På Marcia Blaines traditionella flickskola i mellankrigstidens Edinburgh arbetar den allt annat än traditionella lärarinnan Miss Jean Brodie. Hon undervisar flickorna utifrån egna värderingar och genom att dela med sig av privata detaljer ur sitt eget liv. På ett målmedvetet sätt samlar Miss Brodie de allra bästa flickorna, "la crème de la crème", runt sig som hängiven publik. Undervisningen sker utifrån principen: "Konsten och religionen kommer först, sedan filosofin, sist naturvetenskapen. Det är ordningen på de viktiga ämnena i livet, de är ordnade efter sin betydelse" (sidan 37). Miss Brodie är en passionerad kvinna i sina bästa år och hon har kärleksaffärer med två av skolans manliga lärare. Hennes ambition är att vara en modern förebild för flickorna i Brodie-gänget och det lyckas hon sannerligen med. Deras lojalitet med Miss Brodie är orubblig. Till och med den flicka som slutligen förråder Miss Brodie verkar ha varit förutbestämd att göra så.
Vad driver egentligen Miss Brodie? Själv skulle hon naturligtvis sagt att det var omtanke om flickornas framtid. Som läsare blir man snabbt uppmärksam på Miss Brodies narcissistiska karaktärsegenskaper och kanske tenderar man att enbart betrakta Miss Brodie som manipulativ och egocentrisk. Mer intressant blir det om man försöker foga samman de olika delarna till en mer nyanserad helhet. Vem var egentligen Miss Brodie? Det finns fler luckor än svar i texten, vilket gör mig nyfiken. Själv har jag således fantiserat ihop en passande bakgrund som förklarar hennes agerande och en bok som får igång min fantasi är i mitt tycke en bra bok.
"Hon hyste inget tvivel om, och lät var och en veta att hon inte hyste något tvivel om, att Gud stod på hennes sida vad hon än företog sig och därför hade hon ingen svårighet att delta i gudstjänsten eller någon känsla av hyckleri, trots att hon under denna tid låg med sångläraren. Precis som omåttliga skuldkänslor kan driva människor till omåttlig aktivitet, så drevs Miss Brodie av en omåttlig brist på skuldkänslor." (sidan 105)Stämningen i berättelsen om Miss Brodie och hennes gäng är kvick, humoristisk och romantisk. Språket är elegant, fyllt av oväntade utvikelser och överraskande vändningar. Den här beskrivningen av stämningen och språket skulle lika gärna kunna vara en beskrivning av Miss Brodie själv. Texten, innehållet och personporträttet i den här romanen bildar en sammanhängande enhet som förstärker läsarens upplevelse att ha vistats i en svunnen värld under några timmar.
Fler som skrivit om Miss Brodie är: Butter tar ordet, Böcker, böcker, böcker.