tisdag 23 augusti 2011
Var finns heimat?
Om "heimat" - hemmet - kommer Herta Müller, Péter Nádas och Aris Fioretos att samtala, under en efterlängtad programpunkt på Bokmässan. Var finns vårt hem? I ett geografiskt område, i språket eller någon annanstans? För att förbereda mig inför detta seminarium ska jag försöka läsa de tre författarna. Herta Müllers Hjärtdjur har jag läst sedan tidigare, hennes debutbok Flackland kommer inom kort ut, den vill jag så gärna läsa. Péter Nádas är en ny bekantskap för mig, hans roman Fotograferingens vackra historia ligger nu högst upp i min läshög. Efter att ha läst en del recensioner tycker jag mig förstå att han snart väntas få det pris Herta redan erhållit. Fast det är ju inte så länge sedan priset gick till en ungrare. Aris Fioretos har jag faktiskt heller inte ännu läst. Den siste greken är jag mycket nyfiken på.
Etiketter:
Bokmässan,
Litteratur Europa
måndag 22 augusti 2011
Tematrio - Skolmiljöer
1. Ondskan av Jan Guillou är en delvis självbiografisk roman som skildrar olika former av förtryck och misshandel. Den unge Erik misshandlas av sin styvfar och utsätts för pennalism på den fina internatskolan. Våldet och förtrycket tycks vara oundvikligt. Mycket obehaglig och bra skildring av unga människors utsatthet.
2. Djur av J C Oates handlar om Gillian, som studerar på college och är förälskad i den karismatiske läraren Andre Harrow, gift med en exotisk konstnär, Dorcas. Både Dorcas och maken dyrkar "det djuriska", och lockar mängder med kvinnliga studenter att tänja på gränserna för det tillåtna. Intressant, obehaglig skildring av en unga flickors utsatthet.
3. Som motvikt till ovanstående obehagliga skildringar kan man läsa böckerna om Harry Potter. Jag har läst dem ett flertal gånger och gillar verkligen miljön på Hogwarts. Än har jag inte sett den sista filmen, hur var den?
"Instruktioner"
Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
Etiketter:
Tematrio
lördag 20 augusti 2011
Nobelkandidatutmaningen
Det var meningen att jag skulle läsa en massa blivande Nobelpristagare under sommaren. Det blev inte så. Det blev inte mycket läst alls. Den enda roman på listan, som jag lyckats läsa under sommaren, är Oscar & Lucinda av australiensiske Peter Carey. Det var en ovanlig, men rätt bra bok. Tyvärr lästes den i samband med att jag drabbades av bloggtrötthet, så det finns inget inlägg om den. Två Nobelprisvärdiga författare, som inte finns med på listan, har jag dock läst i sommar: Nicole Krauss och Jenny Erpenbeck. Av Nicole Krauss har jag läst Kärlekens historia och Det stora huset (recension kommer när jag lyckas skriva något vettigt). Av den mer okända Jenny Erpenbeck har jag läst och faktiskt dessutom skrivit om Historien om det gamla barnet, en ovanlig, fascinerande, poetisk berättelse om en flicka som inte vill bli vuxen. Ko Un hade jag verkligen tänkt läsa, men jag fick inte tag på den bok jag ville ha. Hoppas att han inte får priset förrän nästa år. Paul Auster och Haruki Murakami hoppas jag fortfarande att jag kommer att hinna läsa innan oktober. Jag har dock upptäckt en rejäl fadäs, på listan över Nobelpriskandidaterna saknas Nawal El Saawadi! Det är ju fullständigt oacceptablt. Hon är nu tillagd, med länk till recensionen av den fantastiska romanen Den stulna romanen.
Hur gick det för er andra i Nobelkandidatutmaningen? Läst något bra?
Olästa
Tomas Tranströmer
Ko Un
Don DeLillo (Falling man)
Claudio Magris (I blindo)
Adonis
Haruki Murakami (Norwegian wood)
Thomas Pynchon
Gitta Sereny
Javier Marias (Alla själar)
Paul Auster (New York trilogin, Illusionernas bok, Dårskaper i Brooklyn)
Ngugi wa Thiong'o
Lästa
Assia Djebar (Sultanbrudens skugga)
Nawal El Saadawi (Den stulna romanen)
Philip Roth (Envar)
Joyce Carol Oates (Djur, Mörkt vatten)
Margaret Atwood (Alias Grace, Den blinde mördaren, Kattöga, Penelopiaden, Rövarbruden)
Alice Munro (Kärlek, vänskap, hat, Nära hem)
Milan Kundera (Varats olidliga lätthet)
Amos Oz (En berättelse om kärlek och mörker, Hur man botar en fanatiker)
Chinua Achebe (Allt går sönder)
A.B. Yehoshua (Kvinnan i Jerusalem)
Per Petterson (Ut och stjäla hästar)
Ian McEwan (På Chesil Beach, Hetta, Lördag)
Michael Ondaatje (Anils skugga)
Salman Rushdie (Midnattsbarnen)
Cormac McCarthy (Vägen)
Nuruddin Farah (Adams revben)
Ismaïl Kadaré (Aprils frusna blommor)
Maryse Condé (Färden genom mangroven)
Peter Carey (Oscar & Lucinda)
Hur gick det för er andra i Nobelkandidatutmaningen? Läst något bra?
Olästa
Tomas Tranströmer
Ko Un
Don DeLillo (Falling man)
Claudio Magris (I blindo)
Adonis
Haruki Murakami (Norwegian wood)
Thomas Pynchon
Gitta Sereny
Javier Marias (Alla själar)
Paul Auster (New York trilogin, Illusionernas bok, Dårskaper i Brooklyn)
Ngugi wa Thiong'o
Lästa
Assia Djebar (Sultanbrudens skugga)
Nawal El Saadawi (Den stulna romanen)
Philip Roth (Envar)
Joyce Carol Oates (Djur, Mörkt vatten)
Margaret Atwood (Alias Grace, Den blinde mördaren, Kattöga, Penelopiaden, Rövarbruden)
Alice Munro (Kärlek, vänskap, hat, Nära hem)
Milan Kundera (Varats olidliga lätthet)
Amos Oz (En berättelse om kärlek och mörker, Hur man botar en fanatiker)
Chinua Achebe (Allt går sönder)
A.B. Yehoshua (Kvinnan i Jerusalem)
Per Petterson (Ut och stjäla hästar)
Ian McEwan (På Chesil Beach, Hetta, Lördag)
Michael Ondaatje (Anils skugga)
Salman Rushdie (Midnattsbarnen)
Cormac McCarthy (Vägen)
Nuruddin Farah (Adams revben)
Ismaïl Kadaré (Aprils frusna blommor)
Maryse Condé (Färden genom mangroven)
Peter Carey (Oscar & Lucinda)
Etiketter:
Läsutmaningar,
Nobelpriset
fredag 19 augusti 2011
Montedidio
Montedidio av Erri De Luca, utgiven av Elisabeth Grate Förlag, 2011
"I dag gör jag de första anteckningarna för att hålla reda på de nya dagarna. Jag går inte i skolan längre. Jag har fyllt tretton och pappa har satt mig i arbete. Det är som det ska vara, det är dags." (sidan 9). Bokens 13-åriga huvudperson börjar arbeta som snickarlärling hos den vänlige, underfundige snickarmästaren Errico. Pojken bor i det fattiga kvarteret Montedidio i Neapel, tillsammans med sin far och en svårt sjuk mor. Det är 1950-tal, livet präglas av fattigdom och utsatthet. Hos Errico arbetar även den judiske, puckelryggige skomakaren Rafaniello, en god man som förvarar sina änglavingar i puckeln och drömmer om att flyga till Jerusalem. I hyreshuset hemma finns den brådmogna, jämnåriga Maria, som inviger pojken i kärlekens härligheter, och fadern som kämpar för att hålla ihop familjen och på kvällstid lära sig italienska. I present av fadern har pojken fått en bumerang, varje dag tränar han på taket sin arm så att han till slut ska kunna låta bumerangen flyga.
Det här är en roman som speglar olika brytpunkter; barndomen relativa oskuld övergår i vuxenvärldens kravfyllda tillvaro samtidigt som berättelsen gradvis får fler och fler magiska, sagobetonade inslag. Vad som "egentligen" händer kan man tolka på olika sätt, vilket är en av bokens styrkor. Texten är poetisk och rymmer mycket ömhet, drömmar och längtan, samtidigt som den präglas av att berättarjaget ännu är ett barn.
Montedidio är en osentimental, gripande skildring av människans längtan efter närhet och en vacker, ömsint berättelse om den första spirande kärleken. Författaren skriver på ett nyanserat, respektfullt och inkännande sätt om de ungas starka känslor och romanen som helhet ger läsaren en känsla av hopp. Jag hoppas på fler översättningar av författaren.
"I dag gör jag de första anteckningarna för att hålla reda på de nya dagarna. Jag går inte i skolan längre. Jag har fyllt tretton och pappa har satt mig i arbete. Det är som det ska vara, det är dags." (sidan 9). Bokens 13-åriga huvudperson börjar arbeta som snickarlärling hos den vänlige, underfundige snickarmästaren Errico. Pojken bor i det fattiga kvarteret Montedidio i Neapel, tillsammans med sin far och en svårt sjuk mor. Det är 1950-tal, livet präglas av fattigdom och utsatthet. Hos Errico arbetar även den judiske, puckelryggige skomakaren Rafaniello, en god man som förvarar sina änglavingar i puckeln och drömmer om att flyga till Jerusalem. I hyreshuset hemma finns den brådmogna, jämnåriga Maria, som inviger pojken i kärlekens härligheter, och fadern som kämpar för att hålla ihop familjen och på kvällstid lära sig italienska. I present av fadern har pojken fått en bumerang, varje dag tränar han på taket sin arm så att han till slut ska kunna låta bumerangen flyga.
Det här är en roman som speglar olika brytpunkter; barndomen relativa oskuld övergår i vuxenvärldens kravfyllda tillvaro samtidigt som berättelsen gradvis får fler och fler magiska, sagobetonade inslag. Vad som "egentligen" händer kan man tolka på olika sätt, vilket är en av bokens styrkor. Texten är poetisk och rymmer mycket ömhet, drömmar och längtan, samtidigt som den präglas av att berättarjaget ännu är ett barn.
Montedidio är en osentimental, gripande skildring av människans längtan efter närhet och en vacker, ömsint berättelse om den första spirande kärleken. Författaren skriver på ett nyanserat, respektfullt och inkännande sätt om de ungas starka känslor och romanen som helhet ger läsaren en känsla av hopp. Jag hoppas på fler översättningar av författaren.
Etiketter:
Bokrecensioner,
Litteratur Europa,
Recensionsböcker
fredag 12 augusti 2011
Jag vann!
Jag brukar sällan vinna saker, men idag var det min tur att ha tur. Jag vann en bok jag länge velat läsa i Annikas utlottning. Boken är Karlstad zoologiska av Hanna Hellquist, en bok som utspelar sig i min hemstad. Om boken kan man på förlaget (Albert Bonniers) läsa följande:
"I begynnelsen var djuren. Hanna Hellquist minns alla djuren som pappa köpte, hittade, stal eller på annat sätt ramlade över och som fyllde varje millimeter av hennes barndom. Sköldpaddorna, trynsnoken, råttorna. Chinchillan, katterna, Ulrik (som var en apa). Mamma och pappa. Och så Göran (som är allergisk). Hanna H tar oss längre in i den värld vi så väl känner igen från hennes krönikor i DN. Till hjälp har hon sin knivskarpa blick för det djupast mänskliga och det djupt tragiskt manliga, sin exakta stil och slagfärdiga ton. Karlstad Zoologiska beskriver en barndom lika smärtsam som djurfylld, lika dråplig som udda. En uppväxtskildring i djurform."
"I begynnelsen var djuren. Hanna Hellquist minns alla djuren som pappa köpte, hittade, stal eller på annat sätt ramlade över och som fyllde varje millimeter av hennes barndom. Sköldpaddorna, trynsnoken, råttorna. Chinchillan, katterna, Ulrik (som var en apa). Mamma och pappa. Och så Göran (som är allergisk). Hanna H tar oss längre in i den värld vi så väl känner igen från hennes krönikor i DN. Till hjälp har hon sin knivskarpa blick för det djupast mänskliga och det djupt tragiskt manliga, sin exakta stil och slagfärdiga ton. Karlstad Zoologiska beskriver en barndom lika smärtsam som djurfylld, lika dråplig som udda. En uppväxtskildring i djurform."
Etiketter:
Litteratur Sverige
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)