Ett litet paket

Ett litet paket kom det från Bokus igår. Naturligtvis vill jag passa på att läsa Varats olidliga lätthet när jag nu ändå befinner mig i Östeuropa. Mare Kandre blev jag som sagt var mycket nyfiken på då jag tittade på dokumentären om hennes liv. Lilla dottern trodde först att det var en Pippi-bok till henne och blev lite besviken. Och efter många om och men har jag äntligen valt vilken bok av Le Clézio jag vill läsa/köpa. Hoppas nu att Skattsökaren är så bra som den verkar vara.

Förvandlingen

"När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt."

Så inleds världslitteraturens bästa novell Förvandlingen av Franz Kafka, från 1915. Därefter beskrivs detaljerat hur Gregor försöker ta sig upp ur sängen och hur han gradvis inser att han nog kommer att komma för sent till arbetet denna dag. Både huvudpersonen och läsaren fångas i en surrealistisk drömkänsla där man inte vet vad som är verkligt. Så småningom upptäcker Gregors familj vad som hänt under natten och reagerar med bestörtning. Dagarna går, Gregor börjar acceptera sin nya skepnad och agera mer och mer som en insekt. För hans familj blir dock situationen ohållbar. Dels har de ett "monster" gömt i ett rum, dels har de förlorat familjens försörjning då Gregor inte längre kan arbeta.

Efter att ha läst Förvandlingen har begreppet kafkaesk fått innebörd för mig. Det går inte riktigt att få grepp om berättelsen, trots att den är lättläst och till synes enkel. Kanske är detta typiskt Kafka; på ytan är berättelsen lätt att förstå, men den innehåller mångfacetterade djupdykningar, med otaliga tolkningsmöjligheter. Språket är briljant med sin sakliga framställning, totalt befriad från utropstecken och sentimentalitet.

Man kan tolka Förvandlingen utifrån en mängd olika perspektiv. Själv blir jag mycket berörd av den övergivenhet Gregor utstrålar, av hans utanförskap. Men samtidigt som berättelsen är oerhört tragisk är den så absurd att man småler.

Novellen kan läsas som en berättelse om människans utsatthet och skammen hon känner då hon inte längre är produktiv. När Gregor går från att vara närande till att vara tärande förändras hans situation. Som samhällsmedborgare är han inte längre någonting värd. Även familjedynamiken förändras då en familjemedlem stigmatiserats. Sakta men säkert ökar de övriga familjemedlemmarnas avståndstagande, de vill inte förknippas med det "monster" sonen blivit.

I novellen finns tydliga självbiografiska inslag. Kafka var ende sonen och hade tre yngre systrar, familjen var av judisk börd. Fadern hade egen firma där även modern arbetade. Modern beskrivs som framför allt sin makes hustru, barnen överläts till barnflickor och guvernanter. Kafka bodde även som vuxen hemma hos sina föräldrar, hans förhållande till fadern var komplicerat och innehöll känslor av underlägsenhet. Kafka hade också ett ambivalent förhållande med sin fästmö som han i ena stunden förklarade sin kärlek och i nästa stund bröt med. Kafka avled vid 40 års ålder i tuberkulos.

Jag kan inte nog försöka framhålla att detta är en berättelse som alla borde läsa. Den är fantastiskt underhållande samtidigt som den speglar vårt samhällsklimat på ett skrämmande otäckt sätt. Jag hade knappt lagt ner den urlästa boken förränn jag kände att jag ville läsa om den. Läs!

The Commitments

Efter en lång arbetsvecka känner jag mig lite sliten. Det får nog bli en filmkväll i kväll. Möjligen går det något bra på TVn. Men troligast är att jag väljer att titta på min favoritfilm -- igen. Eftersom jag har så lite tid att spendera framför TVn väljer jag gärna ett säkert kort i stället för att riskera att titta på något dåligt. Vilken min favoritfilm är? The Commitments så klart. Irländsk misär, hejdlöst roliga replikskiften, suveränt skådespeleri och fantastisk musik! Titta bara här på den officiella trailern:

Den magiska penseln

Den magiska penseln av Julia Donaldson. Illustrerad av Joel Stewart och översatt av Lennart Hellsing. Utgiven av Alfabeta Bokförlag.

En dag får flickan Shen en magisk pensel av en gammal man på stranden. Med den ska hon måla åt de fattiga, men inte åt de rika och mäktiga. Allt Shen målar med penseln blir verkligt och hon målar mat och kläder åt sin familj och andra fattiga. För detta blir Shen berömd och en dag kommer en kejsare och begär att hon ska måla ett guldmyntsträd åt honom. Då Shen vägrar sätts hon i fängelse. Men Shen lurar kejsaren och målar sig ut ur fängelset.

Den magiska penseln är en mycket vacker, poetisk saga skriven på rim. Språket passar perfekt för högläsning och berättelsen fångar barnens intresse. Sagan är fantasieggande och spännande. Som alla klassiska sagor förmedlar den att barns list kan övervinna de vuxnas makt. Berättelsen åskådliggör också skapandets och konstens inneboende styrka. Boken är rikt illustrerad med vackra, kinesiskt inspirerade bilder som förstärker upplevelsen av texten.

Det här är en saga helt i min smak. Berättelsen är fantasifull och förmedlar en viktig insikt till barnen. Texten är rytmisk och lättläst. Bilderna är vackra och innehåller intressanta detaljer. Lilla dottern tycker också mycket om denna bok. Ett extra plus för oss (som adoptivfamilj) är naturligtvis den kinesiska miljön. Jag vill gärna rekommendera den här boken till alla som tycker om "riktiga" sagor, den passar barn i ålder 3-6 år.

Bokfrossa

Jag har varit ganska okontrollerad i mitt bokanskaffande på slutet. Ett paket från Bokus hinner inte anlända förrän ett nytt är beställt. Dessutom har jag även handlat på antikvariat och på Tradera. Som om inte detta vore nog har jag fått åtskilliga mycket eftertraktade recensionböcker av förlagen.

Tyvärr hinner jag inte läsa i takt med att böckerna strömmar in i huset och inte har jag plats i bokhyllorna heller. Därför passar jag nu på att oja mig lite hos de enda som förstår hur bokbegäret kan ta över - bokbloggarna.

"Nya" böcker av Naguib Mahfouz och Émile Ajar kommer ut under maj, dessa ska läsas, avnjutas och recensceras. Två böcker av Mare Kandre kändes oundgängliga efter det att jag sett dokumentären om henne på TV. Jag har inte läst Varats olidliga lätthet, visst var den väl ett måste i min bokhylla? Och Skattsökaren av Le Clézio tyckte jag verkade intressant. Marianne har tipsat om Krabbans gång av Günter Grass flera gånger, nu närmast kravlade den sig ner i kundkorgen själv. Hos Ingrid har jag inspirerats att läsa något av Assia Djebar, mitt val föll på Sultanbrudens skugga.

Just nu känner jag bara längtan efter något av Pearl S. Buck på svenska, helst Den goda jorden, men sedan får det allt vara ett litet köpstopp köpuppehåll här också.