lördag 26 september 2009

Vad är det som går och går...?

Har ni tänkt på hur den lite äldre litteraturen präglas av att man inte hade bilar? Jag har läst många (riktigt bra) romaner nu där människor flanerar, promenerar, spatserar, vandrar, raglar, och på allehanda sätt tar sig fram benledes längs gatorna.

Rashkolnikov i Brott och straff raglar omkring, febrig och förvirrad, längs St Petersburgs gator. Vi får via dessa vandringar möta en stor del av stadens fattigkvarter.

Hamsuns självbiografiska roman, Svält, inleds med den minnesvärda meningen: "Det var på den tiden jag gick omkring och svalt i Kristiania…" Även här får vi följa en ung manlig huvudperson som drar omkring på gatorna, i miserabelt skick.

Ytterligare en fattig författare, som kämpar för att slå igenom, möter vi i Stad i ljus av Eyvind Johnson. Här är staden Paris och vandringen sker under nationaldagsfirandet den 14 juli. Romanen skildrar olika möten mellan huvudpersonen och stadens fattiga invånare.

Henning och Lotten i Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström vandrar omkring en del när de är nyförälskade. Genom deras promenader får vi se stora delar av Stockholm, och följa stadens förvandling.

I Hjalmar Söderbergs böcker handlar det inte om fattiga som raglar, utan som överklassen som flanerar längs de finare kvarteren. För nörvarande läser jag Förvillelser och där är det Tomas Weber som strosar omkring. Han lyckas dock ställa till det för sig och framför allt för de kvinnor som älskar honom.

Har ni fler exempel på böcker, där huvudpersonerna är upptagna av att gå? Och kvinnorna då? Har ni läst någon bok om kvinnor, som lite planlöst drar omkring? Jag kan inte komma på någon och tänker att kvinnorna säkert var upptagna av barn och slit i stället.

Tänk lite över detta tema, det kommer ju en måndag nästa vecka också...

7 kommentarer:

  1. Ska fundera på andra vandringsböcker, men under tiden vill jag bara påpeka att bara vandrandet, flanerandet, strosandet, är anledning nog att läsa lite äldre böcker. Strosande är underskattat.

    SvaraRadera
  2. Den kära Alberte som Cora Sandel skriver om traskar runt i hamnen och sedan om jag inte missminner mig nere i Europa. Men jag vet inte om det är någon bra jämförelse. Ska tänka vidare lite.

    SvaraRadera
  3. Okej. Jag kan komma på minst fem exempel, men om det ska bli förhör på det, så sparar jag dem till förhöret.

    Själv är jag rent maniskt förtjust i att promenera. Det absolut optimala formen för motion. Jag kan gå i timmar och bara tänka.

    SvaraRadera
  4. Du har absolut en poäng här - har inte riktigt tänkt på det förut. Livet före bilarna - men jag som var barn på 50-talet minns hur det var under Suez-krisen då privat biltrafik var förbjudet. Vi lekte på gatorna!

    Ungefär samma upplevelse kan man få av en film från före mobiltelefonerna - många filmintriger vore omöjliga om man hade haft tillgång till mobiltelfon.

    SvaraRadera
  5. Tanken går först och främst till Thomas Bernhards kortroman, eller långnovell, med titeln "Gå" (Gehen). Den alltid maniske Bernhard är alldeles osedvanligt manisk i denna text, som finns i svensk översättning i samlingsvolymen "Helt enkelt komplicerat". Knappast Jedermanns kopp te, men för den som vill bekanta sig med Bernhards stil kan den vara en god introduktion.

    SvaraRadera
  6. Dette er faktisk ein veldig interessant observasjon, og då eg las det du skreiv tenkte eg "sjølvsagt, korfor har eg ikkje tenkt på det sjølv". Ikkje bare er vandrarmotivet meir tilstade i eldre litteratur, men det er jo også opphav til så mange spennande miljøskildringar. Tenk på alle byane som er kulisser i romanar, og kor mykje klarare desse blir skildra i romanar kor hovudpersonen går gjennom gatene, enn når han køyrer. Hovudpersonane i bøkene får ikkje med seg like mykje i løpet av ein biltur, nei.

    SvaraRadera
  7. Jag tänker direkt på Jane Eyre då du efterlyser böcker om kvinnor som promenerar och vandrar.

    Underbar blogg. Tack för insiderläsningen ifrån bokmässan. Roligt att du skrev om Sagolikt bokförlag - Anette medverkar faktiskt i min bok. Jag har intervjuat henne.

    Kika gärna in på min hemsida www.sannajuhlin.webgain.se
    Om jag får ut min roman (som snart är klar) någon gång så ska du få läsa den ;0)
    Kram!
    Sanna Juhlin
    www.susanne.juhlin@hotmail.com

    SvaraRadera