Jag är också uppvuxen nära gränsen och min pappa brukade berätta för mig när jag var ung om hur han, tillsammans med bland annat författarinnan "Sigge Stark", smugglade flyktingar över gränsen under kriget. Min svärmor är från Norge, hennes mamma arbetade som hovsömmerska. När norska kungafamiljen tvingades fly till England, tog svärmors familj hand om kungens hund Ajax. Jag har tidigare visat en bild på min svärmor i hennes konfirmationsklänning sydd av en engelsk fallskärm.
I Mödramärg, från 2024, får läsaren följa två kvinnors liv i olika tidsåldrar: Nienna och hennes lulesamiska släkt på 1600-talet, och den gravida Majalis, som i nutid återvänder till sitt barndomshem. Nienna och hennes familj har drabbats av en förbannelse på grund av att hennes make, efter att ha blivit hotad, berättat för svenskarna om silvret i berget. Nienna försöker sona sin makes brott och rädda det heliga fjället genom att ta tjänst som tolk hos den maktfullkomlige Bergmästare Amadeus Spiut. Majalis återvänder hem för att ta hand om familjens hus efter mammans död. Hon har då bott utomlands i många år och inte haft någon kontakt med sin mamma. När hon finner och läser mammans dagböcker börjar hon inse att hennes bild av föräldrarnas liv är byggd på lögner och svek. Samtidigt som Majalis har fullt upp med att hantera sin egen sorg och förvirring, dyker nya hot mot naturen och moder jord upp, i form av ett planerat gruvprojekt.
Romanen gestaltar det komplexa moderskapet och ansvaret för såväl avkomman, som det heliga i vår natur. Majalis mamma har, i sin iver att skydda dottern, begått misstag som hon får betala dyrt för. När Majalis upptäcker detta rämnar hennes värld, men ett yttre hot mot berget - urmodern - leder till att hon förmår ta sig samman och ta kampen mot överheten. Stora delar av handlingen kretsar kring både dåtida och nutida exploatering av Sápmi, om konflikten mellan att utvinna bergets skatter och skydda samernas rennäring och markerna. Författaren uppvisar en obändig berättarglädje som känns igen från debutromanen, även om jag i någon mån saknade den burleska humorn.
Sammantaget är Mödramärg både en mycket läsvärd berättelse om de många nyanserna i moderskap och en angelägen skildring av övergrepp och svek i den svenska hanteringen av "samefrågan" - då och nu.
MÖDRAMÄRGFörfattare: Tina HarneskFörlag: Bokfabriken (2024)
Ett kort stopp på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg är författarens berättelse om faderns väg till och från Auschwitz, och om det nya livet i Södertälje. Med ett dröjande, vackert, poetiskt språk får läsaren ta del av pojkens och den vuxne mannens sökande efter någon form av sanning om fadern. Och om sonen. Rosenberg ger läsaren en ny nyans av förintelsens följder, vilket gör denna bok till angelägen läsning.
Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron handlar om Helena, som överlevde förintelsen och nu lever som ensamstående förälder i Tel Aviv. De flesta av grannarna bär också på svåra minnen från tiden i Europa, ingen är dock lika ensam som Helena. Hennes liv präglas av erfarenheterna från förintelsen, hon lever som om tiden inte existerade. Det förflutna och nuet är ett. Många gånger försöker Helena spåra upp tänkbara släktingar, alltid med samma sorgliga resultat och frågan: Varför kom du inte före kriget? Att växa upp med en så svårt traumatiserad mor gör livet otryggt och oförutsägbart för dottern, samtidigt som moderns kärlek och omsorg tydligt märks i hennes strävan att ge Elisabet en "vanlig" familj och ett "normalt" liv.
Seminariet på årets Bokmässa med Göran Rosenberg och Lizzie Doron var helt enkel suveränt! Doron berättade om sin mentala resa från att vara barn till förintelseöverlevare och naiv sionist till att nu vara fredsaktivist och persona non grata i sitt hemland. En fantastisk kvinna!
Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson handlar om den unga kvinnan Hedvig, som växer upp som tysk medborgare vid tiden för andra världskriget. Hedvig längtar efter att höra till, hon vill vara en del av den grupp lyckliga, glada människor som arbetar för att bygga upp det tredje riket. Romanen skildrar på ett nyanserat sätt svårigheten att skapa en identitet då man befinner sig i en konfliktfylld situation. En engagerande historia om människans behov av delaktighet.
Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson handlar om en ung romsk flicka som byter identitet och antar namnet Miriam för att överleva i koncentrationslägret Ravensbrück, där romer stod allra längst ner i hackordningen. När Miriam kommer till Sverige med de vita bussarna behåller hon den nya identiteten - även i det nya hemlandet visar det sig att förföljelse av romer och "tattare" är vanligt. Inte ens för maken berättar Miriam sanningen, vilket leder till ett liv i ständig press att dölja sitt ursprung. En oerhört gripande berättelse.
De fattiga i Łódź av Steve Sem-Sandberg utspelar sig i det judiska gettot i den polska staden Łódź och porträtterar den av nazisterna utsedde judiske ledaren Chaim Rumkowski. Förhållandena i ghettot är fruktansvärda och försämras hela tiden. Rumkowski fattar beslut om vilka som ska deporteras och vilka han ska försöka rädda. Hans relation till och hans övergrepp på barnen i ghettot skildras på ett sätt som väcker stor avsky och sorg. En makalöst bra bok som upprör!
Hur ska det gå för Pinnebergs? av Hans Fallada är en roman jag redan 2014 önskade vore förlegad. Sedan dess har tyvärr inget gått åt rätt håll. Som Ragnar Strömberg skriver i efterordet är romanen "kusligt aktuell i spekulationsekonomins, massarbetslöshetens och den nymornade fascismens Europa".
Johannes och Emma Pinneberg är unga, sorglösa och nykära. Innan de vet ordet av är en liten Klimp på väg och paret får raska på med giftermålet. Men inflationen är skyhög och arbetslösheten stiger. Johannes har svårt att behålla jobben när kraven från arbetsgivarna blir alltmer orimliga. Prestera, prestera, prestera. Och han vill ju så gärna ge den kära hustrun ett fint toalettbord. Situationen för det unga paret blir allt sämre, trots Johannes alla anstängningar. Hur ska det gå för Pinnebergs? är skriven på ett optimistiskt och humoristiskt sätt, men mellan raderna växer oron för hur det ska gå för det unga paret. Boken är en bladvändare med lättläst text och fängslande handling.
Heated Rivalry och The Long Game handlar om handlar om två killar - Shane Hollander och Ilya Rozanov - från rivaliserande hockeylag, som förälskar sig i varandra. Böckerna skildrar förälskelsens alla överväldigande känslor och svårigheter som uppstår utifrån behovet att dölja kärleken i en tuff sportmiljö. Även den kommande boken, Unrivaled, handlar om Shane och Ilya.
Jag gissar att de här böckerna är dagens motsvarighet till Hästarnas dal av Jean M Auel och Hollywoodfruar av Jackie Collins, och hoppas att de på sikt skapar samma intensiva läsintresse hos dottern, som föregångarna gjorde hos mig.
Dags för bokstaven H i litteraturens ABC, säger Linda och jag inser att jag återigen missat flera bokstäver ... Idag vill hon att vi berättar om en bok och en författare på H och att vi tipsar om en hyllad bok av en hyllad författare.
Romanen handlar om Santiago, en gammal fiskare som varit ute på havet under lång tid utan att få fisk. På den åttiofemte dagen nappar det. Svärdfisken, som den gamle har på kroken, är stor och stark. I stället för att låta sig halas in, drar fisken den gamle allt längre ut till havs. Santiago börjar förstå att det här kommer att bli en kamp på liv och död, mot den största fisk han någonsin skådat. Berättelsen är enkel, men även storslagen. Språket är stramt och återhållsamt, samtidigt som det uttrycker stor ömhet. Det här är en tidlös, dramatisk berättelse om människans vilja att överleva.
Det är inte länge sedan jag senast skrev om Hamnet av Maggie O'Farrell, det visar väl hur mkt jag älskar den romanen. Hamnet utspelar sig i 1500-talets England där en ung latinlärare förälskar sig i byns mycket speciella unga kvinna. Latinläraren blir sedermera en av världens allra största diktare och dramatiker, den unga kvinnan blir stadens kloka kvinna som hjälper till vid sjukdomar och andra besvär. Passionerad kärlek uppstår mellan de unga tu och efter en del komplikationer blir de lagligen vigda. Agnes flyttar till makens familj, där allt inte är frid och fröjd. Paret får tre barn; först en flicka, därefter tvillingar. Den äldre av tvillingarna, pojken Hamnet, är robust och stark. Den yngre tvillingen Judith är liten och klen och en konstant källa till moderns omsorger och oro. Agnes har i en syn sett två barn stå vid hennes dödsbädd och hon kämpar därför outtröttligt för att de alla tre ska överleva. I en tid då pesten härjar visar sig detta vara en omöjlighet, en dag insjuknar unga Judith i feber.
Handlingen i romanen skulle kunnat utspela sig var som helst och när som helst. Att den är förlagd till en historisk period ger en illusion av avstånd som krävs för att jag ska orka läsa om föräldrar som förlorar ett barn. Samtidigt överbryggar författaren detta illusoriska avstånd med en gestaltning av huvudpersonerna som väcker genklang i mitt inre. Hamnet är en roman som berör, den är vacker, den är sorglig, den är helt enkelt magnifik.
Vinternoveller av Ingvild H Rishøi hyllades av alla och därför tog det mig rätt lång tid att läsa den. Nu stämmer jag in i hyllningskören och vill påstå att detta är en författare som verkligen kan jämföras med Astrid Lindgren, H. C. Andersen och Charles Dickens utan att komma till korta. Huvudpersonerna i hennes noveller är ofta barn som lever i utsatthet och hon har prisats för sin förmåga att gestalta barns känslor och språk. Rishøi skriver med stor klassmedvetenhet, hon ställer sig solidariskt på den svagares sida och påkallar uppmärksamhet.
Den första novellen i samlingen Vinternoveller, "Vi kan inte hjälpa alla", handlar om en ung, ensamstående mamma, som hämtar sin dotter på förskolan. Hon har inte pengar som räcker vare sig till hyran, kläder eller en bussresa hem. Men dottern kissar på sig i kylan och behöver antingen nya trosor eller få åka buss hem. Mamman, berättaren i novellen, är ensam med ansvaret och hon vet så väl hurdan hon borde vara. Ändå är det ibland så svårt, så svårt när man är trött och inte räcker till. Sammantaget är författarens tonsäkra och lyhörda gestaltning av både mamman och barnet makalöst bra.
Av månsken växer ingenting från 1947 blev det stora genombrott. Romanen handlar om en ung kvinnas förälskelse/besatthet av en äldre man och de ohyggligt smärtsamma konsekvenserna av deras kärleksmöten. Handlingen berättas av en huvudperson som kräver uppmärksamhet, vilket leder till en mycket hetsig läsning. Sammantaget är detta en oerhört drabbande roman som säkerligen kommer att finnas med på årets bästa-lista. Läs gärna min recension på Kultrkollo.
1. Självklart måste Gustaf Fröding vara med i min trio. Jag arbetade på Alsters Herrgård på somrarna under 80-talet, en erfarenhet som i hög grad påverkat mitt liv. Fröding har skrivit dikter för alla tillfällen, idag väljer jag att bjuda på "En vårvintervisa" ur Gralstänk (1898):
”Smält min is,
låt min snö
gå i tö”,
suckade vintern till våren.
”Kanhända, kanhända om solen vill,
vi vänta väl ännu en månad till,
så kanske det sker”, sjöng våren.
2. En favoritklassiker är Den store Gatsby av F Scott Fitzgerald, utgiven av Bakhåll, 2010. Nick Carraway flyttar till New York för att skapa sig en karriär som fondmäklare. Han bosätter sig i den något mindre eleganta delen av Long Island, West Egg. Som närmaste granne får han den hemlighetsfulle Jay Gatsby, som bor i en kolossalt stor villa, där han ger fester för människor han inte känner. Nick lär känna den mystiske Gatsby och blir indragen i dennes försök att åter knyta kontakt med sin ungdomskärlek.
Den store Gatsby är en av den moderna litteraturens mest uppmärksammade romaner, bland annat känd för skildringen av den dekadenta tidsandan efter första världskrigets slut. Romanen innehåller dock också ett porträtt av en kompromisslös man som förtärs av kärlekslängtan. "Som båtar mot strömmen kämpar vi framåt och drivs ständigt tillbaka till det förflutna." En fantastisk roman!
3. Mitt tredje val är en bok som jag nyligen köpt: Den dagen Nils Vik dog av Frode Grytten. Jag har läst många översvallande positiva omdömen om den här boken och ser fram emot att läsa den.
"En annan dag är han där. Död som grönt glas, lite tunnskör och som frasig på sitt sätt. Först petar hon bara med ett finger, men sen lutar hon hela barnkroppen mot den lite intryckta framskärmen på Gustavssonska Saaben och tar loss stackars lilla Grön-så-skön. Trollsländan."
BLI SOM FOLK
Författare: Stina Stoor
Förlag: Norstedts (2015)
STRAFF
Författare: Ann-Helén Laestadius
Förlag: Romanus & Selling (2023)
Uppläsare: Katharina Cohen
Klas växer upp i en liten bondby i Småland på 70-talet. Fadern sliter i sitt anletes svett på åkrarna, de magra åkrarna som trots generationers kamp inte vill foga sig och ge nog med gröda. Oron driver fadern allt närmare galenskapens rand. Modern försöker hålla samman familjen, trots makens tilltagande vansinne. Klas kissar på sig under nätterna och flyr till fåglarnas värld. Men även där är livet hårt och skoningslöst. En dag dyker en ny flicka upp i byn, Veronica som kommer från stan. Medan Klas liv tycks vara förutbestämt och tungt, gestaltar Veronica friheten och lusten.
Det är Klas som delger oss sin berättelse i boken, han ser världen med barnets blick, men han är ett barn som sett för mycket. Berättarrösten känns hela tiden äkta och trovärdig. Författaren skriver en glasklar, poetisk prosa, han berättar om fåglarna och naturen så att läsaren hör fåglarnas sång, känner dofterna från myren och förnimmer fågelvingarnas flaxande. Det finns en nerv i texten som hela tiden pockar på läsarens uppmärksamhet.
Corvus corax corax.
Sårens hök.
Ödemarkens olycksbringare.
Den småländska gamen.
Pockers kolfärgade kurir.
Skördemannens sändebud.
Liktågens väktare.
Den ramsvarta fågeln från helvetet.
Hrafn!
Sammantaget är Korparna en unik text som berättar en trovärdig historia på ett sätt som berör. En otrolig läsupplevelse!
Här finns en råhet jag egentligen inte alls vill ta till mig, men Jana Kippos bitska ironi gör hennes historia uthärdlig att ta del av. Flera gånger sitter jag och fnissar till allsköns eländiga händelser. Texten är suggestiv med sina korta meningar, avsaknad av skiljetecken och sammanskrivningar av namn. Uppfinningsrikedomen när det gäller ordskapande är bländande, jag kommer på mig själv med att säga en del ord högt för att få höra dem. Det här är läsning som påverkar både andning och hjärtfrekvens och sammantaget är detta fantastisk litteratur!
En filmatisering av Jag for ner till bror har gjorts, men jag har faktiskt inte vågat titta på den ännu eftersom jag undrar om den kan göra boken rättvisa? Vad tycker ni som sett?
Hamnet utspelar sig i 1500-talets England där en ung latinlärare förälskar sig i byns mycket speciella unga kvinna. Latinläraren blir sedermera en av världens allra största diktare och dramatiker, den unga kvinnan blir stadens kloka kvinna som hjälper till vid sjukdomar och andra besvär. Passionerad kärlek uppstår mellan de unga tu och efter en del komplikationer blir de lagligen vigda. Agnes flyttar till makens familj, där allt inte är frid är fröjd. Paret får tre barn; först en flicka, därefter tvillingar. Den äldre av tvillingarna, pojken Hamnet, är robust och stark. Den yngre tvillingen Judith är liten och klen och en konstant källa till moderns omsorger och oro. Agnes har i en syn sett två barn stå vid hennes dödsbädd och hon kämpar därför outtröttligt för att de alla tre ska överleva. I en tid då pesten härjar visar sig detta vara en omöjlighet, en dag insjuknar unga Judith i feber.
Handlingen i romanen skulle kunnat utspela sig var som helst och när som helst. Att den är förlagd till en historisk period ger en illusion av avstånd som krävs för att jag ska orka läsa om föräldrar som förlorar ett barn. Samtidigt överbryggar författaren detta illusoriska avstånd med en gestaltning av huvudpersonerna som väcker genklang i mitt inre. Hamnet är en roman som berör, den är vacker, den är sorglig, den är helt enkelt magnifik.
HAMNET
Författare: Maggie O'Farrell
Översättare: Malin Bylund Westfelt
Förlag: Etta/Sekwa (2020)
När renskötardottern Elsa är nio år, bevittnar hon hur en man dödar hennes ren och därefter hotar henne till livet om hon berättar vad hon sett. Denna händelse kommer att följa Elsa hela livet och skapar inledningsvis rädsla, men därefter även mod att försöka påverka och förändra situationen i bygden. Romanen skildrar hur hatbrott riktade mot samer klassificeras som vanlig stöld och nedprioriteras hos ordningsmakten. Spänningarna mellan samerna och andra bybor växer till följd av klimatförändringar och bådas behov/önskemål att använda marken. Vidare gestaltar och utmanar författaren även traditioner och patriarkala strukturer i den samiska kulturen. Handlingen är brutal och dramatisk med detaljerade skildringar av vedervärdigt djurplågeri och en desperat situation för ursprungsbefolkningen.
Framför allt är Stöld en roman som väcker oerhört starka känslor hos mig som läsare, jag pendlar mellan avsky, raseri och förtvivlan. Det är omöjligt att inte kommentera innehållets politiska krutdurk, som röstberättigad kommer jag att rösta på ett parti som driver att Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om ursprungsfolks rättigheter! Det är skamligt att vi har så lätt att engagera oss i och kritisera andra länders brister, när vi inte är bättre själva. Andra delar av boken väcker sorg över hur utsatthet och hat kan leda till identitetsförlust och uppgivenhet. Huvudpersonen Elsa är en stark ung kvinna som ges många lager och nyanser av författaren, vilket uppskattas.
Sammantaget är detta en angelägen bok med en spännande handling, skriven på ett språk som både väcker känslor och samtidigt är sakligt rapporterande. Det är en bok man sträckläser.
STÖLD
Författare: Ann-Helén Laestadius
Förlag: Romanus & Selling (2021)
Uppläsare: Katharina Cohen
Vi behöver inte vara rädda - Elin Grelsson
Mandarinerna - Simone de Beauvoir
Denna märkliga händelserika historia - Claire Messud
Bittert, amore - Carina Burman
En färd till Indien - EM Forster
Judas hågkomster - Niklas Rådström
Norfolk Falls - Carina Rydberg
Av månsken växer ingenting - Torborg Nedreaas
Ymnighetshornet - Soraya Bay
Kejsarens ansikte - Elin Boardy
Kallet - Anneli Jordahl
Skönheten - Inger Edelfeldt
Sällskap - Elisabeth Hjort
Dikter - Sonja Åkesson
Den oduglige - Tomas Bannerhed
Det sjön ser - Susanne Hugosson
Folk som sår i snö skildrar flera generationer, vars liv på olika sätt präglas av att de blivit förflyttade. Den äldre generationen består av 85-åriga Máriddja och maken Biera, som vuxit upp med erfarenheter av svenska statens tvångsförflyttningar av Karesuandosamerna. Paret lever nu utanför myndighetssamhället och saknar djupt sitt tidigare liv som renägare. När Máriddja får en cancerdiagnos beslutar hon sig för att inte berätta detta för maken och absolut inte flytta någonstans för att få vård. Hon anförtror sig bara åt sin nya väninna, växeltelefonisten Siri, som alltid tycks finnas tillgänglig i den där telefonapparatmaskinen maken köpt. Den yngre generationen består av Kaj, en relativt ung nyinflyttad man, som har ett samiskt namn, men helt har tappat kontakten med sitt ursprung. Hans mamma Risten tvingades många år tidigare lämna hela sin familj, och kapa sina rötter, för att rädda sig själv och sonen från hans våldsamme far. Kaj har nu återigen vänt norrut, tillsammans med sambon Mimmi, men har svårt att finna sig tillrätta.
Folk som sår i snö är en bok med extra allt, d v s den är inte alls den lågmälda typen av bok jag brukar uppskatta. Men jag måste tillstå att jag fullkomligt älskar den här burleska, helgalna skrönan med alla dess absurda förvecklingar och oförglömliga karaktärer. Det är sällan jag uppskattar humor i böcker, men vid flera tillfällen skrattar jag så tårarna sprutar när Máriddja frågar Siri om råd och när Kaj får lära sig saker av grannpojken. Romanen innehåller dock mycket mer än humor, här finns också en smärtsam skildring av människans behov av tillhörighet, djupt rotade längtan efter barn och nödvändigheten att få åldras på ett värdigt sätt. Sammantaget är Folk som sår i snö en unik blandning av absurd humor, bitsk samhällskritik och en finstämd och lyhörd gestaltning av hur kapade rötter och utanförskap gör människan sjuk i själen. En galet bra bok!
FOLK SOM SÅR I SNÖ
Författare: Tina Harnesk
Förlag: Bokfabriken (2022)
Uppläsare: Patricia Fjellgren
Författarinnan - Christine Falkenland
Far inte till havet - Elin Anna Labba
Kejsarens ansikte - Elin Boardy
Av månsken växer ingenting - Torborg Nedreaas
Skam - Ann-Helén Laestadius
Bli som folk - Stina Stoor
Ett föremåls berättelse om obesvar - Mikael Berglund
Straff - Ann-Helén Laestadius
Olive Kitteridge - Elizabeth Strout