Ugglemasken

Ugglemasken av Brigitte Gacha, utgiven av Leopard Förlag, 2012

Den förste svarte afrikanen, Antoinin från Kamerun, har till delats Nobelpriset i fysik för sina teorier om ordning i kaos (eller i alla fall något åt det hållet). Antoinin och hans unga hustru Màdoumà reser till ett vintrigt, exotiskt Stockholm för att emotta priset. Antoinin är en van resenär, medan allt är nytt för Màdoumà, som fascineras av vita människor, kyla, snö och alla vackra saker man kan köpa. Den outbildade Màdoumà känner sig underlägsen i förhållande till alla pristagare och deras hustrur, samtidigt som hon under dagarna i Sverige utvecklar nya sätt att se på sig själv, sitt ursprung och sin omvärld.

Màdoumà växer upp i ett fattigt slumområde K5 som präglas av vidskepelse och traditioner. Polygami är vanligt, kvinnorna har en mycket underordnad roll i samhället. Äktenskapet med den äldre, moderne, rationelle Antoinin förändrar livet för Màdoumà. Och under dagarna i Stockholm utvecklas en ny sexuell frihet hos paret, Màdoumà hittar ett nytt sätt att konkurrera med vetenskapen om Antoinins uppmärksamhet.

Màdoumà upplever sig själv som motsägelsefull och som läsare måste jag hålla med om detta. Ibland blir hennes tankar, upplevelser och framför allt uttryckssätt så motsägelsefulla att jag har svårt att få grepp om henne. T ex framkommer det på en sida att hon aldrig hört talas om filmindustrin i Hollywood, medan hon på nästa sida hänvisar till myten om Narcissus. Förvirrande för mig, tyvärr, som pendlar mellan att vara fascinerad och uttråkad av tankeflödet. Jag skulle gärna velat läsa en bok om Màdoumàs uppväxt och liv i Kamerun innan hon träffade maken, en text med fokus på det traditionella samhället. Att "bara" få ta del av uppväxten genom korta tillbakablickar ger inte mig den helhet jag önskat. Men kanske har författaren en poäng med att göra läsaren förvirrad och osäker, på detta sätt erfar läsaren samma känslor som Màdoumà upplever i mötet med alla storheter på Nobelfesten.

Ugglemasken kan beskrivas som en utvecklingsroman i tankens värld. Handlingen utspelar sig under ett fåtal dagar, texten präglas dock av huvudpersonens minnen, tankar och reflektioner som väller fram över sidorna likt en vårflod efter en snörik vinter. Boken snuddar vid mycket intressanta teman som exempelvis kulturkrockar och (ras)fördomar, men tyvärr drunknar de tankarna delvis i alla upprepningar och alltför många ord.

Sammantaget är Ugglemasken ett intressant porträtt av en kvinnas utveckling, helheten skulle dock vunnit mycket på en kraftig textmässig beskärning.

Andra som tyckt till om Ugglemasken är och dagarna går, SvD, Tidningen Kulturen.

Barnmorskan i East End

Ni missar väl inte den fantastiska TV-serien om barnmorskorna i det fattiga East End? 1957 anländer den nyutexaminerade barnmorskan Jenny Lee till East End för att påbörja sin karriär. Hon chockeras omedelbart över människornas levnadsförhållanden, men fylls också av beundran inför kvinnornas förmåga att aldrig ge upp. Serien är mycket gripande i all sin osentimentalitet och den har även lite utrymme för humor och romantik.

Genomgående i serien förs budskapet om vikten av en offentlig vård för alla fram, något som tyvärr behövs i dagens Sverige där så mycket rustas ner. Jo, jag vet att det rustas ner, jag arbetar i vården. Även om man gör fantastiska medicinska framsteg kapar man oavbrutet resurser från omvårdnadssidan och det förebyggande hälsoarbetet. Det är hög tid att bekämpa de privata intressena och kämpa för just fri (hälso)vård till alla.

Tematrio - Italien

Det har ju gått käpprätt åt skogen för både Holland och Sverige i detta usla fotbolls-EM, men Italien överraskar positivt. Det firar jag med en Tematrio om italiensk litteratur. Berätta om tre bra böcker från Italien!

1. Elsa Morantes Historien finns med på Världbibliotekets 100-lista och romanen beskrivs som ett "skri av smärta och en protest mot krigets människoslakt. Men under den skakande skildringen finns en vision om att en ­annan värld är möjlig" (Margareta Zetterström i SvD). Elsa Morante räknas till en av de mer betydelsefulla under efterkrigstiden, Historien klassas som hennes mästerverk. Jag har inte läst den, men kommer definitivt att lägga beslag på ett ex då Norstedts ger ut boken till hösten.

2. I Onda stenar av Milena Agus berättar ett barnbarn om sin mycket speciella farmor, en kvinna som längtar efter passionerad kärlek och drabbas av onda (njur)stenar. Att låta berättarrösten vara barnbarnets skapar en intim, varm känsla, en upplevelse av att man som läsare får ta del av familjehemligheter.

3. Ni trodde väl inte att jag skulle gömma årets favorit, den helt underbara Själamakerskan av Michela Murgia, en poetisk gestaltning av kärleken mellan en adoptivmor och en adoptivdotter. Själamakerskan är även berättelsen om en by, en tidsepok, ett levnadssätt, en kvinnovärld. Missa inte!

Spännande och mystiskt på engelska

Jag fortsätter att läsa på engelska för få bort den värsta ringrostigheten och jag satsar på att läsa lite udda böcker för barn och ungdomar. Neil Gaimans The Graveyard Book har jag läst ut och den tyckte jag mycket om. Boken handlar om en pojke, Bod, som uppfostras av de döda på kyrkogården efter det att han med en hårsmån undkommit den mördare som dödade hela hans familj. Lättläst och spännande för barn i mellanstadieålder.

När det så var dags att införskaffa något nytt engelskspråkigt letade jag efter både Little Bee och Jellicoe Road på min Akademibokhandel, utan att hitta dem. Valet föll till slut på en bok som verkar mycket speciell, Miss Peregrine's Home for Peculiar Children av Ransom Riggs. Boken handlar om ett gammalt hem för underliga barn, barn som fortfarande tycks vara vid liv, trots att de var barn för länge sedan. Boken passar tonåringar som inte är lättskrämda, undrar om jag blir för skrämd.

Rosor och midsommarfirande

Glad Midsommar vill jag önska er alla med mig favoritdikt av Gustaf Fröding, Nypenrosa, ur Räggler och paschaser från 1897.


Fin sôm nypenrosa står
tili, tili, når dä dagger
selverdrôp å blaa vagger
lent där môraväre går.

Int just lik e trägårsros
int så stôlt å mett i sola,
int så grann å stor i ola,
mer litt bly å mer te tros.

Tocken stog mi Anna Lek,
ljus i håre, rö i kläe,
"rosa stecker", sa di, näe,
Anna mi va utta svek.