Litteratursamtal om Mitt Europa

Dags för ett nytt boksamtal i anordnat av Nobelmuseet och Brombergs Bokförlag. Denna gång handlar samtalet om Milosz essäsamling Mitt Europa och samtalet leds av Nobelmuseets tidigare bibliotekarie Karl Berglund och kvällens gäst Stefan Ingvarsson. Besökarna får gärna ha bekantat sig med boken och vara delaktiga i diskussionen, men det är absolut inget krav. I en vacker miljö med intim atmosfär eftersträvas en blandning av litteratursamtal och bokcirkel, där allas röster ska få ta plats.

Bokamtalet äger rum Tisdag 8 november, kl. 18-19 och platsen är som vanligt Nobelmuseets bibliotek. Inträdet är fritt men antalet platser begränsat. Vill man försäkra sig om en plats rekommenderas förbokning. För platsreservation och mer information, kontakta Karl Berglund:

E-post: karl.berglund@nobelmuseum.se
Telefon: 08 - 534 818 02

År 2011 är det hundra år sedan den polske författaren och 1980 års nobelpristagare i litteratur, Czeslaw Milosz, föddes. Detta uppmärksammas under året på en rad olika sätt världen över, bland annat med litteraturfestivaler och nyutgivningar av hans verk.

Som en del i detta ger Brombergs i Nobelklassikerserien ut essäsamlingen Mitt Europa som för första gången utkom på svenska 1981, nu med ett nyskrivet förord av Richard Swartz.

Tematrio - Serier

Det pratas en hel del om serier just nu. Tintin filmatiseras och Liv Strömquist briljerar. Det känns därför passande att som tema denna vecka ha just serier. Berätta om tre serier/grafiska noveller eller romaner som du gillar!

1. Liv Strömquist som sagt var, jag har under helgen läst hennes Ja till Liv och skrattat mig sanslös. Hon är så vanvettigt rolig, bitsk, ironisk och träffsäker. Jag tror aldrig jag skrattat så mycket som åt de utdöda moderaternas förkärlek till sin religion arbetslinjen.

2. Persepolis av Marjane Satrapi var min första bok i genren. Jag blev oerhört imponerad över hur små medel författaren använde för att skapa inre bilder hos mig. I korthet handlar Persepolis om en ung kvinnas sökande efter en identitet och ett land som går från kaos till förtryck.

3. I Husfrid av Alison Bechdel växer en ung kvinna upp i en akademisk och excentrisk familj och då hon under collegetiden inser hon att hon är homosexuell får hon veta att så är även hennes far. Några veckor senare avlider fadern under oklara omständigheter. Det här är en intressant skildring av en mycket komplicerad far-dotterrelation.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Babelquiz om dystopier

Missa inte Babels roliga quiz om dystopier. Jag är mäkta stolt över mina 9 rätt :-)

Nya lärdomar

Tänk så mycket nytt jag fått lära mig sedan dottern började förskoleklass! Idag har jag för första gången i mitt liv fingervirkat, det blev en låååååång fin halssak till dottern.

Häromdagen kom maken hem och berättade skrattande om en sång han fått höra av fröken att dottern framfört när hon var kassvärd. (Jag blir så imponerad av att hon utan att tveka ställer sig och sjunger inför hela klassen). Den sång hon valde var dock en nyare variant av en gammal barnklassiker. Texten lyder så här:

Bä, bä vita lamm
gick på restaurang
Vet du vad han gjorde
kissa under borde'
Då kom polisen
och släppte värsta fisen.

Jag blir mycket nöjd med dotterns bus, jag tycker att det är så skönt att hon inte är en alltför mycket "duktig flicka".

Något nytt i dagens skola är matematiken. När jag lärde mig siffror fick jag en känsla av att de var statiska och egentligen lite tråkiga. En 8 var liksom bara alltid en 8. Nuförtiden ser matten helt annorlunda ut (bl a tack vare min kusin Elisabet Doverborg. Nu kan en 8 vara nästan vad som helst. En 8 kan vara 5+3 eller 9-1 eller 4+4! Plötsligt blir ju matte något dynamiskt och intressant. I förskoleklassen använder barnen en våg och väger olika siffror, siffror som är så finurligt konstruerade att en 4 väger hälften så mycket som en 8. Barnen tycker såklart att detta är roligt och hela idéen är ju fantastiskt pedagogisk och åskådliggörande. Uppgiften är t ex att lägga en 8 i ena vågskålen och sedan leta upp två andra siffror (som ju då så klart ska bli 8) och lägga i andra skålen. Jag blev imponerad av dottern som lätt fixade detta. På det här sättet blir ju matte kul! För den som gillar matte i romanform vill jag tipsa om en fin roman En gåtfull vänskap. Här kan man läsa om matematikens betydelse för att skapa relationer och överleva i en värld man inte riktigt bemästrar.

Under lejonets blick - repris

Under lejonets blick av Maaza Mengiste, utgiven av Forum, 2010.

I Addis Abeba, huvudstad i Etiopien, har revolutionen just inletts, året är 1974. Kejsare Haile Selassie har sedan många år styrt landet med fast hand, de senaste åren har dock nöd och svält brett ut sig, till synes utan att kejsaren reagerar. Studenterna protesterar, en vänsterrörelse bildas för att störta kejsaren. I samband oroligheterna gör militären en statskupp och tar över makten. Ett mångårigt skräckvälde med tusentals torterade och avrättade tar sin början. Läkaren Hailu försöker att in i det längsta hålla sig och familjen utanför konflikten. Den äldste sonen Yonas resonerar ungefär som fadern, hans målsättning är att i första han skydda hustrun och dottern. Den yngre sonen Dawit är dock tidigt engagerad i studentupproret och han väljer senare att ta en mycket aktiv roll i motståndsrörelsen.

Detta är en klassik episk berättelse om en familj, vars medlemmar väljer olika strategier för att bestå i en värld som håller på att gå under. Centralgestalter i romanen är Hailu och hans familj, men vi får även ta del av den unge soldaten Mickeys första möte med det brutala våldet och vi får följa kejsare Haile Selassies tankar och upplevelser under de sista dagarna i hans liv. Förutom att detta är en roman man sträckläser för dess fängslande handling väcker den hos mig nyfikenhet att lära mig mer om Etiopiens fascinerande historia, framför allt utifrån Selassies perspektiv.

Under lejonets blick innehåller skrämmande läsning om en verklighet många av oss är helt förskonade från. Romanen skildrar realistiskt och detaljerat hur militären tvingar fångar att tala och hur rädsla, samt en uniform att gömma sig i, får människor att tappa all sin mänsklighet, sin godhet, sitt omdöme. Ondskan får fritt spelrum. Samtidigt skildras även människornas hoppfullhet, tilltro till en tyst Gud och kraft att gå vidare.

Under lejonets blick är en känslomässigt konsekvent, nyanserad och psykologiskt trovärdig roman. Författarens gestaltning av hur våldet bryter ner och förändrar vissa, samtidigt som mod, integritet och kärlek kvarstår som drivkrafter hos andra, är helt enkelt lysande. Textmässigt är romanen emellanåt kärv och kortfattad, emellanåt vacker och poetisk. Under en del våldsamma scener låter författaren handlingen tala för sig själv, medan texten ges större utrymme när hon berättar om kärlek och gudstro.

Sammantaget är detta en osentimental, fängslande skildring av en familjs liv under ett intressant historiskt skede. Den historiska bakgrunden är, såvitt jag kan bedöma, korrekt medan berättelsens huvudpersoner snarare får ses som en slags förtätning; de spelar en oproportionerligt stor roll i landets historia. Att läsa om ett historiskt skede i en romanform som denna är ett fantastiskt sätt att få kunskap. Det enda jag skulle önska mig är helt enkelt mer, jag skulle gärna velat lära känna fler av bokens personer lite närmare. Det här är en roman jag verkligen vill rekommendera, den är angelägen, lärorik och fängslande.