Sju stenar till den otrogna hustrun av Vénus Khoury-Ghata, utgiven av Elisabeth Grate förlag, 2009.
I en liten, avlägsen by vid öknens rand väntar den gravida trebarnsmamman Noor på sitt straff, hon är skyldig till äktenskapsbrott och dömd att stenas till döds. Hela byn har vänt Noor ryggen, maken har lämnat henne och tagit de tre sönerna med sig. I byn arbetar dock en fransk hjälporganisation och dit kommer en dag en kvinna, främlingskan. Främlingskan har i all hast flytt från sitt liv efter det att hennes älskare återvänt till sin hustru och hennes katt avlidit. Främlingskan blir mycket upprörd över Noors situation och gör allt hon kan för att få mullor, shejker och ministern för bekämpande av syndigt leverne att ändra domslutet. Till slut lyckas hon utverka att Noor ska få föda sitt barn innan hon stenas. En udda vänskap växer fram mellan Noor, den galna profetiska Amina och främlingskan.
Den här romanen handlar om en främmande kultur, om vår egen kultur och om våra reaktioner då vi inte längre kan använda vår inre kompass för att styra rätt och undvika faror. Inget i främlingskans tidigare liv har förberett henne på möten med kvinnor som inte alls fungerar på det individuerade, differentierade västerländska sättet. Kvinnorna främlingskan möter tycks vara utbytbara, både i männens och deras egna ögon. En kvinna ska straffas; vem spelar inte så stor roll. Främlingskan har stora svårigheter att anpassa sitt beteende till det förväntade i ett samhälle som bygger på olikhet och åtskillnad mellan könen.
Det är också mycket svårt för främlingskan att förstå att Noor själv accepterar sharialagen och anser att hon bör straffas. Det främlingskan uppfattar som en regelrätt våldtäkt beskriver Noor som ett kärleksmöte. Hon anser själv att hon varit otrogen. Varför gör hon det, undrar vi, som ser henne som ett offer? För att hon, i lika hög grad som vi, är en del av sin kultur. Kanske är det ett sätt att bevara ansiktet, kanske handlar det helt enkelt om att man har en helt annan definition av samtycke och våldtäkt än vi har. Det är intressant att författaren beskriver främlingskans svårigheter att förstå, samtidigt som hon låter båda kvinnorna dela erfarenheten att vara inblandade i otrohetsaffärer. Jag får intrycket att författaren arbetar med egna upplevelser av att vara lika, olika, delaktig, utanför, individ, kvinna.
De lagar och det synsätt författaren beskriver är ohyggliga vantolkningar av Koranens budskap. Det är viktigt att vara medveten om att romanen skildrar fundamentalism och de värsta avarter av Islam som står till buds. Den värld som här beskrivs handlar mer om uråldriga traditioner än om religion, här har "fromma" män anammat och iklätt gamla sedvänjor nya religiösa ord. Kvinnoförtryck varken börjar eller slutar med Islam.
Det poetiska, sagobetonade språket lyfter den här romanen till höga höjder. Texten är smärtsamt vacker och kontrasten mellan skönheten i det måleriska språket och den trista, fula verklighet som skildras är hjärtskärande. Berättelsen förs framåt ur olika perspektiv, ibland är den allvetande berättarrösten tydlig, ibland tycks Noor själv föra ordet och ibland är det Amina, ingens dotter, som framför sina tankar. Främlingskan, fransyskan tilltalas med du. Jag brukar inte vara förtjust i du-tilltalet, men i den här romanen är det perfekt. Det finns inget kvinnligt jag i den här boken, inte ett jag i vår vanliga västerländska mening. Här finns mer eller mindre differentierade kvinnor och ett vittne, en biståndsarbetare, ett Du, en läsare.
Sammantaget är det här en mycket bra, mycket läsvärd roman som skildrar ett vidrigt kvinnoförtryck.
torsdag 3 mars 2011
Sju stenar till den otrogna hustrun (repris)
Etiketter:
Bokrecensioner,
Jorden Runt,
Litteratur Asien
Passagerarlista
Boklesebloggen min
Camillas blogg
Ciccis bokblogg
Enligt O
Eva-Cecilia
Havsdjupens sal
Helena S (utan blogg)
Mikaelas läs- och skrivblogg
Mimmimaries böcker och annat
och dagarna går
Paulas Bokblog
Pocketprinsessan
Tankar från mitt fönster
Tekla Maräng en livsnjutarblogg
Theresans
Violens boksida
Kanske är ni fler som kommer att hänga med på Jorden Runt-resan, hojta till så vi inte missar er!
Camillas blogg
Ciccis bokblogg
Enligt O
Eva-Cecilia
Havsdjupens sal
Helena S (utan blogg)
Mikaelas läs- och skrivblogg
Mimmimaries böcker och annat
och dagarna går
Paulas Bokblog
Pocketprinsessan
Tankar från mitt fönster
Tekla Maräng en livsnjutarblogg
Theresans
Violens boksida
Kanske är ni fler som kommer att hänga med på Jorden Runt-resan, hojta till så vi inte missar er!
Etiketter:
Jorden Runt
onsdag 2 mars 2011
Två + en
Två Nobelpristagare och en blivande har ramlat in i husets recensionslåda. Faktum är att Camus kom i två exemplar och det är väl ändå inte nödvändigt? Nej, så klart inte, om några dagar kommer ni att förstå varför det kom en extra :-)

Etiketter:
Recensionsböcker
tisdag 1 mars 2011
Hug a Librarian
Ni har väl inte missat att det är internationella "Hug a Librarian Day" idag? Jag hann tyvärr inte till bibblan idag, men jag ska smita in och krama någon på lunchen i morgon. Fick ni bibliotekarier några kramar idag?
Etiketter:
Allmänt boksnack
Jorden Runt 3 - Mellanöstern
Dags att hoppa på bussen, tåget, båten, flyget eller den flygande mattan för nu far vi än längre österut. Resstoppen gör vi i Kurdistan/Syrien, Libanon och Iran. Hoppas att ni hittar en bok/böcker som passar er smak. Nedan finns korta beskrivningar av böckerna, de är som vanligt lånade från förlagen och bokhandeln.
Huset vid moskén av Kader Abdolah (Iran)
"Det var en gång ett hus, ett gammalt hus, som hette 'huset vid moskén'". Så inleds Kader Abdolahs familjeepos som utspelar sig under flera viktiga skeden i Irans dramatiska historia. I mittpunken står just huset vid moskén, där tre kusiners familjer bor: köpmannen Agha Jan, imamen Alsaberi och böneutroparen Agha Shoja. Familjen har under åttahundra år, generation efter generation, styrt det mesta i staden Senejan. Basaren är stadens ekonomiska centrum - och där härskar matthandlaren Agha Jan i kraft av sina hundra anställda. Dessutom nedtecknar han allt som rör familjen, staden och huset med svärmödrar, barn, matthandlare och halvgudar. I huset finns hela tiden berättelserna närvarande: berättelser om kärlek och svek, kvinnor med slöja och kvinnor med nylonstrumpor, om pengar och förbjudna tv-program. Huset vid moskén är ett vindlande familjedrama som utspelas i skuggan av islamska traditioner, fundamentalism och motrörelser.
Kader Abdolah är född i Iran 1954. Han tillhörde den underjordiska vänsteroppositionen under Shahens regim och senare under ayatollornas, tills han 1988 tvingades fly. Samma år kom han till Holland, där han alltjämt bor. Sedan 1993 skriver han sina böcker på holländska.

Sju stenar till den otrogna hustrun av Vénus Khoury-Ghata (Libanon)
I en by vid öknens rand väntar den unga gravida trebarnsmamman Noor på sitt straff: skyldig till äktenskapsbrott är hon dömd att stenas. Sliten mellan respekt för uråldriga traditioner och sin strävan efter frihet inväntar hon sitt oundvikliga öde.
Vénus Khoury-Ghata, född i Libanon, är sedan drygt 30 år bosatt i Paris. I sina flerfaldigt prisbelönta romaner och diktsamlingar förenar hon sin kärlek till den arabiska kulturen med en rik och personlig behandling av det franska språket. Av Khoury-Ghata har förlaget tidigare utgivit La Maestra (2003) samt Ett hus på randen till tårar (2006).
Järngräshoppan av Salim Barakat (Kurdistan/Syrien)
Järngräshoppan är en magisk barndomsskildring från stäppen längs gränsen mellan Syrien och Turkiet. Här möts ett myller av fantastiska, besynnerliga och sällsamma människor. Huvudpersonen, en pojke, är likt gräshoppan ständigt på språng. Tiden är 1900-talets mitt men människorna här följer sin egen tideräkning byggd på fantasi och myt.
Salim Barakat hör till den samtida arabiska litteraturens stora namn. På hypnotiserande prosa utforskar han egensinnigt och originellt de existentiella frågorna i en värld där saga och verklighet smälter samman.
Järngräshoppan är en självbiografisk berättelse, som ursprungligen publicerats i två delar. Den är översatt till flera språk. Sedan 1999 befinner sig Salim Bakarat i Stockholm, som stadens förste "fristadsförfattare" på initiativ av Svenska PEN och International Parliament of Writers.

"Det var en gång ett hus, ett gammalt hus, som hette 'huset vid moskén'". Så inleds Kader Abdolahs familjeepos som utspelar sig under flera viktiga skeden i Irans dramatiska historia. I mittpunken står just huset vid moskén, där tre kusiners familjer bor: köpmannen Agha Jan, imamen Alsaberi och böneutroparen Agha Shoja. Familjen har under åttahundra år, generation efter generation, styrt det mesta i staden Senejan. Basaren är stadens ekonomiska centrum - och där härskar matthandlaren Agha Jan i kraft av sina hundra anställda. Dessutom nedtecknar han allt som rör familjen, staden och huset med svärmödrar, barn, matthandlare och halvgudar. I huset finns hela tiden berättelserna närvarande: berättelser om kärlek och svek, kvinnor med slöja och kvinnor med nylonstrumpor, om pengar och förbjudna tv-program. Huset vid moskén är ett vindlande familjedrama som utspelas i skuggan av islamska traditioner, fundamentalism och motrörelser.
Kader Abdolah är född i Iran 1954. Han tillhörde den underjordiska vänsteroppositionen under Shahens regim och senare under ayatollornas, tills han 1988 tvingades fly. Samma år kom han till Holland, där han alltjämt bor. Sedan 1993 skriver han sina böcker på holländska.

Sju stenar till den otrogna hustrun av Vénus Khoury-Ghata (Libanon)
I en by vid öknens rand väntar den unga gravida trebarnsmamman Noor på sitt straff: skyldig till äktenskapsbrott är hon dömd att stenas. Sliten mellan respekt för uråldriga traditioner och sin strävan efter frihet inväntar hon sitt oundvikliga öde.
Vénus Khoury-Ghata, född i Libanon, är sedan drygt 30 år bosatt i Paris. I sina flerfaldigt prisbelönta romaner och diktsamlingar förenar hon sin kärlek till den arabiska kulturen med en rik och personlig behandling av det franska språket. Av Khoury-Ghata har förlaget tidigare utgivit La Maestra (2003) samt Ett hus på randen till tårar (2006).

Järngräshoppan är en magisk barndomsskildring från stäppen längs gränsen mellan Syrien och Turkiet. Här möts ett myller av fantastiska, besynnerliga och sällsamma människor. Huvudpersonen, en pojke, är likt gräshoppan ständigt på språng. Tiden är 1900-talets mitt men människorna här följer sin egen tideräkning byggd på fantasi och myt.
Salim Barakat hör till den samtida arabiska litteraturens stora namn. På hypnotiserande prosa utforskar han egensinnigt och originellt de existentiella frågorna i en värld där saga och verklighet smälter samman.
Järngräshoppan är en självbiografisk berättelse, som ursprungligen publicerats i två delar. Den är översatt till flera språk. Sedan 1999 befinner sig Salim Bakarat i Stockholm, som stadens förste "fristadsförfattare" på initiativ av Svenska PEN och International Parliament of Writers.
Etiketter:
Jorden Runt,
Litteratur Asien
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)