Topplistan 2011 - den ultimata

Liksom Enligt O strävar jag efter att skapa den ultimata topplistan varje år. Och i år härmar jag hennes (melodifestival)metod att utse en vinnare och två som går till andra chansen per månad. Detta borde göra det hela lätt, eller hur?

Till final
Den ovillige fundamentalisten - Mohsin Hamid (januari)
Anils skugga - Michael Ondaatje (februari)
Kärlekens historia - Nicole Krauss (mars)
Ru - Kim Thúy (april)
Det stora huset - Nicole Krauss (juni)
Historien om det gamla barnet - Jenny Erpenbeck (juli)
Och allt skall vara kärlek - Kristian Lundberg (augusti)
Min kamp 1 - Karl-Ove Knausgård (september)
Som ni säkert förstår - Claudio Magris (oktober)
Korparna - Tomas Bannerhed (november)


Till andra chansen
En gåtfull vänskap - Yoko Ogawa (januari)
Under lejonets blick - Maaza Mengiste (januari)
Agnes Cecilia - Maria Gripe (februari)
Det där som nästan kväver dig - Chimamanda Ngozi Adichie (februari)
Gilles kvinna - Madeleine Bourdouxhe (mars)
Högläsaren - Bernhard Schlink (mars)
Mot ljuset - Elin Boardy (april)
Varför kom du inte före kriget? - Lizzie Doron (april)
Oscar & Lucinda - Peter Carey (maj)
Storm över Frankrike - Irène Némirovsky (maj)
Montedidio - Erri de Luca (juni)
Om inte nu så när - Annika Thor (juli)
Det finns annan frukt än apelsiner - Jeanette Winterson (augusti)
Norwegian Wood - Haruki Murakami (augusti)
Sju år - Peter Stamm (september)
Annie John - Jamaica Kincaid (september)
Gömslet - Miral al-Tahawi (oktober)
Den stora gåtan - Tomas Tranströmer (oktober)
En dåre fri - Beate Grimsrud (november)
Minaret - Leila Aboulela (november)

Hurra, Herta kommer!

JA! Ibland slår önskningar in! Just den Nobelpristagare jag helst vill lyssna på kommer till Bokmässan. Vem det är? Ja, ni vet väl att Selma är död, så då är svaret så klart Herta! Herta Müller, den enda Nobelpristagare jag hittills lyckats läsa innan hon blev en pristagare, Herta Müller den spröda författaren med det smärtsamt vackra tilltalet, den fragmentariska gestaltningens mästare.

I pressmeddelandet från Bokmässan kan man läsa att Herta Müller kommer att medverka i två seminarier. Hon kommer att tala om språket som Heimat (hem) och om två av hennes böcker som nu är aktuella i svensk översättning: essäsamlingen Hunger och siden (Bokförlaget Tranan) och debutboken Flackland (Wahlström & Widstrand), en novellsamling som ges ut i ocensurerad och reviderad version.

Och här måste jag hurra en gång till! Jag har hittills bara läst romanen Hjärtdjur av författaren och trots att många böcker översatts och getts ut sedan Herta erhöll priset har jag fått vänta länge på den bok jag helst velat läsa: Flackland.

Herta Müller föddes 1953 i den lilla tysktalande byn Nitzkydorf utanför Timisoara (Transsylvanien). Med sina självbiografiskt färgade romaner skildrar Herta Müller den tyska minoritets-befolkningens liv i Ceauşescus Rumänien, och anpassningen till de extrema förhållandena där. Hennes sätt att gestalta förtryck, förföljelse och diktaturens intrång i människan på ett vackert, poetiskt språk är unikt. På grund av sin kritik mot regimen tvingades Herta Müller i landsflykt 1987, och hon är numera bosatt i Berlin.

Hjärtdjur speglar författarens upplevelser av hot, övervakning och repressalier på ett smärtsamt vackert sätt. Romanens fragmentariska, sönderslagna, sönderfallande sammanhang och den ibland svåråtkomliga symboliken åskådliggör hur ett långvarigt förtryck och rädsla påverkar människans sätt att tänka och uttrycka sig.

Läs gärna mina reflektioner kring romanen Hjärtdjur.

*mummel* Det kunde vara intressant att lyssna på Elfriede också.

Tematrio - Hembygden

Det har tillkommit många nya bloggare sedan jag började med Tematrion, här kommer därför en favorit i repris. I min hembygd/mitt landskap finns många författare och jag vill gärna berätta lite mer om dem, trots att de är tämligen välkända. Hur är det i er hembygd?

Berätta om 3 böcker/texter av författare från din hemtrakt eller om romaner som utspelar sig i din hemstad!

1. Gustaf Fröding föddes i min hemstad och jag har faktiskt arbetat i hans barndomshem. Lite då och då läser jag hans dikter, de ljusa likväl som de mörka. Här är några verser ur kärleksdikten Nypenrosa, ur Räggler och paschaser från 1897.

Fin sôm nypenrosa står
tili, tili, når dä dagger
selverdrôp å blaa vagger
lent där môraväre går.

Int just lik e trägårsros
int så stôlt å mett i sola,
int så grann å stor i ola,
mer litt bly å mer te tros.

Tocken stog mi Anna Lek,
ljus i håre, rö i kläe,
"rosa stecker", sa di, näe,
Anna mi va utta svek.
2. Att jag är förtjust i Selma Lagerlöf vet de flesta som läser min blogg. Och den bok som i hög grad speglar livet i Värmland är hennes debutroman från 1891, Gösta Berlings saga. Det här är en mustig sköna fylld av färgstarka personligheter och ett sagolikt vackert landskap. Romanens inledningsmening känner nog de flesta igen:

"Äntligen stod prästen i predikstolen."

3. Till skillnad från de övriga författarna hör Göran Tunström till samtiden, trots att han tyvärr avled år 2000. Han växte upp i Sunne, där flera av hans romaner (delvis) utspelar sig. Berömda män som varit i Sunne fick August-priset för bästa svenska roman 1998. Händelserna utspelar sig i slutet av sextiotalet då Sunne får besök från månen. Detta är en helt underbar berättelse om det storslagna och det lilla livet.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Farmors död

Vi har sorg i vår familj och läser nu en del böcker om förluster. Det är vår (dotterns) farmor som gått bort efter en ganska kort tids sjukdom. Sorgen är tung och saknaden stor, samtidigt som livet gör sig påmint genom alla små barn som föds i släkten. Det kan hända att det blir lite si och så med bloggandet den närmaste tiden, en del praktiskt måste skötas i samband med farmors död och inspirationen kanske inte kommer att räcka till att skriva så mycket. Eller så blir bloggandet en tillflyktsort, vi får väl se...

Den hemliga trädgården

Den hemliga trädgården av Frances Hodgson Burnett, (ny)utgiven av Bonnierförlaget Repris, 2011.

Mary växer upp i Indien tillsammans med sina mycket upptagna föräldrar och en stor tjänarstab, som lyder hennes minsta vink. När föräldrarna tragiskt avlider i kolera skickas Mary till England, till sin farbrors ensliga, dystra hus på heden. Mary känner sig ledsen och ensam och inte blir det bättre av att hon hör mystiska ljud på nätterna. Det låter som om någon gråter. Så småningom får mysteriet sin förklaring, Mary får vänner på godset och hon finner en dag öppningen till en hemlig trädgård. I och med arbetet i trädgården förändras Mary och hela hennes omgivning.

Jag kommer ihåg att man i skolan fick lära sig att försöka definiera och beskriva författarens "budskap" när man skulle recensera böcker. I böcker som Den hemliga trädgården är budskapet så tydligt att det är svårt för någon att inte upptäcka det. Liksom Voltaire (i Candide) uppmanar Frances Hodgson Burnett sina läsare att gå ut och odla sina trädgårdar. Den som inte försjunker i funderingar kring livets svårigheter, utan ägnar tiden åt utevistelser, hårt arbete och umgänge (över klassgränserna) får i gengäld god hälsa och lycka. När det gäller lilla Mary blir hon dessutom vacker, vilket kanske kan tyckas vara lite onödigt.

Jag har svårt att bedöma hur dagens 10-åringar skulle ta emot berättelsen om den bortskämda Mary. Som vuxen tycker jag att den är ganska övertydlig och lite småtrist. Det som kanske kan locka ett barn är just det faktum att barnen i boken har en hemlighet för de vuxna, detta skapar spänning och en "vi-och dom"-känsla. Texten är ganska långrandig och innehåller mängder av detaljerade beskrivningar av djur och natur. Jag tror definitivt att denna bok kräver en mycket intresserad liten läsare, en läsare som trots ung ålder har god vana att läsa.

Den hemliga trädgården ingår en en vacker klassikerbox som även innehåller Pappa Långben av Jean Webster, Unga kvinnor av Louis M Alcott, Alice i underlandet av Lewis Carrol och Agnes Cecilia: en sällsam historia av Maria Gripe.