samma gång vackert och störande universum. I flera romaner återvänder han till sin hemtrakt på den kinesiska landsbygden, Gaomi härad, som han i Det röda fältet beskriver som »den vackraste och fulaste, vanligaste och ovanligaste, heligaste och mest depraverade, mest heroiska och uslaste, mest stordrickande och hetast älskande platsen i hela världen«.
Mo Yan tilldelades Nobelpriset i litteratur 2012.
Mãn är en kvinnas kärleksförklaring till de kvinnor som i tur och ordning födde henne, gav henne mat och uppfostrade henne. Som nyfödd övergavs hon av en tonåring i trädgården till ett buddistiskt tempel som låg högt uppe på en flodbank vid en av Mekongflodens slingrande tentakler. En nunna tog hand om henne och livnärde henne på risvatten och bröstmjölk från en kvinna i området, innan hon lämnade henne vidare till ytterligare en kvinna som var lärarinna på halvtid och spion på heltid.
Mãn är också en berättelse om snedvriden kärlek, en kärlek som måste tystas ner och aldrig får flöda fritt; en kärlek som inte får präntas in i minnen och historier. Men på en plats långt bortom tropisk hetta, där skira snöflingor sakta singlade ner, fanns en enkel och oförställd kärlek. En vanlig kärlek född ur ett vanligt möte med en vanlig man, något som för henne var mycket ovanligt. Om Ru handlade om att lära sig att överleva, är Mãn ett utforskande av kärleken.
Mãn betyder "full av lycka" eller "att det inte finns något mer att längta efter", eller "att alla önskningar har gått i uppfyllelse".
Kim Thúy lämnade Vietnam som båtflykting 1978, tio år gammal. I dag är hon bosatt i Montreal med sin make och deras två barn. Kim Thúy har arbetat som översättare, advokat och krögare. Hennes debut Ru blev en fantastisk succé i Quebec 2009 och tilldelades Kanadas finaste litteraturpris, Governor Generals Award, och det franska Grand Prix RTL-LIRE 2010. Sedan dess har Ru översatts till närmare tjugo språk och utgavs på svenska 2011 av Sekwa. Även här möttes både boken och Kim Thúy av ett entusiastiskt mottagande. Mãn är hennes tredje roman och den fick stor uppmärksamhet när den släpptes i Kanada i april 2013.
Jord och aska engagerar på ett djupt mänskligt plan, och utplånar därmed gränser och geografiska avstånd som bara skönlitteratur förmår göra. HD
"Boken Jord och aska är rörande. Den visar sorgen så sann, som ett ödsligt tillstånd, ett öde land. I den akuta sorgen är människan borta från sig själv, slagen i spillror, utanför livet, fastän hon tvingas underkasta sig levandet. Det är lidande, det är smärta. Som märkvärdigt nog går att skildra." DN
En gripande berättelse som utspelar sig i Afghanistan under den sovjetiska ockupationen. Dastaguir, och hans sonson Yassin reser från sin hemby för att söka upp Yassins far som är gruvarbetare i en annan del av landet. Bakom sig lämnar de en utplånad by och alla deras familjemedlemmar är döda. På nätterna drömmer Dastaguir om livet i byn som gått förlorat, på dagarna oroar han sig för sin sonson som är döv efter en granatattack. Yassin är svårt chockad av allt han fått genomleva och tror att soldaterna har stulit alla världens ljud.
Boken filmatiserades 2004, i regi av författaren och belönades vid filmfestivalen i Cannes.
Atiq Rahimi kommer från Afghanistan, men lämnade sitt hemland under Sovjets ockupation och har sedan dess främst varit bosatt i Frankrike. Hans förra roman Tålamodets sten belönades med Prix Goncourt.
Fjärde riket
Det händer inte särskilt ofta nu för tiden att jag avstår sömn för att läsa klart, men så blev det i natt. För jag kunde helt enkelt inte lägga ifrån mig Fjärde riket innan jag kommit till sista sidan. Den här berättelsen är framför allt oerhört spännande och mycket provocerande. De frågeställningar som tas upp är de gamla klassiska; helgar ändamålen medlen? Kan en diktator stå som garant för att demokratiska beslut genomförs? Kan man använda sig av Hitlers manipulativa modell för att förändra något till det bättre?
Det är i alla fall vad femtonåriga Blenda försöker göra. Hon kommer nyinflyttad till staden och börjar på Ängholmsskolan, där hon snabbt upptäcker att skolan totalt kontrolleras av den supersnygga, bitchiga Hedvig. Hedvig bestämmer vilka som får vara med i gänget och hon bestämmer vilka som ska stötas ut. Blenda gör ett försök att bli accepterad, men misslyckas fullständigt. I samband med att hon och två andra tjejer studerar Hitlers väg till makten väcks tanken att imitera hans tillvägagångssätt. Med hjälp av den godhjärtade, sorgsna LSD och Penny, flickan som blir en kopia av sina vänner, genomför hon ett kuppförsök - och misslyckas. Men vid andra försöket blir resultatet ett annat, plötsligt lyssnar hela skolan, inklusive skolledningen, på de tre tjejerna. Kan något gott komma ur detta?
”Såklart var Hitler ett svin”, säger Blenda till Penny och LSD när hon försöker beskriva sin idé för dem. "Men vi ska inte ta hans idéer. Det handlar inte om vad han sa, utan hur han sa det." Hitler var en tönt, men han fick alla att lyssna. "Och om han lyckades skapa ett nytt rike så borde väl vi åtminstone klara av att ta över klassen" (s 97f).
Berättelsen om Blenda och skolans hierarkier har givetvis många likheter med de typiska amerikanska filmerna om nördar som ger igen och blir populära. Skillnaden är dock att Nygren har skrivit en bok som är mer komplex och ifrågasättande. Det är inte så enkelt att veta vem man ska "heja" på. Om boken hade varit riktad till vuxna hade jag velat ha ytterligare några lager, men som tonårsbok uppfattar jag Nygrens bok som "lagom" utmanande. Det här är helt enkelt en berättelse om gruppdynamik som säkerligen är lättare för många av dagens tonåringar att relatera till än till Flugornas herre. Vill man ha lite mer svärta kan läsningen tematiskt gärna kompletteras med Intet av Janne Teller.
Fjärde riket har många drag som placerar den någonstans mellan en realistisk berättelse och en ond saga. En del av huvudkaraktärerna är ensidigt skildrade, de vuxnas flathet är lite väl överdriven och berättelsen innehåller en del riktigt skruvade moment. Som jag uppfattar det är detta dock inte någon nackdel, maktens mekanismer framträder tydligare mot en något stiliserad bakgrund.
Sammantaget är Fjärde riket en suggestiv bladvändare som ställer frågor om makt och godhet/ondska på ett sätt som säkerligen tilltalar och engagerar många ungdomar. Läs boken tillsammans med dem.
onsdag 30 oktober 2013
En herrgårdssägen - serieversionen
Eftersom En herrgårdssägen är en av mina favoritselmor var det med både lust och tvekan jag började läsa serieversionen. Det första som slog mig var att hela serien var sepiatonad, vilket jag inte var förberedd på. Men efter att ha bläddrat lite kändes det faktiskt alldeles rätt. Om vi så här direkt ska fokusera på det bildmässiga måste jag säga att seriefieringen överträffade mina förväntningar. Sepiatoningen ger en lite dyster gammaldags stämning, för övrigt är bilderna både detaljerade och uttrycksfulla. Drömmar återges med lite mer krusiduller medan verkligheten (i den mån man nu verkligen alltid kan skilja dessa åt) är realistiskt gestaltad. Den enda bild som inte stämde överens med min inre var den av Fru Sorg, för mig är hon mer mänsklig.
Berättelsemässigt följer Ivarssons version ursprungsberättelsen mycket troget. Detta innebär att även serieversionen innehåller ganska mycket text. Utan att verkligen ha jämfört texten med Selmas upplever jag den som trogen förlagan. Det finns helt enkelt inga "fel" att irritera sig på.
En herrgårdssägen är en kärlekssaga om den unge Gunnar Hede och Ingrid. Gunnar studerar på universitetet i Uppsala och planerar att därefter återvända hem som brukspatron på familjegården Munkhyttan. Gunnar är inte medveten om att familjen kommit på obestånd och riskerar att förlora gården. I stället för att studera ägnar han sig åt att spela fiol. När Gunnar uppdagar sanningen om familjens ekonomiska situation överger han studierna och ger sig ut att tjäna pengar som gårdfarihandlare. Han köper en flock getter för att sälja vidare, men dessa dör under svåra lidanden i en snöstorm. Detta sätter djupa spår hos Gunnar. Då fästmön strax därefter slår upp förlovningen förlorar Gunnar förståndet. Den föräldralösa Ingrid växer upp i ett kärlekslöst fosterhem. Hon bär på minnet av hur hon en gång träffade en underbar student som såg henne djupt i ögonen och förstod henne. Ingrid blir alltmer olycklig och apatisk, till slut är hennes tillstånd så allvarligt att hon för omgivningen tycks vara död. Den tokige "Getabocken" räddar Ingrid ur hennes grav, där hon ligger skendöd. Då Ingrid slutligen förstår att "Getabocken" är hennes älskade Gunnar lyckas hon med kärlekens makt frigöra honom från det mörker som omger hans själ.
Som så ofta skildrar Selma i berättelsen om Gunnar och Ingrid kärlekens styrka där de båda ömsesidigt räddar varandra. Även teman som kreativitet, konstnärskap och vikten av att erövra sina minnen och skapa sammanhang ges stort utrymme i berättelsen. Allt detta återfinns fint gestaltat även i Ivarssons version av berättelsen.
Sammantaget är serieversionen av En herrgårdssägen helt enkelt en fantastisk bearbetning av en underbar saga. Jag hoppas att den kan finna vägen till personer som av olika skäl drar sig för att läsa klassiker "på vanligt sätt".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)