torsdag 19 september 2013

Viviane Élisabeth Fauville

Viviane Élisabeth Fauville av Julia Deck, översatt av Ulla Linton, utgiven av SEKWA, 2013

För några månader sedan levde 42-åriga Viviane Élisabeth Fauville ett välordnat och framgångsrikt liv. Förvisso var inte hon och snygge maken särskilt lyckliga tillsammans, men hon hade i alla fall en lovande karriär som kommunikationschef på Birons Betong. Nu har Viviane en dotter på 12 veckor, hon har blivit övergiven av maken och hon har alldeles nyss flyttat in i en trist liten lägenhet. Och hon kan inte riktigt minnas vad hon gjort tidigare under dagen. Var hon och träffade en man hon regelbundet brukar träffa? Morgonen därpå har minnet återkommit och Viviane har tydliga minnesbilder av hur hon dagen innan knivmördade sin psykoanalytiker. Kort tid därefter knackar polisen på dörren och kallar Viviane till förhör, men Viviane är på inga sätt den de först och främst tycker sig ha anledning att misstänka.

(Ursäkta mig nu ett ögonblick medan jag hoppar upp och ner och ropar: "Den är så fantastiskt bra!" så ska jag snart försöka mig på att recensera något jag tokgillar.)

Den här romanen har ett underbart, lite säreget språk som får det absurda att verka mycket sannolikt och det tragiska att locka till skamsna fnissningar. För egentligen är det ju synd om Viviane som blivit lämnad av en skitstövel till man och möjligen dessutom ersatt på jobbet av den snygga, unga vikarien. Men Viviane sitter inte stillsamt och tycker synd om sig själv, så då behöver man ju som läsare heller inte göra det. Däremot kan man tycka att hon agerar lite väl drastiskt och impulsivt när hon börjar förfölja psykoanalytikerns änka, älskarinna och andra patienter. Upplösningen får ni läsa boken för att få reda på. Men tro inte att det handlar om en pusseldeckare där målet är att identifiera mördare, här handlar det om mer komplicerade livsfrågor.

Viviane Élisabeth Fauville är helt klart en av de mest originella romaner jag läst och den fullständigt golvade mig. Romanen innehåller en blandning av humor, satir och allvar som helt enkelt är totalt avväpnande. Samtidigt ställer den krav på läsaren att vara alert, berättarperspektivet och tilltalet ändras ofta och allt är inte så enkelt som det tycks vara. Det är inte en slump att boken inleds med ett citat av Samuel Beckett: "Jag har varit här sedan jag började vara till, mina framträdanden på andra håll har ombesörjts av andra". Läs nu denna fantastiska debutroman!

6 kommentarer:

  1. Ok, har reserverat den! :-)

    SvaraRadera
  2. Jag vågar inte läsa hela din recension för jag väntar också på den här boken. Nu ser jag extra mycket fram emot att hämta ut mitt ex (när det nu kan bli....).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas det blir snart,
      tror verkligen att detta är en Ingrid-bok.

      Radera
  3. Blir verkligen sugen på att läsa den!

    SvaraRadera