Nu är det dags för bokstaven N i Lilla O:s utmaning.
* Det går inte riktigt att undvika Nobelpriset i litteratur den här veckan. Alla tycker någon om priset i fråga. Vad har du för relation till priset och pristagarna?
Jag tycker om det mesta kring Nobelprisutdelningen. Roligast var att jag läst och inspirerat andra att läsa Herta Müller innan hon fick priset. Min favorit är naturligtvis Selma Lagerlöf.
* Vem är din nordiska favoritförfattare?
Jag vill inte alls bara välja en enda. Jag har läst få islänningar, men ser fram emot att få Sommarljus av Jón Kalman Stefánsson i bokreapaketet i morgon. De lästa finska författarna är tyvärr också få, Tove Jansson är naturligtvis min favorit. Min favoritdansk är Martin Andersen Nexö, som skrivit den underbara Ditte människobarn. Norska författare har jag läst en del, jag tycker mycket om Sigrid Undset och Per Petterson.
* Vem är den senaste nykomling du läst?
Sofi Oksanen är inte någon nykomling längre, men jag läste hennes debutroman Stalins kossor nyligen.
* Finns det någon författare du inte läst, men är nyfiken på?
Kära nån, hur många som helst. Jag håller mig till nordiska och vill då nämna Monika Fagerholm, Jón Kalman Stefánsson, Jan Kjaerstad och Inger Christensen.
torsdag 25 februari 2010
Bokfrågornas ABC - N
onsdag 24 februari 2010
Sagor, utanförskap och separationer
I mitt förra inlägg uttryckte jag min avund mot er alla som på något sätt arbetar med litteratur. Fast, som jag senare sa i kommentarerna, har jag det bästa yrke man kan ha. Jag arbetar som barnpsykolog med barn med olika typer av funktionsnedsättningar. Jag träffar många barn i lågstadieålder, som börjat fundera över hur de ser ut och vad de kan i förhållande till jämnåriga. Många av barnen har CP-skador eller andra former av rörelsehinder. Att hjälpa de här barnen att forma en positiv självbild är naturligtvis oerhört stimulerande.
Ibland träffar jag också mindre barn med olika svårigheter. Och när det passar sig använder jag av sagor, berättelser eller gestaltningar i det psykologiska behandlingsarbetet. Här tänkte jag nu be er som arbetar med barnlitteratur om lite tips. Jag träffar för närvarande en 3-åring med separationssvårigheter och jag tänkte att det kunde passa att läsa lite små berättelser för detta barn. Sune Sockergryn av Anita Jeram handlar om en liten kaninunge som kommer bort från sin mamma, den tror jag kan vara lämplig. Men, har ni tips på något mer?
Hemma läser jag naturligtvis mycket för min dotter och eftersom hon är adopterad söker jag hela tiden efter böcker som tar upp teman om att se annorlunda ut o s v. En favoritbok är Pricken av Margret Rey, som handlar om en prickig kanin som föds i en helvit kaninfamilj. En annan mycket bra och rolig bok är Flaxa med vingarna av P.D. Eastman, som handlar om ett oväntat föräldraskap. Bland adoptionsböckerna är favoriten Hjärtat mitt av Dan & Lotta Höjer, en underbar, poetisk bilderbok om att hämta ett barn på andra sidan jordklotet. Har ni tips på mer böcker som handlar om att vara eller känna sig annorlunda och utanför? Jag vill gärna ha tips för olika åldrar.
Om ni har idéer på hur man kan integrera sagor i psykologiskt arbete med barn vill jag gärna att ni delar dessa med mig. Tack på förhand.
Ibland träffar jag också mindre barn med olika svårigheter. Och när det passar sig använder jag av sagor, berättelser eller gestaltningar i det psykologiska behandlingsarbetet. Här tänkte jag nu be er som arbetar med barnlitteratur om lite tips. Jag träffar för närvarande en 3-åring med separationssvårigheter och jag tänkte att det kunde passa att läsa lite små berättelser för detta barn. Sune Sockergryn av Anita Jeram handlar om en liten kaninunge som kommer bort från sin mamma, den tror jag kan vara lämplig. Men, har ni tips på något mer?
Hemma läser jag naturligtvis mycket för min dotter och eftersom hon är adopterad söker jag hela tiden efter böcker som tar upp teman om att se annorlunda ut o s v. En favoritbok är Pricken av Margret Rey, som handlar om en prickig kanin som föds i en helvit kaninfamilj. En annan mycket bra och rolig bok är Flaxa med vingarna av P.D. Eastman, som handlar om ett oväntat föräldraskap. Bland adoptionsböckerna är favoriten Hjärtat mitt av Dan & Lotta Höjer, en underbar, poetisk bilderbok om att hämta ett barn på andra sidan jordklotet. Har ni tips på mer böcker som handlar om att vara eller känna sig annorlunda och utanför? Jag vill gärna ha tips för olika åldrar.
Om ni har idéer på hur man kan integrera sagor i psykologiskt arbete med barn vill jag gärna att ni delar dessa med mig. Tack på förhand.
Bokprat
Det är mycket OS och mycket läsning som pågår just nu. Men, kanske inte riktigt lika mycket bloggande. Tiden räcker aldrig till allt man vill.
Läsandet av Att läsa Lolita i Teheran har medfört att jag vill läsa mer skönlitteratur och gärna lite litteraturvetenskap. Det skulle vara så roligt att få diskutera mer på djupet och lära sig om hur man analyserar böcker. Men, det blir svårt att få till mer skola just nu, jag arbetar bara 62,5% och arbetsgivaren vill gärna att jag ska arbeta mer. Tills vidare får jag försöka bilda mig själv.
Bokrean i butik börjar i morgon, men jag har redan handlat allt jag vill ha på nätet. Det är ganska tråkigt att hela den magiska stämningen kring bokrean försvunnit. Förr var bokrean en dag jag väntade på, likt julafton. jag bläddrade i kataloger och kryssade för. Sedan hängde jag på låset oavsett vilket tid på dygnet rean började. Och jag spontanköpte mängder av böcker som aldrig blev lästa. Magin är helt klart borta nu, men det är onekligen bekvämt att bara klicka hem det man vill ha från Bokus, AdLibris och CDON. Hoppas att jag får de böcker jag beställt i morgon, jag är sugen på att bläddra lite.
Vår Jorden Runtresa närmar sig slutet på första etappen. Jag har sett att många varit med och läst. Själv har jag läst alla böckerna, men jag har inte hunnit skriva om Låt tistlarna brinna! ännu. Månadens sista dag lägger jag upp en sammanfattning med länkar till alla som skrivit, ett par dagar innan ber jag er posta era länkar i en tråd. Det går så klart bra att posta i vilka kommentarer som helst, men jag vill be er kolla att jag får med er alla i länklistan. Nästa månad far vi till mellanöstern, där jag redan befinner mig. Eftersom jag läst Persepolis sedan tidigare, läser jag som sagt nu om Lolita i Teheran i stället.
Hur många av er läsare har utbildning eller arbetar med litteratur? Berätta lite, jag är nyfiken (och lite avundsjuk).
Läsandet av Att läsa Lolita i Teheran har medfört att jag vill läsa mer skönlitteratur och gärna lite litteraturvetenskap. Det skulle vara så roligt att få diskutera mer på djupet och lära sig om hur man analyserar böcker. Men, det blir svårt att få till mer skola just nu, jag arbetar bara 62,5% och arbetsgivaren vill gärna att jag ska arbeta mer. Tills vidare får jag försöka bilda mig själv.
Bokrean i butik börjar i morgon, men jag har redan handlat allt jag vill ha på nätet. Det är ganska tråkigt att hela den magiska stämningen kring bokrean försvunnit. Förr var bokrean en dag jag väntade på, likt julafton. jag bläddrade i kataloger och kryssade för. Sedan hängde jag på låset oavsett vilket tid på dygnet rean började. Och jag spontanköpte mängder av böcker som aldrig blev lästa. Magin är helt klart borta nu, men det är onekligen bekvämt att bara klicka hem det man vill ha från Bokus, AdLibris och CDON. Hoppas att jag får de böcker jag beställt i morgon, jag är sugen på att bläddra lite.
Vår Jorden Runtresa närmar sig slutet på första etappen. Jag har sett att många varit med och läst. Själv har jag läst alla böckerna, men jag har inte hunnit skriva om Låt tistlarna brinna! ännu. Månadens sista dag lägger jag upp en sammanfattning med länkar till alla som skrivit, ett par dagar innan ber jag er posta era länkar i en tråd. Det går så klart bra att posta i vilka kommentarer som helst, men jag vill be er kolla att jag får med er alla i länklistan. Nästa månad far vi till mellanöstern, där jag redan befinner mig. Eftersom jag läst Persepolis sedan tidigare, läser jag som sagt nu om Lolita i Teheran i stället.
Hur många av er läsare har utbildning eller arbetar med litteratur? Berätta lite, jag är nyfiken (och lite avundsjuk).
tisdag 23 februari 2010
Lolita och Teheran
"De av oss som levde i Islamiska republiken Iran uppfattade såväl tragedin som absurditeten i den grymhet vi var utsatta för. Vi blev tvungna att göra narr av vårt eget elände för att överleva. Vi kände också instinktivt igen posjlost - inte bara hos andra, utan hos oss själva. Det var ett skäl till att konsten och litteraturen blev så oumbärliga i vårt liv: de var ingen lyx utan en nödvändighet. Det Nabokov fångade var livets beskaffenhet i ett totalitärt samhälle, där man är fullständigt ensam i en bedräglig värld full av falska löften, där man inte längre kan skilja mellan sin räddare och sin bödel."
Janet Frame
Janet Frame har jag varit nyfiken på ett bra tag nu, så därför känner jag mig extra glad för den här recensionsboken. Jag hoppas och tror att Janet Frame kommer att passa min smak. Förlagets beskrivning ökar min förväntan rejält:
"Efter framgången med trilogin En ängel vid mitt bord kommer nu ytterligare en självbiografisk roman – så privat att författaren avböjde publicering av denna under sin livstid. Mot ännu en sommar tillkom 1963 i samband med att Janet Frame, liksom bokens protagonist Grace, tog ett avbrott från ett av sina stora romanprojekt. Graces tankar kretsar kring hennes rotlösa liv som författare, tärande prestationskrav och förlamande sociala konventioner. Då hon har svårt att slå sig till ro i sin bostad i London ger hon sig av på en resa. Det blir lika mycket en resa i Graces inre; en värld som utmärks av landsflykt och hemlängtan, liksom känslan av att inte höra hemma någonstans. Det att ständigt befinna sig på flykt."
"Efter framgången med trilogin En ängel vid mitt bord kommer nu ytterligare en självbiografisk roman – så privat att författaren avböjde publicering av denna under sin livstid. Mot ännu en sommar tillkom 1963 i samband med att Janet Frame, liksom bokens protagonist Grace, tog ett avbrott från ett av sina stora romanprojekt. Graces tankar kretsar kring hennes rotlösa liv som författare, tärande prestationskrav och förlamande sociala konventioner. Då hon har svårt att slå sig till ro i sin bostad i London ger hon sig av på en resa. Det blir lika mycket en resa i Graces inre; en värld som utmärks av landsflykt och hemlängtan, liksom känslan av att inte höra hemma någonstans. Det att ständigt befinna sig på flykt."
Etiketter:
Litteratur Oceanien,
Recensionsböcker
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)

