Välkommen sjuhundrade

Husets boksamling växer med oroväckande fart, men jag har absolut ingen förmåga (eller lust) att dra i bromsen. Jag ökar snarare takten, handlar begagnat, på rea och får recensionsböcker. Under veckan ramlade den sjuhundrade boken in, det var Kärlekens historia av Nicole Krauss, inköpt på Bokbörsen eftersom Bokmania hyllat den så.

Dessutom står det en kasse med olästa pocket i garderoben, böcker som jag låtsas inte är mina. Jag har faktiskt för avsikt att byta bort dem på Stora Bokbytardagen, men kanske kan det anses något udda att jag redan nu bestämt mig för att de inte existerar.

Nu ser jag det ju absolut inte som något problem, utan som en stor glädje att ha många böcker i sitt hus. Men det börjar definitivt bli dags att på allvar fundera över var och hur böckerna ska förvaras. Vi har en "lillstuga" på tomten som vi håller på att renovera. Den är tänkt att användas som gäststuga, men visst skulle man väl dessutom kunna ha den som bibliotek?

Hafia

Lagom till Internationella Kvinnodagen publicerade förlag Elisabeth Grate sin första novell i en planerad serie. Vid första ögonkastet såg den lilla boken rar och lättläst ut, men det visade sig snart att innehållet var allt annat än lättsamt.

Hafia av libanonfödda Vénus Khoury-Ghata handlar om den unga fattiga byflickan Hafia (Barfota) som kommer till Beirut för att arbeta och bo hos författaren. Hafias traditionella levnadssätt gör det omöjligt för henne att lära känna andra ungdomar, men en dag lyckas författaren övertala henne att låna en röd klänning och gå ut i denna. Något inträffar under denna kväll som får katastrofala konsekvenser.

Hafia är en liten, men tyvärr mycket angelägen berättelse om kvinnors livssituation i vissa delar av världen. Boken är en smärtsam påminnelse om att kvinnor i vissa delar av världen inte är annat än mäns leksaker och ägodelar.

Den grymma handlingen i berättelsen kontrasteras effektfullt mot författarens underbart vackra prosa. I inledningen skapas omedelbart högra förväntningar både på innehåll och språk, förväntningar som infrias med råge:

"HAFIA, "Barfota" på arabiska, kom från en by i södern som var så fattig att till och med gräshopporna vände om när de fick se den."

Förutom novellen Hafia har jag av författaren läst Sju stenar till den otrogna hustrun. I en liten, avlägsen by vid öknens rand väntar den gravida trebarnsmamman Noor på sitt straff, hon är skyldig till äktenskapsbrott och dömd att stenas till döds. En dag kommer en fransk kvinna, en hjälparbetare till byn och engagerar sig i Noors öde. Kvinnornas liv sammanflätas på ett oväntat sätt. Läsning av denna författare rekommenderas.

Agnes Cecilia

Agnes Cecilia: en sällsam historia av Maria Gripe, (ny)utgiven av Bonnierförlaget Repris, 2011.

Efter en tragisk bilolycka, där Noras föräldrar omkommer, växer hon upp hos släktingar. I ett försök att skona Nora undviker man i familjen att tala om hennes föräldrar eller om olyckan, Nora lämnas därmed själv att försöka förstå vad som hänt. Detta leder till att hon känner sig övergiven och oälskad. När familjen flyttar till en ny lägenhet börjar märkliga saker hända. Fotsteg hörs utanför Noras dörr, trots att ingen kan ses i närheten och en gammal klocka börjar plötsligt gå baklänges. Familjens hund börjar bete sig underligt och Nora får ett mystiskt telefonsamtal om att hon ska bege sig till en adress i Stockholm och fråga efter Agnes Cecilia.

När Maria Gripes böcker gavs ut var jag redan vuxen, därför har jag sorgligt nog inte tagit del av hennes berättelser under min barndom. Men det näst bästa är väl då att läsa böckerna i vuxen ålder. Nu när jag läst Agnes Cecilia förstår jag varför Maria Gripes namn nämns med nästan samma beundran som brukar användas när man talar om Astrid Lindgren. För Agnes Cecilia är verkligen fantastiskt bra.

Det jag framför allt faller handlöst för är författarens förmåga att förstå och gestalta subtila känslor hos barn/ungdomar. Att läsa om huvudpersonens sorg över förlusten av föräldrarna och hennes känsla av utanförskap berör mig till den grad att jag faktiskt gråter. Det är tyvärr alltför vanligt att barn lämnas ensamma att försöka hantera svåra känslor då omgivningen inte vet hur de ska tackla situationen. Skildringen av de känslor omgivningens tystnad väcker hos Nora är så nyanserad och inkännande att man som läsare blir starkt berörd.

Som psykolog skulle man naturligtvis kunna analysera och förklara mycket av berättelsens magi i termer av obearbetad sorg, försvarsmekanismer o s v. Men böcker som Agnes Cecilia ska inte analyseras, de ska läsas hängivet med ett öppet sinne för att allt kanske inte går att förklara rationellt.

Sammantaget är Agnes Cecilia en oerhört inkännande berättelse om en ung flickas sorg, en härlig blandning av realism och magi. Agnes Cecilia ingår en en vacker klassikerbox som även innehåller Pappa Långben av Jean Webster, Unga kvinnor av Louis M Alcott, Alice i underlandet av Lewis Carrol och Den hemliga trädgården av Francis Hodgson Burnett.

Och 8 män

Även om de flesta kvinnoskildringar jag läst är skrivna av kvinnor, finns det en hel del att läsa om kvinnor som är skrivet av män. Här är mina 8 favoriter:

Isslottet av Tarjei Vesaas. En underbar liten berättelse om den gryende vänskapen mellan två elvaåriga flickor, Siss och Unn. Vackert, nyanserat och vemodigt.

Utvandrarna av Vilhelm Moberg. Ömsinta skildringar av Kristina och Ulrika, två mycket olika kvinnor som till slut lyckas överbrygga sina olikheter i en varm vänskap.

Easter Parade av Richard Yates. En inkännande gestaltning av två systrars liv från barndomen till ålderdomen.

Min mamma av Tahar Ben Jelloun. En mycket vacker, vemodig skildring av en kvinnas livsvillkor, i en värld där hennes ord väger mycket lätt.

Adams revben av Nuruddin Farah. Trots brist på utbildning kämpar den unga Ebla för sin värdighet och rätten att skapa sitt eget liv. Ett fängslande kvinnoporträtt i en främmande värld.

Det går an av Carl Jonas Love Almqvist. Albert och Sara är förälskade, men för att gifta sig kräver Sara att de skall leva i ett jämlikt äktenskap. Tidig feministisk litteratur.

Tant Theodora av Patrick White. Ett fantastiskt porträtt av en kvinna som aldrig lyckas passa in i samhället eller nå fram till andra människor.

Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström. Denna serie om den stora omvandlingens tid innehåller fina kvinnoporträtt, bl a av Lotten och hennes äldsta dotter Emelie.

* Anna Karenina och Madame Bovary skulle kanske hamnat på listan om jag lyckats läsa ut dem *

Lite till tösen med

Ett litet bokreapaket blev det till dottern, fast faktiskt var bara en av böckerna med på rean. Kommissarie Tax samlade mysterier känns som en bra ingång i detektivvärlden, vi får väl se vad dottern tycker om denna genre. Den klassiska Sagan om den lilla farbrorn kommer nog både mamma och dotter att gilla, kanske mest mamma. Faktaboksåldern är redan här, dottern önskade sig en bok om rymden som belöning när hon fått sin 5½-årsspruta utan att ställa till med kalabalik på BVC. Då sköterskan kommenterade denna nya inställning förklarade dottern kavat att hon ju nu är 5½!