torsdag 9 juli 2015

Isidor och Paula

En del böcker råkar man få höra talas om och kan inte släppa tanken på. Så var det för mig med Isidor och Paula; någon nämnde den på Facebook och jag blev nyfiken. Dessutom hade jag inte tidigare hört talas om författaren med det vardagligt anonyma namnet. Ju mer jag läste om Ola Nilsson, hans trilogi och Isidor och Paula, desto mer nyfiken blev jag. Kanske hade jag missat något väsentligt? Och ja, det hade jag, kan jag slå fast nu när jag läst Isidor och Paula, en berättelse jag kommer att bära med mig under lång tid. Omslaget ser ganska grått och trist ut, men notera att där finns en lyra. Jag borde ju förstått av utseendet att denna bok var som skriven för mig.

Romanen inleds med Orfeusmyten i Rainer Maria Rilkes tappning, vilket tydligt ger läsaren en sorts förlaga till berättelsen om Isidor och Paula. Därefter  är romanen uppdelad i tre delar som utspelar sig under olika tidsperioder. I första delen får vi följa Isidor en dag på jobbet som tunneltågsförare. I underjorden lever han stor del av sina dagar med målet att föra människornas mot ljuset. Efteråt frågar jag mig själv hur jag kunde bli så fascinerad av en detaljerad beskrivning av en tunneltågförares arbete. Texten i detta parti har en närmast magisk, hypnotisk karaktär likt rälsen som springer fram ur underjorden.
"Att köra ut det första tåget från depån, upp mot Högdalen, en klar sommarmorgon. Det är alldeles lugnt och spåren löper framför en som en glänsande organism av stål genom en värld som fortfarande sover."

Andra delen, "Kusinerna", utspelar sig i Isidors och Paulas barndom, då de kallades Andreas och Elin. Med smärtsam tydlighet skildrar författaren här ett barns maktlöshet och utsatthet. Texten är sparsmakad och precis, samtidigt som den har underströmmar som känns i magen på läsaren. Språket skapar tydliga, filmiska bildscener hos mig, jag känner sommarvärmen med dess dofter och klara färger. Och som ett barn förnimmer jag den annalkande faran och sveket.

I tredje delen får läsaren följa Paulas väg in i mörkret och bevittna Isidors kamp för att hämta upp henne till ljuset igen.

Sammantaget är Isidor och Paula en tolkning av en urgammal myt, en socialrealistisk skildring av ett utsatt barn i en värld fylld av oförutsägbara faror, och en modern arbetarskildring. Isidor och Paula är en av årets starkaste läsupplevelser.

Andra som läst är Bernur, Kulturbloggen, Tidningen Kulturen.
ISIDOR OCH PAULA
Författare: Ola Nilsson
Förlag: Natur & Kultur (2015)
Köp: Adlibris, Bokus

6 kommentarer:

  1. Jag läser den nu, verkligen något som griper tag. Utsatta barn och arbetarskildringar är en fin men sorgesam blandning som gillas

    SvaraRadera
    Svar
    1. Roligt att fler hittat den här pärlan.

      Radera
  2. Åh. Det låter som en bok jag skulle gilla! Hamnar högst upp på min 'vill-läsa-lista'!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas att den kommer att passa dig!

      Radera
  3. Svar
    1. Japp, en inte helt enkel men vansinnigt vacker roman. Borde passa dig.

      Radera