Bokgeografi - Ryssland

Mer Bokgeografi från Enligt O. Denna vecka vill hon att vi besvara följande frågor/uppmaningar:

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Ryssland eller är skriven av en författare med anknytning dit.
Få romaner kan mäta sig med Lolita av Vladimir Nabokov. Romanen innehåller ett fantastiskt inträngande porträtt av en pedofil, den skildrar ohyggliga händelser och den är skriven på ett underbart vackert språk.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Ryssland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.
Boris Pasternak fick Nobelpriset 1958, med motiveringen "för hans betydande insats såväl inom den samtida lyriken som på den stora ryska berättartraditionens område". Han är framför allt känd för romanen Doktor Zjivago som skildrar komplicerad kärlek under första hälften av 1900-talet med revolutionen och första världskriget som bakgrund.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Ryssland, som du inte läst, men är nyfiken på.
Bland alla stora ryska författare utgör kvinnorna en försvinnande liten minoritet. I bokhyllan står dock en roman av Ljudmila Ulitskaja - En munter begravning - och väntar på att bli läst. Om En munter begravning kan man på förlaget läsa att den "speglar komplexa tankar och känslor om liv och död, kärlek och saknad, hemland och exil." Intressant, tycker jag.

Min mamma

Min mamma av Tahar Ben Jelloun, utgiven av Alfabeta, 2010.

I Min mamma berättar författaren om modern, Lalla Fatmas, liv. Vi rör oss mellan olika tidsperioder och får följa modern under uppväxten, vid hennes bröllop och under de sista åren i livet. Lalla Fatma gifts som 16-åring bort, med en man hon aldrig träffat. Denne förste make dör då Lalla Fatma väntar sitt första barn. Lalla Fatma sörjer djupt sin unge make, och de män hon senare i livet gifts bort med väcker ej samma kärlek hos henne. I berättelsens nutid har Lalla Fatma drabbats av Alzheimers, hon blir alltmer förvirrad och känner inte igen sin bostad eller människorna omkring henne. Livets slutfas präglas av oro, rädsla och smärta.

Författaren skildrar i denna självbiografiska roman en "vanlig" marockansk kvinnas liv. Modern är analfabet, hon gifts bort utan samtycke och hon lever i hög grad för sina barn. Stoltheten ligger i matlagning och skötsel av hemmet. Det är ett hårt liv Lalla Fatma lever, samtidigt som hon ändå får uppleva kärleken till en man och till sina barn. Mot slutet av livet blir tillvaron alltmer plågsam på grund av hennes minnesproblem, förlorade kontroll över kroppens funktioner och smärtupplevelser.

Tahar Ben Jelloun berättar om sin mor på ett mycket respektfullt och nyanserat sätt. Beskrivningen av hennes personlighet är ömsint och vittnar om sonens nyfikenhet. Stämningen i romanen är vemodig, samtidigt finns här också utrymme för både humor och samhällskritik. Språket är vackert, dröjande och känslosamt. Delar av texten består av moderns monologer och hennes förvirrade tillstånd gestaltas här mycket tydligt. Sonens smärta över moderns tillstånd och hans djupa kärlek till henne framträder tydligt i den poetiska texten.

"Hon talar långsamt och lågt: Jag är en tiggerska. Jag samlar tidens vissna löv, en dag här, en vecka där, det är länge nu som jag har hållit på att samla timmar och lägga på hög har i ett hörn av rummet. Tycker du inte att rummet har blivit trångt, nästan som en grav, kanske det är det som är döden, att rummet där jag bor ska täcka över mig och innesluta mig med sina väggar som en svepning." (sid 88)

"De gamla minnena följer oss ända till graven. Vad blir det av dem sedan? Det har jag ingen aning om. Ibland tänker jag mig en stor affär, nästan som en hangar, dit de döda kommer innan de blir begravda, och där lämnar de sina minnen och ger sig lättade av mot Guds hus. Jag längtar dit." (sid 92)

"Hon säger inget mer. Blicken är tom. Vad gör tiden? Jag är inte säker på att den går. Den tar en omväg förbi henne som om hon inte räknades längre, inte för någon." (sid 190)

"Det enda mamma har kvar är minnen. Det tar upp all plats. När jag hälsar på henne händer det ingenting. Mamma har gått bort i all tysthet. Hon talar inte om sin begravning längre. Det är för att hon tror att hon redan är död och begraven. Hon är redan på andra sidan. Jag är bedrövad och säger ingenting." (sig 193)

Sammantaget är detta en mycket vacker, vemodig skildring av en kvinnas livsvillkor, i en värld där hennes ord väger mycket lätt.

Nobelspekulationer

Årets Nobelspekulationer har inletts - äntligen :-) I dagens DN och SvD kan man läsa att Adonis toppar Unibets lista, han ger bara 5 ggr pengarna. Nedan kan ni se hela listan, de fetstilade författarna har jag läst eller har åtminstone i bokhyllan. Det saknas många kvinnor på listan skulle jag vilja säga. Jag har skrivit om en del av Nobelkandidaterna tidigare, läs gärna mer på bloggen om Amos Oz, Philip Roth, Maryse Condé, Per Petterson, Ismaïl Kadaré, Cormac McCarthy, Salman Rushdie, Jan Guillou.

Adonis 5,00
Roth, Philip 6,00
Murakami, Haruki 6,50
Oates, Joyce Carol 7,50
Un, Ko 8,00
Kadare, Ismail 10,00
Oz, Amos 10,00
Pynchon, Thomas 10,00
Goytisol, Luis 12,00
Vargas Llosa, Mario 12,00
Murray, Les 14,00
Djebar, Assia 15,00
Eco, Umberto 15,00
Magris, Claudio 15,00
Fuentes, Carlos 18,00
McCarthty, Cormac 20,00
Petterson, Per 20,00
Tabucchi, Antoni 20,00
Condé, Maryse 25,00
Rushdie, Salman 25,00
Tranströmer, Tomas 30,00
Ashbery, John 35,00
Guillou, Jan 40,00
Norén, Lars 40,00
Öijer, Bruno K. 50,00
Bodström, Thomas 100,0
Birro, Marcus 150,0

Rivstart i Zimbabwe

Pojken på andra sidan av Irene Sabatini rivstartar och naglar omedelbart fast mig i lässtolen (eller i badkaret om man ska vara helt sanningsenlig, det är ju främst där jag läser). Här avhandlas krig, mord och kärlek i ett rasande tempo, allt berättat med en ung flickas röst. Romanen utspelar sig i ett nyligen självständigt Zimbabwe och handlar om samhällets smärtsamma förändringsprocess, speglat i en familjs liv. Fängslande, lättläst och intressant att läsa om ett land som försöker hantera kolonisation och nyvunnen frihet. Återkommer när boken är utläst.

Djurens ABC

Djurens ABC en ska inte vara med! av Anna Ribbing och Mia Nilsson, utgiven av Rabén & Sjögren, 2010.

I den här boken vimlar det av djur - av alla sorter. Här finns vanliga djur, ovanliga djur och påhittade djur. De är prickiga, randiga, ulliga, gulliga och oerhört roliga. Här finns också bokstäver, många, ja faktiskt alla. På varje sida finns fem djur som börjar på samma bokstav. Men ett av djuren på varje sida ska bort. Hur ska man veta vilket? Jo, en del av djuren finns inte i verkligheten, eller ser i alla fall inte ut som i verkligheten. På D ska således Dammråttan bort och en Isbjörn som ser ut som en isbit i ett vattenglas ska inte heller vara med.

Det här är en närmast hysteriskt rolig bok som nu glatt oss många kvällar. Idén av blanda verkliga djur med t ex en Marsipangris eller en Bananfluga, som ser ut som en banan, är genialisk. Barns humor i förskoleåldern är starkt sammanbunden med deras kunskap om världen och allt som är "fel" är oerhört roligt. Ett extra plus ges naturligtvis för Snorkråkan.

Här finns lite text att läsa, men desto mer roliga bilder att titta på. Jag skulle gissa att författaren och illustratören själva haft ganska roligt när de funderat över vilka djur de skulle ha med i boken.

Den här boken passar barn i förskoleåldern (c:a 4-6 år), både jag och dottern vill rekommendera den. Varje gång vi läser den ser vi något nytt att fnittra åt, roligare än så här blir det inte.